Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Frilla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
FRI
FRI
». v.). F. sig ifrån dagsverkens utgörande. —
Friköpande, n. 4. o. Friköpning, f. 2.
FRILLA, f. 1. Qvinna, som, utan att vara
gift med en man, lefver tillsammans med honom,
som vore hon hans hustru. — Syn. Konkubin,
Samqvinna.
Anm. Frilla, sammandraget af Fridla (af Frid,
vacker), betydde egentligen detsamma som vårt
nuvarande Sköna (la Bellej.
FRILLEBARN, n. 5. Oäkta barn,
samman-afladt med en frilla. Äfv. Frillobarn.
FRILOTT, m. 3. i) Lott, andel i något, fri
for hvarje afgift eller kostnad. — 2) Lott på
något, som bortlottas, eller till ett lotteri, den man
erhåller utan afgift.
FRILYSA, v. a. 2. (föga brukl.) Frigifva
bruket af något. — Frilysande, n. 4. o.
Fri-lysning, f. 2.
FRILÅTA, v. a. 3. (böjes som Låla} Se
Frigifva. Nästan obrukligt. — Frilåtande, n. 4.
FRILÄN, n. 5. Län, som med konungens
tillåtelse, ehuru emot regeln, innehades af en ofrälse
person. Det franska Franc-fref.
FRILÖSA, v. a. 2. Se Friköpa. —
Frilösande, n. 4. o. Frilösning. f. 2.
FRIMARKNAD, m. 3. Sådan marknad,
hvar-est alla slags handlande och handtverkare, både
inhemska och utländska, få infinna sig, för att
afytlra sina varor, dock med den inskränkning,
att utländningar endast äga all besöka
stapelstädernas frimarknader.
FRIMODIG, a. 2. 1) Uppriktig i tal, då det
gäller att säga sanningen och detta är förenadt
med fara, skada eller obehag. En f. man. —
2) Som röjer, tillkännagifver frimodighet. EU f-4
tal, svar.
FRIMODIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
frimodig.
FRIMODIGT, adv. På ett frimodigt sätt, med
frimodighet.
FRIMURARE, m. 5. Medlem af
frimurare-orden.
FRIMURARE-BARNHUS, n. 3. F-et i
Stockholm, barnhus derslädes, slifladl år <753 af
Frimurare-orden.
FRIMURARELOGE, –––––-la sch, m. 3.
Förening af frimurare i en stad och trakten
derom-kring, hvilka bilda ett särskilt brödraskap.
FRIMURARE-ORDEN,––––––å rdn, m. 2. Ett
sällskap af män, hvilka, förenade för vissa hemliga
ändamål, äro utbredde öfver alla verldsdelar, dit
den europeiska bildningen sträcker sig, och i
tysthet utöfva en konst, som bildlikt kallas Frimureri.
Denna ordens uppkomst och ändamål uppgifvas
högst olika, men sannolikast är den förmodan, alt
orden har sin grund i medeltidens privilegierade
och slutna byggnadssamfund, hvilkas medternmar
hyllade från den katolska kyrkans dogmer ganska
afvikande, renare moraliska och religiösa läror,
hvilka det framdeles, då orden såsom
byggnadssamfund upphön, blef dess uteslutande syftemål
alt bevara och utbreda.
FRIMURERI, n. 3. i) Se Frimurare-orden.
— 2) Bildlig benämning på den hemliga konst, som
frimurare anses utöfva; deras hemliga moraliska
och religiösa läror, såsom ett hell betraktade,
jem-te deras föregifna eller verkliga syftemål, och
deras bemödanden att ernå detsamma. F-el är i
Ryssland, Österrike och Preussen förbjudet.
FRIMÅNDAG, m. 2. Frihet, hvarje måndag,
från arbete, för handlverksgesäller på deras
verkstaden. F-en är numera afska/fad.
FRIMÄSTARE, m. 5. Handtverksmästare, som
ej beror af skrå.
FRIMÄSTERSKAP, n. 5. En frimästares
tillstånd såsom samhällsmedlem med åtföljande
rättigheter och skyldigheter.
FRIPARTI, frfparrti’, n. 3. Gammal
benämning på Fricorps (bem. i).
FRIS, m. 3. (fr. Frise} 1) (byggn. k.)
Med-lersta delen af ett enlablement, emellan karnisen
och arkitraven. — 2) (artü.) Fordom bruklig sirat
vid hvardera ändan af en kanon, samt vid alla
afsatser på metallen.
FRIS, m. 3. Ett slags groft, ej öfverskuret,
föga valkadt och opressadt ylletyg, som brukas
till säng- och hästtäcken, öfverrockar o. d. —
Ss. F-rock, -v äfv are.
FRISAD, - åd. m. 3. Se föreg. ord.
FRISEDEL, m. 2. pl. — sedlar. Af
vederbörande myndighet eller person ulfärdadt betyg,
hvarigenom någon befrias ifrån afgift, åliggande
o. s. v., eller erhåller tillåtelse att fritt passera
fram, eller alt fritt och obehindradt forsla, frakta
varor; äfv. betyg att någon fullgjort åtagen tjensl,
uppdrag eller förrättning, o. s. v.
FRISEGLARE, hl 5. Finare benämning för
Sjöröfvare.
FRISEL, ftTsl, m. sing. (med.) En
utslags-feber med stark svett, åtföljd af en egen
obehaglig lukt och stickningar i huden; utslaget,
bestående af små röda eller hvita bläddror, liknande
hirskorn, innesluter en klar vätska och går
slutligen till alTjällning. — Ss. F-arlad.
FRISERA, v. a. 1. (fr. Friser) 1) Krusa,
lägga i lockar. — 2) (fabr.) Noppa (ylletyger). —
Friserande, n. 4. o. Frisering, f. 2.
FRISERBORD, frisèrbörd. n. 5. (fabr.) Bord,
som begagnas vid ylletygers frisering eller
nopp-ning.
FRISERKAM, frisèrkåmm, m. 2. pl. —
kammar. Kam, som begagnas till frisering af hår.
FRISERMASKIN, frisèrmaschin, m. 3. (fabr.)
Särskilt maskin, som begagnas vid tygers frisering.
FRISINNAD, a. 2. <) Som hyser för
samhälls-friheten gynnande tänkesätt. En f. man. — 2)
Som röjer för denna frihet gynnsamma tänkesätt.
F-e grundsatser. En f. handling. — Syn. (för
begge bem.) Liberal, Frisinnig.
FRISINNIG, a. 2. Se Frisinnad.
FRISINNIGHET, f. 3. i) Frisinnade
tänkesätt. — 2) Egenskapen alt röja, uttrycka,
tillkän-nagifva frisinnade tänkesätt. Beundrom f-en af
hans handlingssätt. — Syn. (för begge bem.)
Liberalilet.
FRISINNIGT, adv. På ett frisinnadt sätt, med
frisinnighet.
FRISK, a. 2. (t. friseh} 4) Kylig och
veder-qvickande. F. lufl (se äfv. 3.). F-l väder. En
f. vind (se äfv. 7.). F-t vatten (jfr. äfv. 2 o. 3).
— Syn. Sval, Svalkande. — 2) Som nyligen
blifvit gjord, beredd, hämtad, eller nyligen skett,
tilldragit sig. (För donna bem. brukas vanligare
ordet Färsk.) F-l källvatten, nyss upphämladL
Spåren deraf äro ännu helt f-a. F-l sår,
nyligen bekommet (jfr. äfv. 3.). — Syn. Se Färsk.
— 3) Som bibehållil sin fulla saft, smak, styrka
eller glans. F. frukt, ej skämd. En f. melon.
F-a äplen, päron, citroner, o. s. v. F-l vallen
(jfr. äfv. 1 o. 2). Dricksvattnet ombord var
ännu efter tre månaders segling f-l. F-l dricka,
ej dufvet. F-a köttet, lefvande köttet, der blod
och vätskor cirkulera (i motsats till Dödkött).
Sälla blommor i vallen, för all bibehålla dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
