Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hvarest ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVA
HVA
723
hvilken, hvilket, hvilka. Han hade fåll en klen
middag, h. han fick cn god aftonmåltid. — 5)
H. brukas, för att uttrycka motsats till cn
föregående mening. Hon är myckel vacker, h.
hennes syster har mera förstånd.
H VAR EST, vårä’sst, adv. relal. o. interr. Se
Hvar, adv.
IIVARF, n. 5. (af fordna verbet Hverfva,
vända tillbaka) 4) Omgång, gång. Gå tre h»
omkring huset. Skärpet går tre h. om lifvet.
— 2) Säges om det hela, det samteliga af flera
likartade föremål, eller af ett ämne, då dess läge är
i samma sträcka, lag, rad, jemförelsevis med
andra sträckor o. s. v. af del samma. Tunnorna
voro upplagda i flera h. öfver hvarandra.
Lägga, ligga i h. — Syn. Lag, Lager, Bädd,
Rad. — 3) Samling af flera personer, hvilka
sins cmeljan hafva ett bestämdt läge, och bland
hvilka något förehafves efter ordningen af deras
platser. Låta pokalen gå hela h-fvel omkring.
— 4) Ordning, lur. När h-fvel kommer till mig.
— Syn. Lag.
HVARFTALS, adv. I hvarf, lager. Lägga h.
HVARFÖR, vårrför o. varrfö’r, adv. 1) För
hvilken, hvilket, hvilka. Han har sålt sin frukt,
h. han fåll 10 r:dr tunnan. — 2) HvaremoL
En sjukdom, h. ingenting hjclper.
HVAR FÖRE, vårrföre, adv. relät, o. interr.
För hvilken orsak, af hvad skäl. Jag vet ej, h.
han gjort det. H. har han det gjort? H.icke?
HVARFÖRUTAN, varrföriitann, adv. Förutan
hvilken, hvilket. Han slack i baltet en pistol,
h. han aldrig törs gå ul.
HVARFÖRUTOM, varrförütåmm, adv.
Förutom hvilket. Hon är låghalt, h. hon äfven
skelar på ena ögal.
HVARHOS, varhös. adv. Se Hvarjemtc.
HVARI, vari’, adv. Sc Hvaruli.
HVARIRLAND, variblånnd, adv. Bland hvilka.
Jag har sell dessa laflor, h. äro många
medelmåttiga.
HVARIFRÅN, varifrå’n o. varifrån, adv. rclat.
o. interr. 4) Från hvilken ort, från hvilket ställe.
H. är han? Jag vet ej, h. han dr. — 2)
Betecknar: a) Skiljande, afsöndring, afdrag, befrielse.
Hela summan är 100 r.dr, h. 10 af gå. Det
främmande ok, h. han befriat oss. — b) Orsak,
upphof. H. kommer del. atl . . . .? Jag vet
icke, h. del ryktet kommit.
HVARIGENOM, varijènåmm, adv. relat. o.
interr. 4) Genom hvilken orl, genom hvilket
stlille. Staden L., h. vägen lill R. går. — 2)
Genom hvilket medel, på hvilket sätt. En utväg,
h. han lätt skall uppnå sill mål.
HVARINIFRÅN, varfnnifrån, adv. Inifrån
hvilket ställe. Ell rum, h. etl rop hördes.
HVARINNANFÖRE, vari’nnanfö’re, adv.
Innanför hvilket rum, ställe.
HVARINNE, varinne, adv. Inne i hvilken
ort, hvilket rum, ställe.
HVARINOM, varfnnåmm, adv. Inom hvilket
rum, ställe.
HVARINTILL, varintHl o. vårinlill, adv.
Intill hvilken, hvilket. Här är gränsen, h. du
skall gå och icke längre. En trädgård, h. ell
gärde angränsar.
HVARINUTI, vari’nnuti’, adv. Inuti hvilket
rum, ställe.
HVARINVID, varinnvid o. vårinnvid, adv.
Invid hvilken ort, hvilket rum, ställe. H. finnes
en källa.
HVARJE, pron. (genil. Hvarjes) Se Hvar.
Brukas som adjektiv, t. ex. H. menniska, djur.
Såsom substantiv blott i vissa talesätt, genorn
ellips af dit hörande substantiv, t. ex.: Lilel af h.
(ämne). — Hvarjom och cnom, gam. dat. af
Hvar och en. Gifva h. och enom sill.
HVARJEHANDA, pron. a. Hvarje slags. H.
saker. — Brukas äfven substantivt, mest såsom
rubrik i litterära skrifter, i tidningar, o. s. v.
Tala om h. — Syn. Ditt och dalt.
HVARJEMTE, varjä mmte, adv. Jemle
hvilken, hvilket, hvilka. Gossen fick ell par böcker,
h. bifogades några goda råd och förmaningar.
HVARKEN, vårrk’n o. vårrk’n, konj.
Innefattar, i förening med ett alltid efterföljande Eller,
ett frånkännande af tvenne motsatta eller
skiljaktiga begrepp. Han är h. vacker eller ful.
H. godt eller ondt. Väglaget är h. godt eller
dåligt. Han h. kan eller vill. Ingen bok, h.
andelig eller verldslig. H. han eller hon.
Anm. Hvarken helte i fornsvenskan Hvarti ell.
Hvatti, egentligen neulrum af hvarghin (af
hvar och ingin, ingen).
HVARMED, varmä’d, adv. rclat. o. interr.
4) Med hvilken, hvilket, hvilka. Han log ell
köttstycke, h. han gick sin väg. H. skole vi
roa oss? — 2) Genom hvilket medel, medelst
hvilken, hvilket, hvilka. Ett medel, h. ni kan
vinna er afsigt. Han hade skaffat sig dyrkar,
h. han uppdyrkade alla dörrarna.
HVARMÉDELST, varméd’lst, adv. Genom
hvilket medel. H. han vann sill ändamål.
HVAROM, vårå’nim o. varå’mm, adv. relat.
o. interr. 4) Om hvilken, hvilket, hvilka. Det
ämne, h. nyss talades. H. är frågan? H.
disputerar man? — 2) Hvaromkring. Paketet,
h. snöret lindades.
HVAROMKRING, våråmmkrfnng, adv.
Omkring hvilken, hvilket. Gården, h. etl staket är
uppsatt. I trakten h., omkring hvilken trakt.
HVARPÅ, varpå’ o. varpå, adv. relal. o. interr.
4) På hvilken, hvilket, hvilka. En bänk, h. han
satte sig. Det, h. han tänkte. H. tänker ni?
H. jag ingalunda tviflar. — 2) Efter hvilken
tid, händelse, gcrning. Han fick afstag, h. han
genast gick. H. följde en lång kedja af
vedervärdigheter. H. han sade, all ... .
HVARS, varrs, genit. af Hvar; se d. o.
IIVARSTÄDES, vårslä’däss, adv. (fam.) Något
h., nästan på hvarje ställe.
HVART, varrt, adv. rclat. o. interr.
(sammandraget af nvaråt) 4) Till hvilket ställe. H. har
han gått? Jag vet ej, h. han gått. — 2) Till
hvilket slut, hvilken utgång. H. skall della laga
vägen? Ingen vet, h. della kan leda till sluts.
HVARTHÄN, varrthä’n, adv. Se Hvari. —
Betyder egentl.: till hvilket ställe härifrån.
HVARTILL, varti ll o. varti ll, adv. rclat. o.
interr. 4) Till hvilken, hvilket, hvilka. Etl brott,
h. han icke är skyldig. Ell arbele, h. fordras
lid. H. jag icke råder. H. ville han tvinga
honom? — 2) Till hvad mål, slut, utgång,
ändamål. Här ser man, h. lältjan leder. H. han
begagnade en dyr k. H. äfven myckel bidrog,
atl .... H. skall della tjena? — 3) Se
Hvar-inlill. — 4) Hvarförutom. Han har 1000 r:dr
i lön, h. han har fria husrum.
HVARTUT, varrlül, adv. relat. o. interr. (fam.)
Till hvilket mål. Jag märker nog, h. del syftar,
lutar.
HVARTÅT. varrtå’t, adv. Se Hvarål.
HVARUNDER, varünnd’r, adv. 4) Under
hvilken, hvilket, hvilka. Eli träd, h. man dr i skygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
