Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462 FOG
fyllda mellanrummet emellan tegelstenarna i cn
mur. — 3) (bot.) Se Söm (bot.)
FOG, m. sing. oböjl. II. i) Grundadt skäl.
Hafva f. lill någol. Du har f. all klaga. Med
f. och råll. Med alll f. — Syn. Se Skäl. —
2) Foglighet. Med f. och lämpa kan myckel
uträttas. — Syn. Se Foglighel.
FOGA, v. a. 1. 1) (snick. m. fl.) Hopsätta två
stycken af ett arbete, på det sätt, att de
motsvarande ytorna, släthyfladc och med eller ulan
pinnar, förenas utan tillhjclp af spikar, skrufvar,
stift, o. d. F. ihop, in, lill, tillsamman, vid,
se Hopfoga, <3cc. — Syn. Se Sammansätta. —
2) (fig.) Tillställa, anordna, skicka. Gud,
Försynen har f-t det så. Ödet har så f-l, alt vi
måste skiljas åt. F. anstalt, laga, alt något
kommer att ske, t. ex.: Man har redan f-t
anstalt om den saken. Jag skall f. anstalt om,
all del sker ju förr dess hellre. — F. sig, v. r.
4) Råka att bända, komma att blifva, falla sig,
passa sig. Det f-de sig så, all ... . Få se,
huru omständigheterna f. sig. När del så f-r
sig. Alll som del f-r sig. — Syn. Se Hända.
— 2) Beqväma sig, gifva vika, gifva med sig,
rätta sig i handling och uppförande efter någon.
Han f-de sig, när han fann, alt motstånd var
förgäfves. F. sig i sill öde, tåligt fördraga det.
F. sig ef ler någon, efter någons vilja. F. sig
efter liden, efter omständigheterna. F. sig lill
någons mening, gifva vika derför, bifalla den.
Om vinden f-r sig, blir gynnande. — Syn. Se
Finna sig. Rätta sig.
FOGANDE, n. 4. Handlingen, då man fogar.
FOGAT. - åt, m. 3. 4) (ford.) Slottsfogde. —
2) (nu) Under- och öfverståthållarens närmaste
man, som förrättar hvad till exekutionsverket
hörer, samt har uppsigt öfver Riddarholmskyrkan.
jemte andra kronans hus. vedgårdar, fängelser,
samt Öfver fångar och brottslingars straffande.
Anm. Ordet, i en sednare tid förändradl till
Fogde, anses hafva uppkommit af del latinska
Advocatus (förkorladl lill Advokat, Vokal,
Fogat’, hvilket, utom den vanliga bemärkelsen,
äfven har den af Fogde.
FOGBÄNK, m. 2. Elt slags hyfvelbänk.
FOGDE, m. 2. pl. fogdar. I allmänhet: den,
som blifvit tillsatt att förestå ett distrikt, cn
egendom, o. s. v. 1) (ford.) a) Benämning på de
em-belsmän, som voro af konungen tillsatte att i hans
namn befalla i rikets län. — 6)
Kronouppbörds-man. — 2) (nu) Sc Gårdsfogde. Bildar dessutom
flera sammansättningar, såsom: Bergs-, Härads-,
By-, Krono-, Svinfogde m. fl., hvilka på sina
ställen ses. — Ss. F-syssla, -tjenst. — Jfr.
Anm. under Fogat.
FOGEL. m. 11., se Fågel, m. fl.
FOGHYFVEL, m. 2. * Se Rankhyfvcl.
FOGLIG, a. 2. (af Fog, n.) 4) (om person)
Som fogar sig efter andra. En f. man. —
Motsatser: Stel, Styf, Nackslyf, Styfsint, Hårdnackad,
Omedgörlig, Halsstarrig, Envis. — Syn. From,
Medgörlig. Saktmodig, Beskedlig, Fogsam. — 2)
(om sak) a) Som tillkännagifver, röjer, uttrycker
foglighel. Ell f-t uppförande. F-a tänkesätt.
— b) F. vind, (mindre brukl.) god vind;
(allmännare) sådan vind, då man med lätthet kan
segla.
FOGLIGHET, f. 3. 4) Fogligt sinnelag,
tänkesätt. — Motsatser: Stelhet, Styfhet.
Nackslyf-het, Styfsinthet. Omedgörlighet, Hårdnackenhet,
Halsslarrighet, Envishet. — Syn. Lämpa, Fog,
Medgörligbet, Saktmodighet, Beskedlighet, Fog-
FOL
samhet. — 2) Egenskapen alt röja, uttrycka elt
fogligt sinnelag.
FOGLIGT, adv. På ett fogligt sätt, med
foglighet. Gå f. lill väga.
FOGNING, f. 2. 4) Se Fogande. — 2) Se
Fog. 4. Taga något ur sin f. Gå ur sin f.
FOGSAM, a. 2. (föga brukl.) Se Foglig.
FOGSAMHET, f. 3. (föga brukl.) Se
Foglighel.
FOGSTRYKA, v. a. 3. (böjes som Stryka)
l fogarna pä en mur insmcta finare bruk, för att
gifva förbindningen mera täthet.
FOGSTRYKNING, f. 2. 4) Handlingen, då
man fogslryker. — 2) Det bruk, som blifvit
in-smetadt i fogarna på en fogslruken mur.
FOJ! int. Utrop, som betecknar förskräckelse,
afsky, barm, ovilja. Brukas endast skämtvis. —
Syn. Hu! Uh! Usch! Baj!
FOJÉ, m. 3. Se Foyer.
FOLA, FOLE, se Fåla, Fåle.
FOLA BORT, se Fora borl.
FOLIANT, foliånnt, m. 3. (af lat. Folium,
blad i cn bok) Bok, hvars format har hela arkets
storlek. Kallas äfv. Bok in folio.
FOLIE, fölie, m. 3. Se Folium.
FOLIERA, folièra, v. a. 4. Belägga på
baksidan med folium. F, spegelglas. —
Folierande, n. 4. o. Folier ing, f. 2.
FOLIO, fölio, n. sing. indekl. (ablativ af lat.
Folium) 4) Pagincrad sida i en räkenskapsbok,
o. s. v. F. 29. — Syn. Sida, Pagina. — 2) In
f, i folioformat. Bok in f., sc Folianl.
FOLIOFORMAT, n. 3. o. 5. Format af hela
arkets storlek.
FOLIUM, föliumm, n. 3. pl. föliärr. Tunt
blad af metall, färgadt papper o. s. v., som lägges
under genomskinliga ämnen, t. ex. ädelstenar, för
att höja deras glans, eller under glas, för att
deraf göra spegelglas.
FOLK. n. 5. Kollektivt ord. 4) (med plur.)
a) Samleliga inbyggare i ett land, som tala
samma språk och hufvudsakligen likna hvarandra i
seder, bruk, skaplynne och kroppsbildning, samt
utgöra ett samhälle för sig. Franska, svenska,
romerska f-et. Elt hyfsadl, bildadt, råll,
barbariskt. vildl, nomadiskl, åkerbruksidkande f.
Ell fredligt, krigiskt, eröfrande, handlande,
induslriösl f. De kristna, hedniska, nordiska,
österländska f-en. Alla jordens f. Ryska
nationen innefattar många f. — Jfr. Nation- —
Syn. Folkslag, Nation. — b) Samleliga dc
menniskor på jordklotet, som hafva samma härkomst,
språk, seder, kroppsbildning. Judiska, lappska,
armeniska f-et. Under benämningen Svenska
Nationen inbegripas äfven de af lappska f-et.
som bo i Sverige. Ziguenarnes kringspridda f.
— Syn. Nation (t. ex. Judiska n-en). — 2) (ulan
plur.) a) Samleliga undersåternc, de styrda i ett
land, i motsats lill regenten eller regeringen.
Konungen kan blott, hvad f-et kan. F-cls väl
min högsta lag. Gud och f-et. Regeringen och
f-ct i en republik. — b) De lägre,
näringsidkan-de, arbetande klasserna i ett land, i motsats till
regering, embetsmän, adel, prester och de rike.
F-ct yrkar i vår lid på slörrc politiska
rättigheter. Bör icke förblandas med Pöbel, som
är utskummct af Folket, i denna mening laget.
F-ct vill alllid rätt och tänker del äfven oftast,
men pöbcln är mcnniskosläglel i dess
förnedring. F-et är kärnan af nationen. — c)
Samleliga invånare i cn stad, köping, by. o. s. v.
Allt f-cl i staden kom honom lill mötes, Alll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
