Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hafssnäcka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAF
RAF
661
HAFSSNÄCKA, f. 4. Snäckdjur, som lefver i
hafvet.
HAFSSTILLA, f. 4. Lugn på hafvet.
HAFSSTRÖM, m. 2. pl. — strömmar.
Strömdrag i hafvet, hufvudsakligast uppkommet genom
jordens rörelse kring sin axel samt genom ebb
och flod.
HAFSSULA, f. 4. Simfågel, 3 fot lång^
an-sigtc och strupe nakna, blåakliga. näbben blå med
hvit spets, fjäderbeklädnaden i allmänhet gulhvit;
finnes i mängd vid Grönland, Island, Skottland,
och vintertiden vid Skandinaviens vestra kust.
Sula Bassana. Kallas äfv. Sillebas.
HAFSSVIN, n. 5. Se Delfin.
HAFSSYRA, f. 4. (bot.) En art Syra, på
hafsslränder, med smala blad och gulaktig färg.
Rumcx maritimus.
HAFSSÄLTA. f. sing. Hafsvattnets sälla.
HAFSTJÄDER, m. 2. pl. — Ijädrart
Simfågel, 2/, till 3 fot lång, med 3 tums lång, rak,
nästan trind näbb, vrislbenen korta, långt bakåt
sittande, vingarna lemligen korta; svartbrun,
skimrande i grönt, med fjädertofs i nacken.
Phalacro-corax Carbo.
HAFSTRUT, m. 2. Se Hafsmås.
HAFSTÅNG, m. sing. Se Hafsslånga.
HAFSUTTER, m. 2. pl. — ullrar. En art
nf Üttcrslägtel, som vistas i hafvet emellan Corea,
Beringssundct och Californien, Öfver 4’/2aln lång,
med svartbrunt, glänsande hår och ludna folsålor;
pelsverket läflar i dyrbarhet med sobelns. Lutra
marina.
HAFSVARG, m. 2. En ganska glupsk,
tagg-fenig fisk, 6 till 7 fot lång, klubbformig,
tjock-hufvad, med stort gap och tjocka tänder, i norra
Atlantiska Hafvet. Anarrhicas Lupus.
HAFSVIDUNDER, n. 5. Ofantligt och
fruk-tansvärdt hafsdjur, t. ex.: hvalar, hajar, m. fl.
HAFSVIND, m. 2. Vind, som vid kustländer
blåser ifrån hafvet åt land.
HAFSVÄXT, f. 3. Växt, som endast finnes i
hafvet.
HAFSÅL, m. 2. Ett slags ål, som finnes i
alla Europas haf, större än den vanliga, men ej
välsmakande. Muræna Conger.
HAFSÄGG, n. 5. Ett slags blötmask. Clio.
HAFSÄRTER, f. 3. pl. Se Strandörter.
HAFSÖRN, m. 2. Stor H., ett slags örn,
3’/, fot lång, vingbrcdden 8 fot 4 tum, kroppen
rostgrå med svarta fläckar, hufvud och hals
svart-aktiga, näbben grönbrun, klorna svarta. Falco
ossifragus. Vanlig H., omkring 8 fot lång, med
något öfver 7 fots vingbrcdd, färgen brungrå med
ljusare hufvud och hals, stjerten hvit, näbben gul.
Falco albicilla.
HAFTORN, m. 2. Trädslag, med silfvergrå,
nästan lansettlika blad, ganska små blommor och
brandgula bär, vid bafsstränder. Hippophaè
Rha-mnoides.
HAFVA (sdrg. HA), v. a. 2. Ind. pres. sing.
Hafver, sdrg. Har; pl. Hafva, sdrg. Ha. Impf.
Hade. Imper. sing. Haf, förkort. Ha; pl.
Haf-ven, sdrg. Ha’n. Sup. Hafvit (sällan brukligt),
sdrg. Haft (uttalas haffl). Part. akt. Hafvande;
part. pass. Hafd (uttalas bawd). 4) Vara i
besittning, i åtnjutande af, innebafva. H. en
egendom, elt hus. H. penningar, stor förmögenhet,
goda löneinkomster. H. en syssla. H. husrum
och föda. H. något att lefva af. — Syn. Se
Äga. — 2) Säges i vidsträcktare betydelse om
allting, som står till en person i något slags
förhållande af tillhörighet eilcr beroende. H. an-
förlrodl gods i sin vård. H. något i förvar.
Vi hafva vackra promenader i staden. Han
har myckel säd på logen. H. en käpp i
handen, ell barn pa armen, en ring pa fingret.
Jag såg honom h. en knif. Han hade den
dagen en blå rock. Menniskan har hufvud,
armar, ben, o. s. v. H. vackra ögon. H.
mycken styrka, vighet, godt förstånd, snille,
skönhet, talanger. H. stora dygder, laster, fel. H.
en moderlig ömhet för någon. H. sorg,
bekymmer. il. medlidande med någon. H.
behof af något. H. kännedom om en sak. H.
rätt, orätt. H. anseende, makt, inflylande. H.
aktning, förtroende för någon. H. feber. H.
ondt i hufvudel, i tänderna, o. s. v. H. svag
helsa. H. många tänner, bekanta. Jag har
den seden, vanan, all ... . Jag har icke lid
all göra del. H. hjelp af någon. H. mycken
likhet med någon. Man har böcker, bref af
honom, det finnes efter honom böcker, bref. —
Säges äfv. i fråga om djur och liflösa ting, t. ex.:
Hästen har en vacker färg. Fågeln har en
ganska behaglig sång. Kon har ondt i fölen.
Släden ~ har vackra hus. Bordel har två
lådor. Örlen har vackra blommor. Jorden har
många skaller i sill sköte. Denna händelse
kan h. svåra följder. Nöjet har sina faror.
Del har god smak. Delta hus har tjugu
hyresgäster. Staden har 20,000 invånare. —
H. efter sig, vara efterföljd af någon, t. ex.: Jag
har honom efter mig. Hvem hade han efter
sig i embetcl? — H. emot, se Emot, 4. Han
har allting emot sig, allting är ofördelaktigt,
hindcrligl, vidrigt för hans lycka, företag, sak;
allt är till hans skada; allt förenar sig atl göra
honom misstänkt, att fälla honom. — H. för
sig: a) Befinna sig i del läge, alt något är
framför en, t. ex.: Jag hade hafvet för mig. H.
fienden för sig. — b) Vara sysselsatt med; se
Förehafva. — c) Vara gynnad af, t. ex.: Han
har de ftesla rösterna för sig. Han har
utseendet, allt för sig. Jag har rättvisan för mig.
Han har det för sig, all .. . ., det talar till
hans fördel, att .... — H. före, se Förehafva.
— H. hös sig: a) Gästa, hcrbergera, hafva
besök, påhelsning af någon. H främmande,~ folk
hos sig. — b) Se H. på’ sig, c. — H. T sig,
innefatta, innesluta, innebära. ’— H. igen, se H.
qvar. — H. inne, se Jnnehafva. H.
penningar inne, i kassan, i sin ägo. H. åren inne,
vara vid en viss ålder. Vi ha den årstiden inne,
ha nu kommit till den årstiden. (Sjöt.) H.
höjden inne, vara på en viss höjd. — H. om hand,
sc Hand. — H. omkring sig, öm sig, vara
omgifvcn af, hafva kring lifvet, vara insvept uti.
— H. pa sig: a) Vara, befinna sig, ligga under.
Den fallne hade en sårad, sanslös fiende på
sig. — b) Vara klädd i. U. på sig rock,
kappa, etc. — c) Bära i kläderna, ii. penningar,
angelägna papper på sig. — H. qvår: a) Äga
i behåll. Jag har bloll 10 r:dr qvar. — b)
Säges, då man har något, som återstår alt göra.
Jag har bloll lio ark, två mil qvar. — H. Ull
mal, Ull syfte, söka uppnå, vinna något, som
man föresatt sig. H. Ull valspråk, nyttja som
valspråk. H. någon Ull gynnare, beskyddare,
gynnas, beskyddas af någon. H. någon Ull
sagesman, hafva hört något sägas, uppgifvas af någon. —
H. lillbåka, se H. igön, qvår. Om jag hade
20 år t., vore 20 år yngre. — H. under sig:
a) Befinna sig, ligga ofvanpå någon eller någoL
Han hade sin fiende under sig. — b) Hafva alt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
