Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hafvande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
662
HAF
HÅG
befalla Öfver, vara förman för. H. under sig
många af de lägre Ijenslemännen i verket. —
IL ö‘fver, h. öfrig, se H. qvår. — 3) Föra,
medföra, försätta, förflytta från elt slälle till elt
annat. Brukas mest i förening med vissa partiklar.
— H. bort (fam.), undanföra, undanskaffa,
un-danrödja. aflägsna; äfv. förlora. — IL fram, se
Framhafva. — IL ifran, se H. undan. H.
ögonen ifrån en ting, vända dem derifrån. —
B. igén (fam.), stänga igen, knäppa igen. — H.
in (fam.), införa, indrifva, inköra, laga, att någon
eller något kommer in. — H. méd sig,
mcdhaf-va, medföra. — H. néd (fam.), nedföra, nedtaga,
nedhämta, nedskafTa, neddrifva; laga, att person
eller sak kommer ned. — H. omkull (fam.), slå
omkull. — Han har två tunnor råg på lasset.
— II. sö’nder (fam.), slå sönder, rifva sönder,
göra, att något går sönder. — Jag har ett bref
till N., medför ett bref &c. — H. undan (fam.),
se H. bort. — H. upp (fam.), uppföra, upptaga,
upphämta, uppskaffa, uppdrifva, laga så, att
person eller sak kommer upp. — IL ut (fam.),
utföra, uttaga, uthämta, ulskaffa, utdrifva, laga så,
att person eller sak kommer ut. — 4) Få,
bekomma, erhålla. Hur snart har jag det? Der
har ni 10 r:dr. Hvad har ni för arbetet?
Hvad har ni, för del ni mödar er så myckel?
Man har ingenting derför. Jag har blott olack
derför. Hvad har ni dcraf? hur stor är er
inkomst, vinst, förtjenst deraf? Han har tre
skilling på skålpundet, förtjenar Jec. Haf lack!
tackad vare du! jag lackar dig. H. vinst,
nytta af något. Vilja h., önska, åstunda,
efter-sträfva; äfv. fordra, begära, kräfva; äfv. tycka om,
t. ex.: Han vill h. allt, hvad han ser. Hvad
vill du h. af mig? Han vill ej h. henne,
tycker ej om henne, vill ej hafva henne till hustru
eller fästmö. Han ville så h. del, han ville det.
Så vill jag h. del, så önskar jag att del skall
vara. Det var dil jag ville h. honom, föra,
bringa honom. Der ha vi del! ullryck,
hvarigenom man lillkännagifvcr, alt något vänladt,
fruk-tadt inträffat. Der ha vi honom! der är han
nu! Nu har jag del, nu förstår jag, har jag
funnit förklaringen, funnit, hvad jag sökte. Hvar
var det jag stannade? Jo, nu har jag del,
nu har jag fåll räll på det. Af hvem har du
del? har du hört det? Jag har det af säker
sagesman. Det har han af sin fader, liar han
örft af sin fader. — H. [råm, få fram, t. ex.:
Han vill alllid ha sin vilje fram. Han vill
ha sill fram, han vill, att hans plan, afsigt,
önskan o. s. v. skall gå i fullbordan. (Fam.) Han
skall ha del i sig, det skall han få uppbära
ovelt, stickord för. Hvari från har han del?
har han hämtat den nyheten, uppgiften? Vilja
h. någol igén, vilja ha del åter, tillbaka, t. ex.:
Han vill ha sina penningar igen. Der har ni
del igen. Jag ville ger na haft mina ord igen,
ville önska, alt jag ej hade sagt det. Han skall
ha del igen, skal) få vedergällning derför. — IL
tillbaka, se H. igén. — 5) IL förekommer äfven
i en mängd talesätt, hvilka icke kunna föras till
någon af föregående bemärkelser. Del har
ingen nöd, man har i det afseendet ingenting att
frukta, befara; äfv. det är ingen brist; äfv. det
har ingenting att betyda. Del har ingen fara,
det är ingenting att befara, del är ej farligt. Det
har ingen brådska, det är ej brådi. IL sig
någol bekant, hafva kännedom om någol. Vi
ha i dag d. 1 Januari, del är i dag &c. Vi
ha vackert väder, kallt, varmt, o. s. v., det tir
vackert väder, &c. Vi hade just de första
vårdagarna, det var, skedde just under dc
Huru har del ordet i plural? huru heter det
i plural? H. all . . . . brukas ofta i bem. af:
skola, böra, vilja, kunna, t. ex.: Jag har att
skrifva, det är något, som jag skall, måste
skrifva. Han har all välja, han kan välja. H. ett
hus all sälja, hafva till salu ell hus, det man
anlingen sjelf äger, eller bvarom man fåll
uppdrag. Hvad har du vidare all säga? hvad vilt
du &c.? är det någonting mera, som du vill säga?
Deremol har jag ingenting all anmärka, vill,
kan jag ingenting anmärka. Del har ingenting
all betyda, del’har ingenting på sig. betyder
ingenting. H. någon all lacka för någol, stå i
förbindelse, tacksamhetsskuld hos någon för
bevisad välgerning, ijcnst, o. s. v. Han hade blott
Ivå limmar på sig, inom två limmar borde han
vara färdig, hafva fullbordat det. Del har sina
svårigheter all göra del, svårigheter möla
dervid. — 6) H. brukas äfv. som bjelpverb, för alt
formera præterita af andra verber, t. ex.: Jag
har gåll, du hade gåll, han må hafva gått, vi
skulle hafva gåll, all hafva gåll. — Hafva
sig ell. vanligare Ha sig. v. r. (fam. o. pop.)
1) Gå, flytta sig, komma. IL sig börl. t n,
undan, ul, o. s. v. — 2) Förliålla sig, aflöpa. Dct
har sig ej så lätt all göra del, det är ej så
lätt att Jec. Vi få väl se, huru del vill h. sig,
huru dct aflöpcr, vill vända sig, o. s. v. — S)
Föra sig i dct yttre, skicka sig i umgänge, visa
sig för verlden. Hon förstår all h. sig.
HAFVANDE, a. 4. Säges om en qvinna, som
är med lifsfrukt. Vara, göra, bli h. H. i sjctte
månaden. Gå h., vara hafvande; (lig. fam.) gå,
h. med, hafva någol i tankarna, fundera på,
grunda på, t. ex.: Han går h. med stora
för-slagcr. H. tillstånd, del tillstånd, då en qvinna
är hafvande. — Syn. Häfdad, Lägrad, I grossess,
I situation, I välsignadt tillstånd.
HAFVERT, se Haveri.
HAG, n. 5. (jäg.) Instängning för hcmtamda
eller vilda djur.
HAGBOK, m. 2. Sc Afvenbok.
HAGE, m. 2. pl. hagar. 4) (i fornspråkct)
Inhägnad plats. Baldcrs h., Balders tempellund.
— 2) (nu) Inhägnad betesplats. Kallas äfv.
Beteshage. Ingår i sammansättningarna Ox-, Ko-,
Häst-, Kalfhagc.
HAGEL, n. 8. 4) (kollektivt) Till droppar
sammansmälta dunsler i luften, som plötsligen
blifvit bcröfvade så mycket värme, att dc frusit
och nedfalla i spridda korn. Finl, groft h. Del
faller h. Haglcl har nedslagit all säden.
Skada af h — 2) Korn af sådana frusna dunster,
som nedfaller på marken. Kallas äfv. Hagclkorn.
Stora h. Haglen voro så stora, all de slogo
sönder fönstren. — 3) Benämning på mindre
kulor af från % tums tvärlinic till storlek af ett
knappnålshufvud, hvilka begagnas vid jagt och
förfärdigas af bly med en liten tillsals af arsenik.
Orrhönan hade fåll ell h. i hufvudet och två
i bröstet. Brukas mest i plur. Grofva, fina K.
Köpa Fahlu h. Kan icke brukas kollektivt. —
4) (flg.) Nyttjas, för alt utmärka en stor mängd
af någol, som faller tält och hastigt. Etl h. af
pilar, af kulor, stenar, örfilar, o. s. v.
HAGELBY, m. 2. By (se d. o. II), åtföljd af hagel.
HAGELBÖSSA, f. 4. Jagtbössa, endast
ämnad alt skjuta hagel och skrot.
HAGELFLASKA, f. 4. Flaska af stel juft,
till förvarande af hagel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
