Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gräfvande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
636 GRÄ
och kasta den så, att det Öfversla deraf kommer
underst, för att såmedelst göra den lucker och
bereda den till såning eller plantering. G.
jorden till såning. G. ett land i en trädgård,
en polateslåppa. Äfven för denna bem. nyttjas
ordet stundom absolut, t. ex.: Man håller på att
gräfva i trädgården. G. 6m, se Omgräfva. —
3) (gam.) Se Gravera. (Fig.) G. in i minnet,
väl fästa deri. — 4) (fig.) Ifrigt söka efter något
i saker, dem man derunder kastar huller om
buller. G. i en koffert bland kläder och linne
efter något. G. i papper. G. i böcker, ifrigt
studera. — 3) (sjöt.) Se Dufva.
GRÄFVANDE, n. 4. Handlingen, då man
gräf-ver; händelsen, omständigheten, att någol gräfves.
GRÄFVARE, m. 5. En, som gräfver (graf,
såningsland, o. s. v.).
GRÄGNA, gnfnngna, v. n. 4. (pop. o. fam.)
4) Se Gränja. — 2) (om barn) Gråta högt och
på ett sätt, som vanställer ansigtet.
GRÄL, n. 6. 4) a) Ifrigt, men pedantiskt
studerande, utan nyttigt mål. — b) Sådana
lärdoms-ämnen, som fordra mycken flit, men tyckas göra
föga nytta i det allmänna lifvet. Lärdl g.
Bildar sammansättningen: Skolgräl. — 2) a)
Grälande på någon, bannande. Hennes g. på pigan
tager aldrig slut. — b) Högljudd och allvarsam
träta. Komma, råka i g. Ett g. uppkom, som
slutligen gick ända till slagsmål. — Syn. Se
Tvist.
GRÄL ell. GRÄLER, m. sing. Se Pedant.
GRÄLA, v. n. 4. (ursprungligen Gräfla) 4)
Ifrigt, men utan framgång och nytta sysselsätta
sig med lärda ämnen. G. i metafysiken. Han
sitter beständigt och g-r. — 2) a) Bannas på
någon. Han har g-t på mig en lång slund.
G. på någon för, om. öfver en sak. — Syn.
Träta, Bannas. Käxa. Gnata. — b) Högljudt och
allvarsamt träta med någon eller med hvarandra.
G. med någon. Han g-r med hela verlden.
De göra aldrig annat än g. — Syn. Se Tvista.
GRÄLAKTIG, a. 2. Fallen för att gräla (bem.
2) . — Grälaklighet, f. 3.
GRÄLANDE, n. 4. Handlingen, då man
grälar (bem. 2). — Se äfv. Gräl, 4, a.
GRÄLARE. m. 5. (föga brukl.) Se
Gräl-makar e.
GRÄLIG, a. 2. 4) (om person) Fallen för att
gräla (bem. 2). G. menniska. — 2) (om sak)
Som förorsakar mycket bråk och hufvudbry. G.
syssla.
GRÄLIGHET, f. 3. Egenskapen att vara grälig.
GRÄLIGT. adv. På ell gräligl sätt, med gräl.
GRÄLMAKARE, m. 3. o. — KERSKA. f 4.
(fam.) Person, fallen för gräl; grälig menniska.
GRÄMA, v. a. o. impcrs. 2. (af gamla
adjektivet Gram, bedröfvad) Förorsaka grämelse.
Denna förebråelse g-mde honom på det högsta.
Del g-mer mig på det högsta, all jag ej kan
hjelpa er. — Syn. Se Bedröfva. — G. sig,
v. r. Erfara grämelse. G. sig öfver någol. G.
sig lill döds, dö af grämelse. — Syn. Sc
Bedröfva s.
GRÄMELSE, f. 3. Djup bedröfvelse. G.
öfver en förlust. Dö af g. — Syn. Se
Bedröfvelse.
GRÄMLIG, a. 2. 4) Djupt bedröfvad. — 2)
Som röjer, tillkännagifver djup bedröfvelse. En
g. min. — Nytt ord. infördt ifrån det tyska
grämlich och någon gång i litterär stil
bcgag-nadl. hälft skämtvis.
GRÄN, sc Gran, n.
GRÄ
GRÄND, m. 3. (betydde ursprungligen
Grannskap, af Granne) Liten gata, som utgrenar sig
ifrån en större eller förenar tvenne sådana. f
g-erna gro inga lagrar. — Bildar
sammansättningen Återvändsgränd.
GRÄNJA, v. n. 4. (gam.) Grina.
GRÄNS, m. 3. (i pl. brukas orätt Gränsor)
4) Den linie, som utgör skilnaden emellan tvenne
grannars ägor, tvenne grannstater, o. s. v.;
yttersta linien af ett visst område. Brukas mest i
fråga om större områden, antingen tillhörande
kommuner, provinser, länder eller stater,
hvar-cmol i fråga om grannars ägor brukas
Ägoskil-nad. Råskilnad. Rågång. G-en emellan tvenne
socknar, härader, län, landskap, länder, riken.
G-en emellan Svealand och Götaland, emellan
Sverige och Norge. Gå öfver g-en. Delta land
har på ena sidan hafvet lill g. Ett rikes g-er.
Ell lands naturliga g-er. Ingår i
sammansättningen Riksgräns. — 2) Säges i utsträckt mening
om hvad som utgör eller föreställes utgöra
yttersta kanten af en viss rymd. Denna stad ligger
på g-en emellan den hela och tempererade
zonen. G-en för den eviga snön.
Växtlighetens g. — 3) Säges i fig. mening orn hvad, som
inskränker, begränsar något. Sälta g. för sin
ärelystnad. Öfverskrida g-erna för sin makt.
G-en emellan godt och ondt. En stolthet utan
g., ulan alla g-er, omåttlig. — Syn. Gränslinie,
Gränsskilnad, Skrankor, Mått. — Ss.
G-mäl-ning, -ulslakning.
GRÄNSA, v. n. 4. G. lill, vara belägen
invid, stöta intill, utgöra gränsen för; (fig.) nästan
likna, t. ex.: Sverige g-r lill Norge; (fig.) det
g-r lill vansinne att ... .
GRÄNSBILD, m. 3. Bild, som fordom hos
Romarnc uppsattes, för alt utmärka gränsen för
tvenne ägor eller områden.
GRÄNSESYN, f. 3. Bcsiglning af en
riksgräns. för alt utröna dess beskaffenhet.
GRÄNSETULLRÄTT, m. 3. Tullrätt, som
upptog och afdömde de vid gränselullarna
förefallande konfiskationsmål.
GRÄNSFÄSTNING, f. 2. Fästning, som ligger
på gränsen af ett land.
GRÄNSKOMMISSTON.grä’nnskåmmischön, f.3.
Personer, som af cn regering fått uppdrag att
reglera landets gräns.
GRÄNSLINIE, f. 3. 4) Linie. som utgör
gränsen för något. — 2) (fig.) Hvad som utgör
skilnaden emellan tvenne saker, der den ena upphör
och den andra vidtager. Del är ofta svårt att
uppdraga g-n emellan för mycket och för litet.
— Syn. Se Gräns, 3.
GRÄNSLÖS, a. 2. Ulan gräns (i fig. mening),
utan mått. En g. olycka, stolthet. — Syn. Se
Stor.
GRÄNSLÖSHET, f. S. Egenskapen att vara
gränslös.
GRÄNSMÄRKE, n. 4. Märke, som utvisar,
hvar en gräns går fram.
GRÄNSORT, m. 3. Ort, belägen vid gränsen
af ett land.
GRÄNSSKILNAD, m. 3. Hvad, som uigör
gränsen emellan tvenne rymder eller saker.
Brukas mest i fig. mening. G-cn emellan godt och
ondt. — Syn. Se Gräns, 3.
GRÄNSSOLDAT, m. 3. Soldat, tillhörande en
trupp, som är förlagd vid ett lands gräns, för alt
bevaka den.
GRÄNSSTAD, m. 3. pl. — städer. Stad,
belägen vid gränsen af ett land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
