Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fritta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492
FRI
FRO
honom. — Syn. Kostnadsfritt, Gratis. — 4) Utan
stöd eller hjelp. Barnet kan redan gå f., utan
ledband eller hjelp. — 5) På ett öppet ställe.
Huset står, ligger alldeles f., är ej omgiftel af
andra. — 6) Ledigt ifrån arbete, göromål.
Hafva f. I morgon har jag f. hela dagen. — 7)
Utan straflT, utan fara för förebråelser, bannor,
stralT, o. s. v. Här kan man f. gå. Det kan
man f. göra. Gör det f., gerna, med tillåtelse;
jag ger lof dcrtill. Han må f. komma, göra
del! det är ingenting, som hindrar honom alt....
Tala f. (jfr. t, 9 o. 10). Här kan man tala f.,
ulan all behöfva frukta lyssnare. — Syn.
Oslrafiadl, Gerna, Med tillåtelse, Med lof. — 8)
Med fritt skick, med frihet i hållning, fasoner,
o. s. v. Föra sig f. Föra kroppen f. — Syn.
Ledigt, Otvunget. — 9) Uppriktigt, frimodigt,
öppet. Tala f. (jfr. 1, 7 o. 10). Säg f. ut, hvad
du länker om den saken. Jag HHslår f.,
alt ... . — 10) På ett alltför fritt, opassande
sätt. Helst med åtföljande adverb. Tala f. (jfr.
1, 7 o. 9). Tala allt för f., myckel f. Han
talar alltid så f., all anständiga frunlimmer
icke kunna afhålla sig ifrån att rodna. —
Syn. Oanständigt. — 11) På ett utsväfvande,
vällustigt sätt. Lefva f. (jfr. 1 o. 3). Han lefver
f., så länge det räcker. — 12) F.. i åtskilliga
sammansättningar, utmärker frihet ifrån något, t.
ex.: Dragfrilt, Kostnadsfritt, Tullfritt.
FRITTA, fri tla, f. 1. (vid glaslillverkning)
Glassats, hvari beståndsdelarnc blifvit noga
blandade med hvarandra, innan fritteringen.
FRITTERA, v. a. 1. (vid glaslillverkning)
Uppvärma fritian nära lill förglasning. — Fr
il-le rande, n. 4. o. Frillering, f. 2.
FRITÄNKANDE, a. 1. 1) Som tänker fritt
och sjelfständigt, utan alt grunda sitt omdöme på
myndighet ellcr låta det förvillas af fördomar. —
2) Som förkastar den uppenbarade religionens
läror och blott antager den naturliga religionen.
FRITÄNKARE, m. S. 1) En, som tänker
fritt och sjelfständigt i alla ämnen. Brukas i
denna bem. föga. — 2) En, som förkastar den
uppenbarade religionens läror och blott antager
den naturliga. — Syn. Naturalist, Deist.
FR1TÄNKERI, n. 3. 1) Omständigheten,
förhållandet, alt någon är frilänkare (bem. 2). — 2)
En frilänkarcs (bem. 2) åsigtcr.
FRIVECKA, f. 1. Vecka, då man har
ledighet ifrån arbete, göromål, tjcnst.
FRIVILLIG, a. 2. 1) Som göres, sker af fri
vilja. En f. handling. F. gåfva, afgifl. F-l
samtycke. — 2) (om person) Som af fri vilja gör
något. F. arbelare, soldal. — S. m. En, som
af fri vilja gör tjenst i krig. En f. De f-e. —
Syn. Volontär.
FRIVILLIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
frivillig (bem. 1). Samtyckets f.
FRIVILLIGT, adv. Af fri vilja. F. göra
något. — Syn. Sjelfmanl, Opåmint.
FRIVOL, frivå’1, a. 2. (lat. Frivolus) Lättfärdig.
FRIVOLITET, frivålitét, f. 3. 1) Lättfärdighet.
— 2) Lättfärdig handling, lättfärdigt tal, yttrande.
FRIÅR, n. 6. Se Frihetsår.
FRODAS, v. d. 1. (af Frö) 1) Växa yppigt.
/ fel jord f. ogräset som bäst. — 2) (tig. fam.
om menniskor) Vara vid godt hull.
FRODIG, a. 2. 1) Yppigt växande. EU f-l
gräs. F. växt, buske. — Syn. Yppig. — 2)
(om menniskor och djur) Vid godt hull. Vara
fel och f. — Man säger äfv. F-l ansigte, f.
mage, f-a kinder, o. s. v. — Syn. Sc Fel.
FRODIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
frodig. — Syn. a) Yppighet. — b) Fetma, Hull,
Godt hull.
FRODIGT, adv. På ett frodigt sätt.
Ogräset växer der f. — Syn. Yppigt.
FRODLEM, frèdlémm, m. 2. pl. — lemmar.
(föga brukl.; fordom: Frölimbr, således af Frö,
semen virile) Se Manslem.
FRODVÄXT, a. 1. (föga brukl.) Som växer
frodigt, yppigt.
FROM, a. 2. 1) Sedligt god till följe af
gudsfruktan. Religionens ändamål bör vara att
göra menniskorna f-ma och tåliga. — 2) Af
naturen god, mild till sinnes; som villigt fogar
sig efter andra, gerna vill lcfva i sämja med
andra. En f. och god man. F. och enfaldig.
EU f-l barn. ¥. som ell lam. En f. stackare,
alltför eftergiften. — Syn. Fromsint, God,
Saktmodig, Beskedlig, Godsint. — 3) (om sak) Som
uttrycker, röjer, tillkännagifver, innebär någon af
dessa egenskaper. En f. min. Taga sig en f.
min. uppsyn. F-ma drag, ögon. En f. blick.
F. förtröstan. EU f-l hopp.
FROMHET, f. S. 1) Sedlig godhet, som har
sin grund i gudsfruktan. — 2) Naturligt godt
sinnelag, böjelse all lefva i sämja rned andra;
stilla, fredligt sinne. — Syn. Saktmod,
Besked-lighet. Fredlighet.
FROMMA, f. sing. oböjl. Se Nytta. Brukas
endast adverbialt, i förbindelse med prep. lill, t.
ex.: Del är lill allas vår f. all ... . Delta
lände honom lill f. — Ordet börjar nu blifva
något föråldradt och brukas nu mest i
skämtsam stil.
FROMMA, v. n. 1. (föråldr.; bibi.) Gagna.
FROMSINT, a. 1. 1) From till sinnes. Jfr.
From, 2. — 2) Som uttrycker, tillkännagifver
from hel. Ett f. uppförande, beteende, väsende,
skick — Fr ömsinthet, f. 3.
FROMT, adv. På etl fromt sätt, med
from-hel. Bedja, sucka f. lill Gud. Han blickade
så f. på mig.
FRONDERA, frånngdèra, v. a. 1. (fr.
Fron-der) Lasta, häckla regeringen. —
Fronderande, n. 4. o. Frondering, f. 2.
Anm. Ordet har uppkommit af la Fronde, ell
emot hofvel fiendlligl parti under Ludvig XIV^
minderårighet.
FRONDÖR. frånngdö’r, m. 3. (fr. Frondeur)
En, som lastar, häcklar regeringen. Jfr. föreg.
ord.
FRONT, frånnt, m. 3. (fr. Front, af lat. Frons)
1) Främre sträckan af cn trupps soldater.
Anfalla i f-en. Göra f. emol fienden, uppställa sig
i linie mot fienden. — 2) Framsidan af byggnad,
o. s. v. Framför f-en af lägret.
FRONTFÖRÄNDRING, f. 2. 1) (milit.) En
truppafdelnings rörelse, hvarigenom dess front
vändes åt annan sida än förut. Göra f. — 2)
(fig.) Ändring af åsigter, tänkesätt. Brukas för
denna bem. mest i politisk mening.
FRONTISPIS, frånntispi’s, (efter franskan)
frånngtispfs, m. 3. (fr. Fronlispice) Framsidan
af en byggnad, helst då den är dekorerad.
FRONTMARSCH, frå’imtmårrsch, m. 3. (milit.)
Marsch rakt fram i full linie. [— marche.]
FRONTON, frånntön, (efter franskan)
frånng-tå’nng, m. 3. (fr.) 1) Vanligtvis triangelfonnig
takprydnad på en byggnad, helst öfver ingången. —
2) Dylik prydnad öfver dörrar ell. fönster i etl hus.
FROSK, frossk, m. sing. (t. Fr o sch) Svullnad
i tandköttet på hästar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
