Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hvaruppå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
724
HVA
HVI
för regnet. (Fig.) H. förslås, hvilket eller
hvilka ord betyda. — 2) Hvaribland. II. äfven barn
äro inbegripna. — 3) Säges i fråga om antal,
pris. Elt pris, h. jag icke kan sälja del. —
4) Under hvilken tid. II. hände, att....
HVARUPPÄ, varuppå’, se Ilvarpå
HVARUR, varur, sc Hvarulur.
Il VA RUT, varüt, se Hvar lut.
HVARUTAF, varulåv, se Uvaraf.
HVARUTI, varuti’ o. varuti. adv. relät, o.
interr. 1) I hvilken, hvilket, hvilka. Brukas a)
i fråga om varande på cn ort. clt ställe.
Sängen, h. han låg; — b) i fråga om rörelse till
en ort, ett ställe. Säcken, hvaruli säden
tömdes. II. skall jag lägga frukten? — c) med
afseende på tillstånd, förhållanden,
omständigheter, m. m. En sak, h. jag icke vill blanda
mig. Någol, h. jag icke ser någol att
berömma sig af. — 2) Hvaribland. II. äfven
inbegripas barn öfver ålla års ålder. — 3) I
hvilket afseende. H. han har rätt. H. ni
misstar er.
HVARUTINNAN, varutfnnann, adv. Sc
Hvar-uli, 1, c o. 3.
HVARUTMED, varutmäd, adv. Helt nära,
hvarintill. H. ligger ell slorl hus.
HVARUTOM, varülåmm, adv. i) Utom
hvilken ort, hvilket ställe. Denna krets, h. du icke
må gå. — 2) Bortom hvilket, längre än till
hvilket. Eli mål, h. du icke får gå.
HVARUTUR, varulür, adv. Utur hvilken,
hvilket, hvilka. Jorden, h. lågor uppstego.
HVARUTÖFVER, varulöVr, adv. Ulöfvcr
hvilken, hvilket, hvilka: 1) öfver hvilken ort, ställe, yta
(i hela dess längd eller utsträckning). Ell bord,
h. var ulbredl ell täcke. Sjön, h. en dimma
låg utbredd. — 2) Se Hvarulom, 2. Eli mål,
h. ingen får gå, bortom hvilket <5ce. — 3) Mer
än hvilket antal, pris. Han fick sin betalning,
h. jag gaf honom 24 sk. i drickspengar. Eli
bud, h- jag icke går.
HVARVID, varvi d o. varvid, adv. Vid
hvilken, hvilket, hvilka: 1) I fråga om ställe, ort.
En vägg, h. en a/fisch är faslklislrad. Byrån,
h. han sall. — 2) Uttrycker tillstånd, förhållande,
omständighet, o. s. ▼. En affär, h. ingenting
är all vinna. Dessa ord, h. hon rodnade.
Något, h. ingenting är att anmärka.
HVARÄ, varå’, se H varpå.
HVARÅT, varå t o. varåt, adv. relat. o. interr.
4) Ät hvilken ort, hvilket ställe. H. gäller
resan? Jag vet icke,*h. han ämnar sig. — 2)
Se Hvartut. — 3) Ät hvilken, hvilket, hvilka.
Del är hunden, h. hon skrattar. H.
skrattar du?
HVARÖFVER, varöVr o. varöVr, adv. relat.
o. interr. Öfver hvilken, hvilket, hvilka: 1) öfver
hvilken ort, ställe, yta, o. s. v. Dike, h. ell
bräde är lagdl. Sjön, h. cn dimma sam. — 2)
Se Hvarulöfver, 3. — 3) I fråga om tillstånd,
förhållande, omständigheter. En sak, h. jag är
ganska ledsen. H. sörjer du? Denna nyhet,
h. hon rnyckct gladl sig.
HVASA’, vasa’, sammandr. af Hvad sade ni
(du o. s. v.)?
HVASS, a. 2. 1) Som har fm, skarp,
skärande kant. H. knif, klinga. H-l grässlrå. —
2) Som har cn utgående, mycket spetsig vinkel.
H. näsa. — 3) (Gg.) Skarp, genomträngande. H.
köld, blåst. H-l väder. H. syn, blick. H-l
öga, förstånd. H. strid, liäffning, ganska
allvarsam, ivår. H. stämma, rösl, ganska gäll och
genomträngande. Ell h-l svar, skarpsinnigt; äfv.
ganska bittert och bitande. H. man, ganska
sträng. (Fam.) Hon ser så h. ut, så sträng,
allvarsam och bilande. Del var h-l! säges om
något öfverdrifvet, utomordentligt. — Ss.
H-kantig, -uddig.
H VASSBAK, m. 2. (nat. hist.) Sc Dopping.
HVASSBUK, m. 2. En art af Sillslägtet. 5
tum lång, ofvan blåakt ig, inunder silfvcrglänsande.
med 15 till 46 strålar i ryggfenan. Rökt kallas
den Böckling.
IIVASSHET, f. 3. Egenskapen att vara hvass.
Se Hvass, alla bem.
HVASST, adv. 4) Med mycket spetsig vinkel.
En h. utslående näsa. — 2) (lig.) Skarpt,
genomträngande. Det blåser h. Blicka, lala h. Svara
h., på elt bilande sätt.
HVASSÖGD, a. 2. Som har hvassa, skarpa,
genomträngande ögon. — Hvassögdhel, f. 3.
HVEM, vemm, pron. relat. o. interr. sing.
»genit. Hvems, dat. Hvem ell. åt Hvem, ackus.
Hvem) Hvilken. Nyttjas endast som substantiv.
H. är del? Jag vet ej, h. del dr. Af h. har
du hörl det? Il-s är paraplyn? H. som helst,
h. helst, h. man vill. Det kan h. som helst
göra. H. del vara må. Se äfv. Ehvem.
HVEN, ven, f. sing. Elt grässlag, hvaraf
finnas flera arler, såsom: Åker-, Pip-, Fjäll-, Röd-,
Kryphven m. fl. Agrostis.
HVETE, vèlle, n. sing. 4) Allmänt bekant
sädesslag. Trilicum, Har Gera arler. Allmänt
H., med tjocka ax, släta agnar och blommorna
sittande tält på hvarandra. Trilicum vulgäre.
Bland öfriga arler märkas: Spelthvete, Engelskt eller
Kubbhvetc, Polskt hvete. Skägg-, Kolf-,
Igelkolts-och Borrhvete. — 2) Turkiski H., majs. — Sj.
II-agn, -ax,-bröd,-bulle,-gryn.-gröpe,
-halm, -kli, -mall, -mjöl, -mjölgröt,
-mjölsvälling, -skorpa,-skörd,-sådd,
-åker.
HVI? adv. Se Hvarföre? — Brukas i
bibeln sarnt i högre och poetisk stil. H. frågar
du så?
HVILA, f. sing. 4) (i nllm.) En kropps
bibehållande af sitl läge; frånvaro cll. upphörande af
rörelse. Materien är alltid i h.. om hon ej af
någon yttre kraft sättes i rörelse. — 2)
Upphörande med arbete. Taga liten h. efter
arbetet. Efter fyra limmars h. börjades arbetet
ånyo. — 3) Sömn. Ilan sofver; stör ej hans
h. Bcgifva sig, gå lill h. Den eviga h-n.
döden. — 4) Tillsland af sinneslugn. Ålderdomen
bringar ofta h. efter lifvets strider. — 5) Se
Taklhvila.
HVILA, v. n. 4. 4) (i allm.) Bibehålla samma
läge, ej vara i rörelse. Sjön h-r efter stormen.
— 2) För någon lid upphöra mod, afliåIla sig ifrån
arbete, för att hämta nya krafter. Efter strängt
arbete bör man h. Låt honom nu h. H. ut,
gifva sig tillräcklig hvila. — 3) Sofva. I denna
säng har jag h-l många nätter. — 4) Ligga
begrafven. Här h-r N. N. — 6) (fig.) a) (om
person) Afslå från cll förehafvandc, upphöra. Han h-r
icke, förrän han uppnått sill mål. — b) (om
jord) Icke vara besådd, ligga i träde. Låta åkern h.
hvari annal år. — c) (om sak) a) Ej vara
under arbete, bedrifvande. Låta en sak, ell arbete
h. Arbetet h-r för närvarande. — fl) H. på.
vara grundad, fästad på, stödja sig på. Slottet
h-r på en klippa. Hans blick h-de länge på
denna person. Denna min förmodan h-r på
goda grunder. Hans kredit h-r på god grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
