Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gråt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GBÅ
GRÅT, m. sing. 4) Tårars utgjutande.
Högljudd, sakla g. G. och klagan. Icke kunna
hålla sig ifrån g. Utbrista i g. Icke kunna
tala för g. — Syn. Gråtande, Lip, Lipande, Grin,
Grinande. — 2) Tårar, som utgjutas. G-en slår
honom i ögonen, han är färdig att gråta.
GRÅTA, v. n. 3. Ind. pres. sing. Gråter; pl.
Gråta. Impf. sing. Grel; pl. Grelo. Sup.
Gråtit. Part. pres. Gråtande. Utgjuta tårar. G.
högt, sakla. billerligen. G. som ell barn. G.
af sorg, af glädje. G. bort, genom gråt befrias
ifrån, t. ex.: G. borl sina q val. G. ef ler något,
af längtan efter något; äfv. gråtande begära. G.
ut, upphöra att gråta; äfv. gråta tillräckligt, för
att blifva lättad till sinnes. G. öfver någon, af
bedröfvelse öfver ens olycka, elände, nöd,
brottsliga lefnad, o. s. v. G. öfver något, af sorg,
ånger, ömkan öfver något, t. ex.: G. öfver sill
olyckliga öde, öfver sina synder, laster.
Chri-slus grel Öfver Jerusalem. — Aktivt
förekommer G. någon gång i samma bem. som Begråla,
men denna ordets användning är numera
föråldrad. — Syn. Lipa, Flepa, Grina, Grägna.
GRÅTANDE, n. 4. Tårars utgjutande.^ —
Syn. Se Gråt. — Part. pres. Som gråter.
Brukas nästan adjektivt i uttrycken: G, ögon,
lon, t. ex.: Med g. ögon, bättre: med lårar i
ögonen eller helt enkelt gråtande. Med g. lon,
med en röst, afbruten af gråt och snyftningar.
GRÅTARE, m. 5. (föga brukl.) En, som ofta
gråter eller har lätt för att gråta. Säges någon
gång om barn.
GRÅTERSKA. f. 4. 4) (föga brukl.) Qvinna,
flicka, som ofta gråter eller har lätt för alt gråta.
— 2) Försvenskad benämning på de qvinnor
(Præ-ficæ), hvilka hos Greker och Romare vid
likbe-gängelser hyrdes, för alt gråta, jemra sig och
sjunga begrafningssången.
GRÅTFÄRDIG, a. 2. Som är nära att gråta.
GRÅT1G, a. 2. (om barn) Som ofta gråjer.
GRÅTMILD, a. 2. 4) (om person) Som gråter
ofta, vid minsta anledning, eller har lätt för att
gråta. — Syn. Blöt. — 2) (om sak) a) Som
röjer, uttrycker, att man är färdig att gråta eller
all rnan af naturen är derför fallen. G. min,
fysionomi. G-l ansigle. — b) (skämtvis) G.
lea-terpjes, hvari mycket gråtande förekommer. —
Gr ål mi Idhet, f. 3.
GRÅTMIN, m. 3. Gråtmild min.
GRÅTRUT. m. 2. Fågel af Måseslägtet, med
askblå mantel, Larus glaucus.
GRÅTÖGD, a. 2. Som har tårar i Ögonen.
GRÄV ACK A, f. sing. Se Grauwacke.
GRÅVERK, n. sing. Pelsverk af ekorrskinn.
GRÅVIDE, n. sing. Elt litet träd af
Pflsläg-tet. med buskaktig växt; barken brukas till
läderberedning och grenarne till korgar. Salix
ci-nerea.
GRÅÅDRIG, a. 2. Som har gråa ådror. —
G råådrighet, f. 3.
GRÅÖGD, a. 2. Som har gråa ögon. —
Grå-ögdhet, f. 3.
GRÄDDA, v. a. 4. Medelst inverkan af stark
värme gifva sladighet åt något, som bakas. G.
bröd. G. en kaka. G. i ugnen, på glöd. —
G. sig, v. r. 4) (om bröd, kakor o. d.) Genom
inflytelsen af stark värme antaga stadighet. — 2)
(om mjölk) Öfverdragas med grädde.
GRÄDDE, m. o. GRÄDDA, f. sing.^ 4) Del
feta hvarf af smörkulor, som bildas på ytan af
mjölk, när bon får stå. Mjölken säller g.
Skumma g. Af g. tjernas smör, r- 2) (fig.)
GRÄ 635
Del bästa, det som har mesta värde i en sak ell.
bland flera föremål af samma slag. G-an af en
författares arbeten. G-an af den fina och
förnäma verlden. — Syn. Blomma. — 3) (farm.)
Fällning eller precipitat, som uppflyter på ytan
af en vätska. — Sä. Gräddmångelska.
GRÄDDGLASS, m. 3. (sockerb.) Glass,
tillredd af grädde, med hvarjehanda tillsatser.
GRÄDDKAKA, f. 4. Kaka, tillredd af
grädde, mjöl och ägg.
GRÄDDKANNA, f. 4. Litet kär) af silfver,
porslin o. s. v., hvari grädde förvaras till
begagnande. då man dricker kaffe eller le.
GRÄDDMUNK, m. 2. (kok.) Benämning på
munkar, som bakas af grädde, mjöl och ägg.
GRÄDDOST, m. 2. 4) (utan plur., kollektivt)
Ost, beredd af oskummad mjölk. — 2) Så mycket
af sådan ost, som på en gång blifvit formadi i ett
ostkar.
GBÄDDPANNA, f. 4. Panna, hvari kakor
o. d. gräddas.
GRÄDDSKED, f. 2. o. GRÄDDSLEF, f. 2.
pl. — slefvar. Sked, slef, som användes till
skummande af mjölk.
GRÄDDSKÅL, f. 2. o. GRÄDDSNIPA, f. 4.
Se Gräddkanna.
GRÄDDTÅRTA, f. 4. Tårta, tillredd af grädde.
GRÄFLA, v. n. 4. (pop.; af Gräfva) Vända
upp och ned på saker, kasta dem huller om
buller, under det man söker efter något. — Syn.
Rafistulera. — Gräflande, n. 4.
GRÄFL1NG, m. 2. Sc Gräfsvin.
GRÄFNING, f. 2. 4) Se Gräfvande. — 2)
Sättet, huru något blifvit gräfvet. Denna g. är
väl gjord.
GRÄFSVIN, n. 5. Köttätande rofdjur, af
något öfver 2 fots längd, med bredt hufvud och
spetsig nos, små ögon, korta öron, något kullrig
rygg, bakåt tjocknande kropp, korta ben, samt
kort och tjock svans, hvilken, liksom kroppen och
benen, är betäckt med långa borstlika hår, på
ryggen grå, smutsigt hvita eller gulaktiga,
blandade med svart, på sidorna och svansen
brunak-liga, under kroppen och fölterna svarta. Meles
Taxus. Kallas äfv. Gräfling, Gräfving, Tax.
GRÄFSVINSHUND, m. 2. Se Taxhund.
GRÄFSVINSGRYT, n. 5. Gryt, der ett
gräfsvin har sitt bo.
GRÄFVA. v. a. 2. o. 3. Ind. pres. sing.
Gräf-ver; pl. Gräfva. Impf. sing. Grof (äldre formen,
numera föråldrad) eller Gräfdc; pl. Grofvo cll.
Gräfde. Imper. sing. Gräf; pl. Gräfven. Konj.
impf. Grofve och Gräfde. Sup. Gräfvil och
Gräfl. Part. akt. Gräfvande; part. pass.
Gräfven och Gräfd. 4) Med spade uppkasla jord ur
marken ocb göra större eller mindre fördjupning
dcruti. G. en grop, ell dike, en gr af. en
kanal, en brunn. G. grunden lill cll hus,
medelst gräfning göra den fördjupning i marken,
der grundvalen till ett hus skall läggas. —
Brukas ofta absolut, t. ex.: G. är elt tungt göra.
G. i jorden, i marken, i mullen. G. djupt
ned. G. Ho fot djupt. — G. efter, söka genom
gräfning; se äfv. bem. 3. G. igenom, i’n, sc
Ge-nomgräfva, Ingräfva. G. sig igenom, Tn, néd,
medelst gräfning genomtränga, intränga,
nedtränga. (Fig.) G. sig ned på landet, bosätta sig i
landlbygdens enslighet. G. ned sig i böcker,
ifrigt och oaflåtligt läsa, sludera. G. néd, om,
undan, upp, ul, se Nedgräfva, <5cc. G. omkring
ell Iräd, med spade borttaga jorden deromkring.
2) Med spade upplaga jord af markens yta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
