Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Glasagat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLA
GLA
611
fullt g. Foten på ell g. Slå i, tömma, skölja
ett g. Stå med g-el i hand. (Fig.) Tilla för
djupl i g-et, dricka, supa för mycket, så att
nian blir rusig. Bildar sammansättningarna Dricks-,
Öl-, Vin-. Brännvins-, Likör-, Champagneglas. —
4) Del flytande ämne, ett dricksglas innehåller
eller kan innehålla. Eli g. vallen, öl, vin,
brännvin. Dricka ell g. med någon, säges,
då tvenne eller flera personer dricka hvar sitt
glas i sällskap med hvarandia. Han blef rusig
af endast tvenne g. — 3) (sjöf.) a) Ett vanligt
sandur. — b) Hvarje half timma af de 4. som
utgöra en vakt om bord. Jfr. Vakt. — 6)
(mineral.) Ryskt g., se Marienglas. — Ss. G-art,
-bil, -burk, -flaska, -fönster, -handel,
-handlare, -kolf, -kula, -kärl,
-mortel, -ram, -rör, -skifva, -skärfva,
-sorl. -vara.
GLASAGAT, glåsagåt, m. 3. Se Obsidian.
GLASAKTIG, a. 2. Som till utseende liknar
glas.
GLASARTAD, a. 2. Som lill ämne och inre
beskaffenhet liknar glas.
GLASARBETARE, m. 5. Arbetare, som
biträder vid tillverkningen af glas.
GLASARBETE, n. 4. Arbete, lillvcrkadt af
glas, genom blåsning eller slipning.
G LAS ASKA, f. sing. Aska, som användes till
glassmältning.
GLASBJÖRK, f. 2. Ett slags björk med
ganska spröda grenar. Betula fragilis.
GLASBLÅSARE, m. 5. Arbetare vid ett
glasbruk, som förrättar sjelfva glasblåsningen.
GLASBLÅSNING, f. 2. Förfarandet, dä man
blåser glas.
GLASBOD, f. 2. Bod, der glaskram hålles
til) salu.
GLASBRUK, n. 5. Inrättning, ställe, der glas
tillverkas i stort.
GLASDEGEL, m. 2. pl. — dcglar. Degel af
lera, hvari vid glasbruk glasmalericn smältes uti
glasugnen. Kallas äfv. Potta.
GLASDIAMANT, glåsdiamannt, m. 3. Oäkta
diamant, gjord af glasfluss.
GLASDÖRR, f. 2. Dörr med infalladt glas,
lik ett fönster.
GLASERA, v. a. 4. (fr. Glacer) Öfverdraga
med glasur. G. slenkärl. — Glaserande,
n. 4. [Glacera.]
GLASERING, f. 2. 4) Förfarandet, då man
glaserar. — 2) Se Glasur. [Glacering.]
GLASERZ, glåsä’rrts, m. 3. (I.) Se
Svafvcl-silfver.
GLASFERNISSA, f. 4. Ett slags fernissa,
tillredd af vatten och glas; användes, med eller
utan blandning af mineralfärger, till bcstrykning
af trä, tapeter, kulisser m. m., hvilka den
meddelar en glänsande, i luften oföränderlig yla,
jem-te egenskapen att icke mera brinna med låga,
utan i häftig hetta blott småningom förkolas.
GLASFLUSS, m. 3. Se Fluss, 3.
GLASFÖRARE, m. 3. En, som far omkring
ocb säljer fönsterglas.
GLASGALLE, m. sing. Det ofvanpå
simmande skummet på smält glasmassa.
GLASGRÖN, a. 2. Af samma färg som grönt
glas.
GLASHARMONIKA, glåsharrmönika, f. 1. Ett
slags musikinstrument, der tonerna frambringas
af större och mindre glasklockor.
GLASHUS, n. 3. Se Växthus.
GLASHYTTA, f. 4. Se Glasbruk.
GLASHVETE, n. sing. Ett slags hvele.
GLAS1G, a. 2. Se Glasartad.
GLASKISTA, f. 4. Ett slags hopfogad låda
af trä, hvari glas förvaras och föres.
GLASKITT, n. 3. Se Fönsterkilt.
GLASKLOCKA, f. 4. Kupa af glas, som
begagnas att dermed täcka öfver växter eller andra
föremål, då man vill utestänga luften eller befara
dem för dam, o. s. v.
GLASKORALL, glåskoråll, m. 3. Glas, så
beredt, alt det liknar korall.
GLASKORG, m. 2. 4) Korg, som begagnas
all bära glas uti. — 2) Eget slags korg, hvari
runda glasskifror försändas.
GLASKRAM, n. sing. Hvarjehanda glasvaror.
GLASLYKTA, f. 4. Lykta, med infattade glas
på sidorna.
GLASMATFRIA, glåsmaléria, f. 5. pl. — ner.
Glaset, sådant det förekommer smäk i ugnen,
innan det kallnat.
GLASMÅLARE, m. 3. Konstnär, som förstår,
och utöfvar konsten alt måla på glas.
GLASMÅLERI, n. 3. Se Glasmålning, 4.
GLASMÅLNING, f. 2. 1) Konsten att måla
på glas. — 2) Målad afbildning på glas.
GLASMÄSTARE, m. 5. Handlveikare, hvars
yrke är att infatta glas i fönster, dörrar, lyktor»
o. s. v.
GLASORM, m. 2. Ett slags ganska bräcklig
orm i Nordamerika. Anguis ventralis.
GLASPAPPER, n. 3. t) Ett slags
genomskinligt papper. Kallas äfv. Transparent-,
Kopierings- ell. Kalkcrpapper. — 2) Ett slags papper,
öfvcrdraget med väl pulveriseradt glas, som
stundom användes i stället för smergelpappcr, lill
slipning.
GLASPERLA, f. 4. G-lor kallas ett slagj
artificiella perlor, som förfärdigas af glas med
tillblandning af preparerade fiskfjäll ocb vax, samt
användas till prydnader.
GLASPORSLIN, n. 3. Se Reaumurs Porslin
(under Porslin).
GLASPULVER, n. 3. Pulveriseradt glas.
GLASRUTA, f. 4. Skifva af fönsterglas,
större eller mindre, vanligtvis i fyrkantig form.
GLASS, se Glace.
GLASSATS, m. 3. Blandning af
beståndsdelarna till glas.
GLASSKUM, n. sing. Se Glasgalle.
GLASSKÅP, n.^ 3. 1) Skåp, med infattade
glasrutor. — 2) Skåp all sälla och förvara glas uti.
GLASSLIPARE, m. 3. Konslnär, som förslår
och utöfvar konsten att slipa glas.
GLASSLIPNLNG, f. 2. 4) Konsten att
frambringa hvarjehanda slags försiringar och former
på ytan af glas genom af- eller ulslipning af en
del af massan.
G LA SSMÄLTA RE, m. 3. Arbetare vid ett
glasbruk, som besörjer glasets smältning i glasugnen.
GLASSMÄLTNING» f. 2. Frambringande af
glas, genom smältning i glasugnen af dess
beståndsdelar, kiseljord och pottaska.
GLASSNOK, m. 2. (nal. hist.) Ett slags
ganska skör ödla. Opbiosaurus ventralis.
GLASSPEGEL, m. 2. pl. — speglar. Spegel
af glas (i motsats lill dc i forntiden brukade
mc-tallspeglarna).
GLASSPRÄNGNING, f. 2. (kem.) Konsten,
sättet all spränga glaskärl (kolfvar, retortcr), så
att dc afbrytas på det ställe, der man önskar.
GLASSTEN, m. 2. Benämning på stcnarl€rnÄ>
Opal ocb Axinil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
