Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Grundning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639 GRU
GRUNDN1NG, f. 2 Se Grundläggning ocb
Grundmålning.
GRUNDORD, n. 5. (föga brukl.) Se Slamord.
GRUNDORGAN, grünndårrgån, m. o. n. 3.
(bot.) Växtdel, som bos de högre växterna redan
finnes förutbildad i fröet.
GRUNDORSAK, f. 3. Ursprunglig, första orsak.
GRUNDPELARE, m. 3. i) Pelare, som
tje-nar till grund för något. — 2) (fig.) Person eller
sak, som tjenar till stöd för något. Han är en
g. för friheten. Tryckfriheten är en af g-larne
för nationens frihet. — Syn. Se Försvar.
GRUNDPÅLE, m. 2. pl. — pålar. Påle,
nedslagen i sank jord eller vatten, för alt jemte
andra tjena till grund för en byggnad.
GRUNDREGALER, n. 3. pl. (kameral.)
Sådana kronans höghets-rättigheter, som angå rält
till ägande af jord eller ränta.
GRUNDREGEL, f. 1. pl. — reglor.
Hufvud-saklig, allmän regel.
GRUNDRIK, a. 2. (fam.) Se Boltenrik.
GRUNDRITNING, f. 2. 1) Se
Grundleck-ning. — 2) (fig.) Första grunderna af vetenskap,
konst, o. b. v.
GRUNDRÄNTA, f. 4. Se Jordränta.
GRUNDSANNING, f. 2. 1) Sann sats, som
ligger till grund för andra deraf härflytande. —
2) Se Axiom.
GRUNDSATS, m. 3. 1) (fil.) Allmän sanning,
bvarutur enskilta härledas. Af rikliga g-er
draga oriktiga slulföljder. — För denna bem.
brukas vanligare Princip, Grund, Grundsanning. —
2) Regel för uppförandet, handlingssättet.
Moralisk, politisk g. Hafva goda, dåliga g-er.
Cæsar hade Ull g. all aldrig uppskjuta något
Ull morgondagen. — Syn. Princip, Maxim.
Regel, Lefnadsregel. — 3) (i plur., absolut) Goda
moraliska grundsatser. Han har inga g-er. En
man utan g-er. [—satts.]
GRUNDSJÖ, m. 2. (sjöt.) En våg, som reser
sig utan synbar orsak.
GRUNDSKOTT, n. 3. Skott, som träffar ett
fartyg under vattenlinien. Skjuta g. Fregatten
har fått ell g.
GRUNDSLAG, n. 3. (byggn.k.) Den
förstärkning, man gifver en lösare grund, till att hindra
sjunkning för den byggnad, man tänker uppföra.
GRUNDSPRÅK, n. 5. Det språk, hvarpå en
bok, skrift ursprungligen är författad. Läsa
bibeln på g el.
GRUNDSTAFVELSE, f. 3. (gram.) Slafvelse,
som tillhör sjelfva stammen af ett ord.
GRUNDSTEN, m. 2. 4) Sten, som jemte
andra tjenar till grund för en byggnad. — 2)
Förslå sten, som lägges till grundvalen för en
byggnad. Lägga g-en Ull en kyrka. — 3) (sing.
kollektivt) Sådan slags sten (kollektivt), som
användes till grundvalen för en byggnad. — 4) Se
Sockel.
GRUNDSTÖD, n. 3. (både egentl. o. fig.) Stöd,
som tjenar till grund för något; hufvudsakligt stöd.
GRUNDTAL, n. 3. Räknelal. som betecknar
Cn myckenhet i ocb för sig, utan afseende på
ordningen, t. ex.: ell, två, tre, &c. Jfr.
Ord-ningslal. — Kallas äfv. Kardinallal.
GRUNDTALJA, f. 4. (skepp.) Benämning på
de taljor, som fästas emellan ändan af rorpinnen
och fartygets sidor.
GRUNDTANKE, m. 2. pl. — tankar. Se
Grundidé.
GRUNDTECKNING, f. 2. Ritning eller
teckning, som föreställer en byggnad, skuren af ett
GRU
vågplan, d. v. s. framställer den i borisontel
genomskärning. — Syn. Grundritning, Plan,
Planritning.
GRUNDTEXT, m. 3. Den ursprungliga texten
till en bok. en skrift. Bibelns g.
GRUNDTON, m. 3. (i musik) Den första
tonen af hvarje tonart. Kallas äfv. Hufvudlon.
GRUNDTÅG. n. 3. (skepp.) Benämning på de
tjocka tåg, sorn vid kölhalning begagnas, för att
hålla fartyget på behörigt afslånd ifrån brobänken.
GRUNDVAL, m. 2. 4) De grundmurar,
hvarpå en byggnad hvilar, vanligen börjande under
jorden ocb uppstigande ända till första
trossbottnen. Lägga g-en Ull ett hus. — Syn. Grund.
— 2) (fig.) a) Hvad som tjenar till grund eller
hufvudstöd för något. Rättvisan är tronernas
säkraste g. — b} (skämlv., fam.) Kraftig maträtt,
som börjar en måltid och stillar första appetilen
GRUNDVETENSKAP, f. 3. Vetenskap, som
utgör grunden för andra.
GRUNDVILKOR, n. 3. Hufvudsakligt vilkor,
hvaraf del öfriga beror.
GRUNDVILLFARELSE, f. 3. Hufvudsaklig
villfarelse, hvarpå andra grunda sig.
GRUNDVÄNDA, v. n. 2. (sjöt.) Att i
lägervall vända med tillhjelp af ankare.
GRUNDVÄSENDE, n. sing. Hvad som utgör
ett tings inre väsende, och utan hvilket det ej
vore, hvad det är; det väsendtliga af något. —
Förkortas äfv. allmänt till Grundväsen.
GRUNDVÄSENDTLIG, grdnndväsä nnlligg, a.
2. (fil.) G. egenskap, som omedelbart utgör
sjelfva väsendet. Kallas äfv. Ursprunglig.
GRUNDYTA, f. 4. Understa ylan af en solid
kropp. — Syn. Basis.
GRUNDÄMNE, n. 4. (vetensk.) Ämne, som
icke vidare kan fördelas i enklare ämnen. — Syn.
Enkelt ämne. Element.
GRUPP, m. 3. (fr. Groupe, af ilal. Groppo^
4) (i målning och bildbuggcri) Flera föremål, så
sammanställda, att ögat uppfattar dem på en gång,
ocb att de hafva ett visst inre sammanhang med
hvarandra. — 2) (fig.) Samling, flock, klunga. En
g. af mcnniskor på gatan. En g. a/ öar. —
Bildar sammansättningen ögrupp, m. fl.
GRUPPERA, v. a. 4. Sammanställa i en elL
flera grupper.
GRUS, n. sing. 4) Grofkornig sand, blandad
med små kiselslen. Fylla en väg med g. —
Har sammansättningen: Fyllningsgrus. — 2)
Sön-dersmuladt murverk af kullfallna murar (ruiner).
Ninive, denna fordom så mäktiga och
praktfulla stad, ligger nu i g. — 3) (med.) a)
Grus-artad materia, som åtföljer urinen ocb orsakar
sjukdomen af samma namn. — Ss. G-blandad,
-grop, -hög.
GRUSA, v. a. 4. 4) Med grus fylla. G. en
väg. — 2; (fig.) Förstöra (egentl. hvad som är
muradt). G. en siad. — G. sig, v. r.
Sönderfalla i grus. — Part. pass. G-d brukas nästan
adjektivt, t. ex.: G-de vägar, städer.
GRUSANDE, n. 4. o. GRUSNING, f.2.
Handlingen, hvarigenom något grusas.
GRUSAKTIG, GRUSARTAD, a. 2.
Liknande grus.
GRUSFYLLNING, f. 2. 4) Fyllande med grus
(t. ex. vägar). — 2) Grus, hvarmcd något blifvit fyIdt.
GRUSIG, a. 2. 4) Blandad med grus. G. jord.
— 2) Liknande grus. — 5) Full med, öfverströdd,
orenad af grus.
GRUSJORD, f. sing. Grusblandad jord.
Kallas äfv. Örjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
