Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förmanskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 FOR FOR
Rälla dig efter hans f-ar. — Ss. F-sbref,
-stal.
FÖRMANSKAP, förmannskåp, n.3. o. 5. 4) Det
förhållande, som äger rum mellan en förman och
en underordnad. — 2) Omständigheten, att någon
är förman för en annan.
FÖRMAST, fö’rmåsst, f. 3. Främsta masten
på ett fartyg.
FÖRMASTA, förmåssta, v. a. 4. Insätta
master i ett fartyg. — Förmaslning. f. 2.
FÖRMEDELST, se Medelst.
FÖRMEDLA, förmèdla, v. a. 4. 4) (mindre
brukl.) Se Bemedla. — 2) (kameral.) Nedsätta ett
redan skaltlagdt hemmans mantal eller
jordeboks-ränta, eller ock båda delarna. F. ett hemman.
— Förmedl ande, n. 4. o. Förmedling, f. 2.
FÖRMENA, förmena, y. a. 1. o. 2. Förbjuda,
förhindra en att göra något, hvartill han äger
rätt. Brukas mest i negativa och frågande satser.
Det är ingen, som f-r dig del, som f-r dig alt
göra del. Hvem kan f. honom del? — Syn.
Se Förbjuda. — V. n. i) Tro, hålla före. Han
f-r, all ell misstag kanske blifvit begånget.
Brukas stundom äfv. aktivt, t. ex.: Ja, jag f-r
del. — Syn. Se Tro. — 2) Påstå. Åtföljes i
denna bem. vanligtvis af pron. reflex. Sig och
verb i infinitiv. Han f-r sig hafva rätt derlill.
FÖRMENANDE, n. 4. 4) Handlingen, då man
förmenar en något. — 2) Yttrande, förklaring,
att man förmenar, tror något. Enligt hans f.
hänger del så ihop med saken. — Syn. Se Tro.
FÖRMENT, förment, a. 4. (egentl. part. pass.
af Förmena) 4) Se Förmodad. — 2) Som orätt
hålles för eller uppgifves att vara något; som
orätt påstås. Den f-e prinsen. Hans f-e fader.
F. rättighet.
FÖRMER, förmer, adv. Vara f., hafva
företrädet, vara högre, bättre. Han vill vara f. än
andra.
FÖRMERA, förmèra, v. a. 4. (af Mer;
föråldr.) Föröka. — Syn. Se Öka. —
Formerande , n. 4. o. Förmering, f. 2.
FÖRMIDDAG, fö rmi ddag o. fö’rmiddåg, m. 2.
4) Den tid af dagen, som är emellan kl. sex på
morgonen till rätta middagstiden eller kl. 42.
/ morgon f. I f-s, före middagen denna dag.
Kl. 10 på f-en. Förkortas i skrift, vid viss
timmas utsättande, till f. m., t. ex.:A7. 10, 11
f. m-, förmiddagen. — 2) Den tid på dagen, som
förflyter ifrån en persons uppstigande på
morgonen till middagsmåltiden. Rida, spalsera på
f-arna.
FÖRMILDRA, förmflldra, v. a. 4. Göra
mildare. Säges både i fysisk och andlig mening.
En sunnanvind blåste upp. som f-de den
skarpa kölden. Denna omständighet måste f.
domen. — Syn Se Mildra.
FÖRMILDRANDE, n. 4. Handlingen,
hvarigenom något förmildras. — Part. akt. Som
förmildrar. Brukas nästan aktivt i det juridiska
uttrycket F. omständighet, sådan som bidrager
att göra domen öfver en anklagad eller dess straff
mildare.
FÖRMILDRING, f. 2. 4) Sc Förmildrande, n.
— 2) Det, som eftergifves, minskas i strängheten
af en dom, ett straff. Den dömde har erhållit
mycken f. i straffet. — Syn. Sc Mildring.
FÖRMINSKA, förminnska, v. a. 4. Göra
mindre. Brukas både i fysisk och andlig mening.
F. en porlion, en lott, en andel. Torkan har
f-t vattnet i sjön. Öfverdrifvel arbete f-r
krafterna. Denna omständighet f-r värdet af
hans artighet. F. sitt värde, få mindre värde.
— Syn. Se Minska. — F-s, v. d. Blifva
mindre. — Syn. Sc Minskas.
FÖRMINSKANDE, n. 4. Handlingen,
hvarigenom något förminskas.
FÖRMINSKNING, f. 2. 4) Se Förminskande.
— 2) Det, som afgår, försvinner, då något
förminskas. F-en i vallenhöjden har på 14
dagar varit 2 tum. — Syn. Se Minskning.
FÖRMODA, förmoda, v. n. o. a. 4. (l.vermulhen)
4) Hålla troligt, sannolikt. Del hade jag ej f-t.
Jag f~r> Ml han är rik. Han f-s vara rik.
Det är all f., all del blir krig. — Syn. Se Tro.
— 2) Hoppas, förvänta sig. Jag f-r, all ni ej
kommit hil. för all vara ohöflig. Jag f-r, att
du gjort, som jag sagt. — Syn. Se Hoppas.
FÖRMODAD, a. 2. (Egentl. part, pass.) Som
förmodas vara eller blifva. Den f-e tronföljaren.
— Syn. Presumtiv.
FÖRMODAN, f. sing. indef. 4) Den själens
verksamhet, då man förmodar. Delta förde mig
på den f., all .... — 2 Hvad, som förmodas.
Din f. är riklig. Del gick efter f. Emot all
f. lyckades han. — Syn. Tro.
FÖRMODELIG, eller vanligare:
FÖRMODLIG, a. 2. Som kan förmodas.
FÖRMODLIGEN, adv. Efter all förmodan,
efter all sannolikhet. F. är han sjuk. — Syn.
Se Troligtvis.
FÖR MO N, se Förmån.
FÖRMULTNA, förmülltna, v. n. 4. Helt och
hållet multna. — För multnande, n. 4. o.
Förmullning, f. 2.
FÖRMUR. fö’rmür, m. 2. 4) Mur, uppförd
till skydd framför något. — 2) (fig.) Säges om
det. som Ijcnar till skydd för sak eller person.
Den fästningen dr en f. för hela provinsen.
Tryckfriheten är frihetens f. emot despotismen.
— Syn. Sc Beskydd.
FÖRMURA, fö rmüra. v. a. 4. (föga brukL)
Uppföra en mur till skydd framför något.
FÖRMYCKEN, a. 2. neulr. — el. Allt för
mycken. — Bör skrifvas För mycken.
FÖRMYNDARE, fö’rmy’nndare, m. 5. 4) Den,
som af laga myndighet är förordnad att med
skyldighet af redogörelse och ansvar förvalta en
annans egendom. Vara f. för någon. Blifva
utsedd lill f. Sälla under f. Slå under f.,
äfv. (fig.) vara beroende af någon annan för
bestämmandet af sin vilja. — 2) (fig.) Den, som
ut-öfvar så stort välde öfver en annan, att denne i
allt rältar sig efter den andres vilja eller råd.
FÖRMYNDARE-KAMMARE, m. 2. pl. —
kamrar. Embctsverk, som det åligger att bevaka
förmyndares tillsättande i sterbhus eller att i
nödfall sjelft utreda slerbhuset genom curatores ad
litern.
FÖRMYNDARE-KOLLEGIUM, - - - -
källégi-umm. n. 3. pl. — gier. Se föreg. ord. [—coll—.]
FÖRMYNDARE-REGERING, f. 2. Regering,
som föres af dertill utsedda personer under en
konungs minderårighet.
FÖRMYNDARE-RÄKNING, f. 2. Räkning,
som förmyndare är skyldig alt aflemna till
redogörelse för sin förvaltning.
FÖRMYNDERSKA, f. 4. (föga brukl.) Qvinna,
som af laga myndighet är förordnad att förvalta
en annans egendom.
FÖRMYNDERSKAP, n.3. o. 5. 4) En
förmyndares befattning. F-el anförtroddes ål herr N. Slå
under f, hafva förmyndare. — 2) Regering, som
föres af förmyndare för en minderårig furste. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>