- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
656

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Göl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

656

GÖL

GÖR

GÖL, m. 2. Djupt ställe i sjö- eller
flod-vatten; äfv. grop på land, full med vatten. Har
sammansättningen Strömgöl. — Syn. Pöl.

GÖLING, m. 2. (skepp.) En enkel löpare
genom fast block.

GÖMMA, v. a. 2. i) Förvara något på ett
afskildt, hemligt ställe, eller inom lås och nyckel.
Han har gömt sina penningar, så alt ingen
vet, hvar de Äro. Göm de der läckerheterna
till i morgon, lill en annan gång. G. i
jorden, nedgräfva. G. hös sig, gömma något i de
kläder, man har påsig; äfv. (fig.) väl bevara i
minnet. Leka g., på lek ömsom gömma sig och
söka rätt på hvarandra; äfv. benämning på sjelfva
leken, som äfven kallas Kura gömma ell. Kura
bo och gömma. G. ringen, ett slags lek, då
en af de lekande går omkring till de Öfriga
och gömmer en ring obemärkt hos någon af dem.
(Fig.) G. en hemlighet, troget förvara, väl förtiga
den. G, i sill hjerla, väl bevara i sitt minne.
Q. bört, se Undangömma. G. ihop, undan, se
Hopgömma, Undangömma. — Syn.
Undangömma, Undandölja, Förborga, Förvara, Försticka. —
2) Se Dölja, 1 o. 3. — 3) Uppskjuta. Jag har
ännu litet gvar af milt arbelc, men det g-mer
jag väl lill i morgon. Hvad vi icke hinna
med, g. vi lill näsla gång. — Syn. Se
Uppskjuta. — G. sig, v. r. Hemligen draga sig
undan lill ett ställe, för att undkomma förföljelse,
efterspaning. G. sig i en källare, på en vind.
G. sig för någon. — Syn. Se Dölja sig. — 2)
Se Dölja sig, 2.

GÖMMA, f. 4. 4) (föråldr.) Vård. Lemna
någol i ens gömmo. — 2) Ställe, der man
vanligtvis gömmer något. Hafva i sina gömmor.
Söka efler något i ens gömmor. — Syn.
Gömställe, Gömsle, Gömvrå, Gömme. — 3) (fig.) Doldl,
förborgadt ställe. I jordens mörka gömmor.

GÖMMANDE, n. 4. Handlingen, då något
gömmes.

GÖMME. n. 4. Se Gömma.

GÖMSLE, sammandraget af

GÖMSTÄLLE, n. 4. Ställe, der någon hålles
gömd eller gömt sig; äfv. ställe, der nagon
vanligtvis gömmer sig eller der man med fördel kan
gömma sig.

GÖMVRÅ, f. 2. pl. — vrår. 4) Se Gömställe.
— 2) Vrå, der man gömt något eller vanligtvis
gömmer saker; äfv. vrå, passande att gömma saker i.

GÖPEN, jö’p’n, m. 2. pl. göpnar.„ 4) Handen,
hållen så, att insidan bildar en hålighet, hvari
man kan fatta och inrymma något af ett ämne.
Säges om hvarjehanda fint fördelade saker, t. ex.
mjöl. Dubbel g., begge händerna, så hållna invid
hvarandra. Ösa med fulla g-nar. Han länkte
gripa guld med g-nar. I g-nar, med fulla
händer. — 2) Så mycket som kan gripas i
handen, så hållen. En g. mjöl.

GÖRA, v. a. o. n. 2. Ind. pres. sing. Gör;
pl. Göra. Impf. Gjorde. Sup. Gjort. Part. pass.
Gjord. 4) Skapa, dana, frambringa. Gud har
gjort himmel och jord. Alll, hvad Gud gör,
är väl gjordl. (Lågt) O. barn, alla barn. —
2) Tillverka, förfärdiga, frambringa, åstadkomma.
Säges icke endast om hvad sorv frambringas
genom handarbete, konst och näringsflit, ulan äfven
om förståndets och snillets alster, samt äfven om
hvad som åstadkommes till följe af djurens
instinkt. G. skor af läder. G. ell bord, en stol.
G. hallar. G. godt arbete. G. lack. G. något
efler modell. Del är gjordl af guld. G. en
bok, ell poem, en elegi. G. vers. Fågeln gör

sill bo. Bäfrarne g. dammar i vatten. Der
är någol alt g. af, der finnes godt och
tillräckligt ämne att tillverka, bilda af; (fig. om
menniskor) der finnas goda anlag att bilda en duglig
menniska af. (Talesätt) G. för mycket af någol,
öfverdrifva. Hafva all g. med, hafva verktyg att
arbeta med, t. ex.: Han har inga verktyg,
redskap all g. med. — G. öm, se Omgöra; äfv.
göra, råka ut på„samma sätt, t. ex.: Gör ej om
del en annan gång. Jag ville ej g. om det,
för alll i ver Iden. — 3) Säges i allmännare
mening om allt, hvad ett subjekt, så person som
sak, verkar, förrättar, uträttar, verkställer, så i
fysisk som andlig mening. G. en rörelse, ett
hopp, ell språng, en helsning, en signal. G.
buller. G. en god mållid. G. en operation på
någon. G. bankrutt, skeppsbrott. G.
eröfringår. G. fred, stilleslånd. G. förbund med
nagon. G. ell köp. G. ell löfte, en ed. G. en
förlust. G. skulder. G. undersökning. G. visit
hos någon. G. en erfarenhet. G. bruk af en
sak. G. en god, dalig handling. G. ett godt
verk, ell kärleksverk. G. godt, ondl. G. ell fel,
en dårskap. G. sin pligl. G. sitt bästa. G. någon
rättvisa. Han har gjort del af misstag, med flit.
Gör mig del nöjet, den tjenslen. G. ursäkter,
svårigheter. G. nåd. G. en donation. G.
föreställningar, invändningar. G. motstånd. G.
någon sällskap. G. alll, hvad någon vill. G.
min af att vilja gå. Han ville gerna resa,
men han kan icke g. del utan lillslånd.
Himlen gjorde ell underverk lill hans förmån.
Del buller, åskan gör. Haglel har gjort
mycken skada. Denna händelse skall g. epok t
vår historia. G.„ någol för någon, verka
der-hän, att han erhåller någon fördel, t. ex.: Han
har ingenting velat g. för mig, ehuru del
varit lätt för honom. Naluren har gjort allt
för honom, han bar blifvit utmärkt väl lottad af
naturen. G. allt, hvad g-s kan, allt möjligt.
G. alll, för all .. . ., på allt sätt bemöda sig
att ... . Del gör, hvad del kan, gör
åtminstone någon nytta. G. och låta, se Låla. Må
g., må så ske. (I biljard) G. en boll, se Boll.
(I kortspel) G. ell stick, se Slick. G. buller af
sig, åstadkomma buller, larm; (fig.) väcka
uppseende. — G. ifrån sig, fullborda, sluta, hvad
man har för händer, t. ex.: Så snart jag gjort
ifrån mig, skall jag komma. G. väl ifrån sig,
väl uträlta någol; (iron.) bära sig illa, dumt åt.
— G. om intet, se Omintetgöra. — G. lill.
bidraga till, t. ex.: Ja g kan ingenting g. dertill.
Del gör intet lill saligheten, om man fastar.
Del gör hvarken lill eller ifrån, hvarken gagnar
eller skadar. G. någon lill viljes, göra, som
någon vill. — G. vi d, se Vidgöra. Hvad gör
ni vid honom? hvad förehar ni med honom T
Jag vet icke, hvad jag skall g. vid honom,
företaga med honom. Jag kan intet g. dervid,
deråt, deruti kan jag ingenting uträtta, förmå.
— G. å’t, se Åtgöra. Det gör ål, del bidrager
till ändamålet, gör nytta, hjelper. — 4) Utöfva
verkan eller inflytelse, god eller ond, på någon
efler någol; tillfoga. Det gjorde intet inlryck
på honom. G. någon godt, ondt. Del gör mig
ondl, att . . . ., jag är ledsen öfver alt ... .
Del gör mig ondl om honom, jag ömkar honom.
Del gör mig godt all få hvila. Del gör
krnp-pen godt. Delta medikament gör magen godt.
G. någon illa ell. g. illa åt någon. Del gör
honom glädje. G. en mycken förtret. G.
någon ett skälmstycke, ell spratt. G. cn person

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free