Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hopbulta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
706
HOP
HOP
mindre hög, massa. Bålet hade hopbrunnit till
en helt liten eld. — 2) Säges äfv. om gödsel, som
förminskas, under jäsningen. — Äfv. Brinna ihop,
oftare för bem. 2. — Hop brinn ande, n. 4.
HOPBULTA, v. a. 1. Genom bultning
sammanfoga. — Äfv. Bulla ihop. —
Hopbullande, n. 4. o. Hopbullnin g. f. 2.
HOPBUNTA, v. a. 1. Slå ihop i buntar. —
Äfv. Bunla ihop. — Hopbunlande, n. 4. o.
Hopbunlning, f. 2.
HOPBYLTA, v. a. 4. Hoppacka och göra
bylte af något. — Äfv. Bylta ihop. —
Hopbyltande, n. 4. o. Hopbyllning, f. 2.
HOPDIKTA, v. a. 4. 4) Skrifva, författa
något diktadi. H. en roman, cn berättelse. — 2)
Ljuga ihop. H. en historia om någon. — Äfv.
Dikla ihop. — Hopdi k lande, n. 4. o.
Hop-diklning, f. 2.
HOPFALSA, v. a. 4. Genom falsning
hop-fästa. — Äfv. Falsa ihop. — Hop falsande,
n. 4. o. Hopf als ning, f. 2.
HOPFILTA, v. a. 4. Genom Gllning förena
(djurshår) till en sammanhängande och fonnad
väfnad. — Äfv. Filta ihop. — Hopfillande,
n. 4. o. Hopfillning, f. 2.
HOPFLICKA, v. a. 4. Se Sammanflicka. —
Äfv. Flicka ihop. — Hop flickande, n. 4. o.
H opflickning, f. 2.
HOPFUSKA, v. a. 4. Slarfvigt förfärdiga
något. — Äfv. Fuska ihop. — Hop fuskande,
n. 4. o. Hopfuskning, f. 2.
HOPFÄLLA, v. a. 2. Fälla igen. H. en
fäll-knif. — Äfv. Fälla ihop. — Hopfällande,
n. 4. o. Hop fällning, f. 2.
HOPGRÖTA, v. a. 4. Rlanda ihop något, så
att det blir en röra, ett oredigt mischmasch, eller
liksom en gröt. — Äfv. Gröta ihop. —
Hop-grötande, n. 4.
HOPGYTTRA, v. a. 4. 4) Förena skiljaktiga
ämnen, kroppar, i del yttre, på ett tillfälligt sätt,
utan inre, kemisk förening. — 2) (fig.) Sammanföra
olikartade saker, idéer, o. s. v., ulan något inre
samband dem emellan. — Äfv. Gyllra ihop. —
Hopgyttrande, n. 4. o. Hopgyllring, f. 2.
HOPGÖRA, v. a. 2. (böjes som Göra) (fam.)
4) Af liera olika delar förfärdiga, sammansätta. —
2) Fundera ihop. — 3) Genom samfälta
bemödanden lillvägabringa, åstadkomma. — Äfv. Göra
ihop. — Hopgörande, n. 4. o.
Hopgör-ning, f. 2.
HOPHUGGA, v. a. 3. (böjes som Hugga)
Tillhugga trästycken så, att de passa till
hvaran-dra, och hopfoga dem. — Hophuggandc,
n. 4. o. Hophuggning f. 2.
HOPJAGA, v. a. 4. 4) Jaga djur, så att de
samlas på en punkt, inom en viss trakt. — 2) Se
Sammandrifva. — Äfv. Jaga ihop. — Hop
jagande, n. 4. o. Hopjagn ing, f. 2.
HOPJEMKA, v. a. 4. Småningom eller sakta
närma till hvarandra eller hoppassa. — Äfv.
Jem-ka ihop. — Hopjemkande, n. 4. o.
Hop-jemkning, f. 2.
HOPKLUDDA. v. a. 4. På ett kluddigt och
vårdslöst sätt förfärdiga. — Äfv. Kludda ihop. —
Hopklud dand e, n. 4. o. Hopkluddning,
f. 2.
HOPKNÄPPA, v. a. 2. 4) Medelst
tillknäppning hopfästa. H. en rock. — 2) H. händerna,
sälta dem tillsammans på del sätt, att fingrarna
skjutas emellan hvarandra och nedfällas öfver
knogarna. — Äfv. Knäppa ihop. —
Hopknäppande, n. 4. o. Hopkn äppning, f. 2.
HOPKRUMPEN, a. 2. neutr. — et. (egentl.
part. pret. af Hopkrympa) Hopkrökt eller
hopsjunken och sålunda förkortad. Gammal och h.
Silla h. i en vrå.
HOPKRYMPA, v. n. 3. (böjes som Krympa}
4) Sammandragas och blifva kortare. Läder h-per
af stark hetta. — 2) (fig. om mcnniskor) Blifva
kortare till växten. Menniskan h-per på
ålderdomen. — Äfv. Krympa ihop. — Hop kr
ympande, n. 4. o. Hopkrympning, f. 2.
HOPKRÄNGLA, v. a. 4. (fam.) Göra något
krångligt, hopirassladl, svårt att utreda. — Äfv.
Krångla ihop. — Hopkrånglande, n. 4. o.
Hopicrångling, f. 2.
HOPKÖPA, v. a. 2. Genom köpande samla.
— Äfv. Köpa ihop. — Hopköpande, n. 4.
HOPKÖRA, v. a. 2. Drifva ihop. — Äfv.
Köra ihop. — Hopkörande, n. 4. o.
Hop-kör ning, f. 2.
HOPLACKA, v. a. 4. Med lack försegla eller
hopfästa. — Äfv. Lacka ihöp. —
Hoplackande, n. 4. o. Hoplackning, f. 2.
HOPLAGA, v. a. 4. Åter hopsälta, hopfästa
delarna af något söndrigl. — Äfv. Laga ihöp. —
Hoplagande, n. 4. o. Hoplagning, f. 2.
HOPLAPPA, v. a. 4. 4) Genom lappars
påsättande laga. H. hål på en rock. — 2) (Gg.) Så
godt sig göra låter, genom inflickning af ord och
meningar, gifva sammanhang åt en skrift, ett
ställe i en skrift, o. s. v. — Äfv. Lappa ihöp.
— Hoplappande, n. 4. o. Hoplappning >
f. 2.
HOPLETA, v. a. 4. Genom letande samla.
Säges både egentl. o. fig. H. skäl och bevis. —
Äfv. Lela ihöp. — Hopletande, n.4. o.
Hop-le In in g, f. 2.
HOPLJUGA, v. a. 3. (böjes som Ljuga}
Tänka ihop någonting osant. H. en hel historia
till sill försvar emot en anklagelse. — Äfv.
Ljuga ihöp. — Hopljugande, n. 4.
HOPLYFTA, v. a. 4. o. 2. Lyfta och
sammanföra. — Äfv. Lyfta ihöp. — Hoplyflande,
n. 4. o. Hoplyflning, f. 2.
HOPLÅNA, v. a. 4. o. 2. Samla genom lån.
H. pengar. — Äfv. Låna ihöp. —
Hoplånande, n. 4. o. Hoplåning, f. 2.
HOPLÄKA, v. a. 2. Läka något, så alt det
åler blir helt. H. ell sår. — V. n. Helas.
Såret h-ker snart. — Vanligare Läka ihöp. —
Hopläkande, n. 4. o. Hopläkning, f. 2.
HOPLÄNKA, v. a. 4. Se Sammanlänka.
HOPLÖDA, v. a. 2. Genom lödning hopfoga.
— Äfv. Löda ihöp. — Hoplödande, n. 4. o.
Hoplödning, f. 2.
HOPLÖPA, v. n. 3. (böjes som Löpa) Se
Sammanlöpa.
HOPMAKA, v. a. 4. Maka tillsammans. —
Äfv. Maka ihöp. — H opmakande, n. 4.
HOPMALA, v. n. 3. (böjes som Mala) Se
Sammanmala.
HOPP, n. 5. I. (af Hoppa) 4) Den rörelse»
som någon gör, då han hoppar. Göra ell h. t
vädret af glädje. Göra ell h. öfver elt dike.
(Fig.) I elt h. var han der, i största hast. —
Säges äfven om vissa djur, t. ex.: Loppor och
gräshoppor göra dugliga h. — Syn. Språng,
Skutt. — 2) (fig.) Händelsen, att man. med
förbigående af person eller sak. med ens öfvergår eller
förflyttas till något der bortom. Göra ell h. i
befordringsväg. Del var ell ansenligi h. han
gjorde, frän löjtnant till öfversle. Göra elt h.
vid läsning i en bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>