Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Insida ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INS
(Oskiljaktig) deraf, all den ene påstås sörja sig
till döds vid den andras död. Psittacus pullarius.
INSIDA, f. 4. Inre sidan af något. I-n af en
rock.
INSIDIÖS,–––-ö’s, a. 2. (lat. Insidiosus)
Försåtlig.
INSIGNERA, fnnsiggnéra, v. a. 4. (af lat. In
och Signum, tecken) Genom tecken i kanten
antyda, att något skall införas i texten af en skrift.
— Insignerande, n. 4. o. Insig ne r in g,
f. 2.
INSIGNIER, innsfggniärr, pl. 3. (lat. Insignia)
Hederstecken, som utmärka ett ernbete;
makttecken.
INSIGT, fnnsickt, f. 3. (af Inse) Kunskap i
vetenskap, konst eller yrke. Han har goda i-er
i matematik, i musikens teori, i sill yrke.
INSIGTSFULL, a. 2. Som har många och
goda insigtcr. En i. man.
INSILA SIG, v. r. 4. Sila sig igenom ett
ämne och intränga. — Äfv. Sila in sig. —
In-silning, f. 2.
INSINUATION, ––tschön, f. 3. 4)
Förtäckt eller försåtlig framställning af en tanka. —
2) Försök att ställa sig in.
INSINUERA, v. a. 4. (lat. Insinuare) Fint
framställa, oförmärkt låta förstå, gifva vink om. —
I. sig, v. r. Ställa sig in, innästla sig.
INSISTERA, v. n. 4. Påyrka, envist påstå.
INSJUKNA, v. n. 4. Blifva sjuk. — Äfv.
Sjukna in. — Insjuknande, n. 4.
INSJUNKA, v. n. 3. (böjes som Sjunka)
Sjunka inåt, falla in, blifva mindre hög eller
utslående. På ålderdomen i. kinderna. — Äfv.
Sjunka in. — Part. pret. Insj unken brukas
nästan adjektivt i vissa uttryck, såsom: I-kna
kinder, ögon. — Insjunkande, n. 4.
INSJUNKNING, f. 2. 4) Sjunkande inåt,
infallande. — 2) Insjunket ställe.
INSJÖ, fnnschö’, m. 2. Elt stort,
stillastående, inne i landet beläget vatten, som har elt
synbart utlopp. Sverige har många i-ar. — Ss.
I-fisk, -fiske, -ål.
INSJÖSVAMP, m. 2. Ett* slags stråldjur, af
Hudpolyperna, som finnes på kusten i våra
insjöar, och liknar Badsvampen. Spongia lacustris.
INSKAFFA, v. a. 4. Laga, all något
kommer, föres, hämlas in, inlemnas, inlevereras. I.
mal i hushållel. — Äfv. Skaffa in. —
Inskaffande, n. 4. o. Inskaffning, f. 2.
INSKEPPA, v. a. 4. Föra om bord på skepp,
fartyg. I. Irupper, häslar, varor. —
Inskeppande, n. 4. o. Inskeppning, f. 2.
INSKICKA, v. a. 4. Se Insända, 4. — Äfv.
Skicka in. — Inskickande, n. 4. o.
In-* k ickning, f. 2.
INSKJUTA, v. a. 3. (böjes som Skjula) 4)
Med handkraft skjuta, drifva något in. I. en
låda. — 2) Med skjutvapen inkasta. I. bomber,
kulor i en belägrad siad. — 3) (fig.) I skrift
införa ord eller mening emellan andra. — V. n.
Gå, tränga djupt in. Hafvet i-er der djupt i
landet. — Äfv. Skjuta in, vanligare för v. n. —
Inskjutande, n. 4. (både aktivt och neutralt)
o. Inskjutning, f. 2. (endast aktivt).
INSKJUTSA, v. a. 4. 4) Med skjuts införa.
I. någon lill släden. — 2) (fig. fam.) Indrifva,
injaga, infösa. I. barnen ifrån gården. — Äfv.
Skjutsa in. — Inskjutsande, n. 4. o.
In-gkjulsning, f. 2.
INSKRIFNING, f. 2. 4) Handlingen,
hvarigenom någon ell. något inskrifves. En skolgosses i.
INS 773
En resandes i. i dagboken. — 2) Namn eller
annat, som blifvit inskrifvcl. Hvar slår i-en af
hans namn?
INSKRIFMNGSPENNINGAR, m. 2. pl.
Penningar, som betalas vid en persons inskrifning
(t. ex. en skolgosses).
INSKRIFT, f. 3. Kort skrift på ett
minnesmärke eller konstverk, angifvande antingen dess
förfärdigare och bestämmelse, eller någon
märkvärdig händelse. I. på en grafvård, på elt
monument, ell konstverk.
INSKRIFVA, v. a. 3. (böjes som Skrifva)
4) Uppsätta på förteckning, lista, en eller flera
personer eller saker, bland dem, för hvilkas
införande den är bestämd. I. sitt namn på en
Usla, i dagboken. I. klagomål i dagboken. —
2) (fig.) Inskärpa, inplanta. En lag, som
naturen i-vit i våra hjcrtan. — 3) (geom.) Inom cn
viss gifven figur upprita cn annan så, att den
sednarcs alla hörn eller vinklar vidröra den
omslutande figuren. — För bem. 4 o. 2 äfv. Skrifva
in. — Inskrifvande, n. 4.
INSKRIPTION, innskripptschön, f. 3.
Inskrift.
INSKRUFVA, v. a. 4. Genom skrufning
införa. — Äfv. Skrufva in. — Inskrufvande,
n. 4. o. I n s k r ufn in g, f. 2.
INSKRÄMMA, v. a. 2. Genom skrämmande
indrifva. — Äfv. Skrämma in. —
Inskräm-mande, n. 4.
INSKRÄNKA, v. a. 2. Föra inom vissa
skran-kor, gränser. Brukas endast i fig. mening och
betyder i allmänhet: trängre begränsa, afkorla,
afminska. I. ens underhåll, ens makt. I. sina
utgifter. I. någon i dess lefnadssäll, gifva
honom mindre att lefva på. I. sina begär, sina
önskningar, sin äregirighet. I. ett begrepp,
gifva det en mindre vidsträckt betydelse. — I.
sig, v. r. Sätta viss gräns för sig; äfv. minska
sina utgifter, lefva på mindre kostsam fot; äfv.
hafva måtta i sina begär. När kassan ej vill
förslå, så får man i. sig. Han dr en man,
som vel all i. sig. I. sig lill del nödvändiga,
tillåta sig endast nödvändiga utgifter. I. sig lill
ulöfvandcl af en enda konst. I. sig lill den
stora allmänhetens fallningsgåfva.
INSKRÄNKANDE, n. 4. Handlingen,
hvarigenom någon eller något inskränkes.
INSKRÄNKNING, f. 2. 4) Sc Inskränkande.
— 2) Viss begränsning, äfv. trängre begränsning,
minskning, afkorlning i elt eller annat afseende.
Regera ulan i. Denna klausul innehåller en i.
INSKRÄNKT, a. 4. (egentl. part. pass, af
Inskränka) (fig.) 4) Som har vissa gränser,
begränsad. En i. makt. — 2) Som bar trånga
gränser, föga vidd, omfång. Elt i. antal. I-a
kunskaper. Ell i. hufvud, person med trög
fallningsgåfva, dumhufvud. — 3) (om person) Dum.
— Ädv. Lefva i., inskränka sig till det
nödvändiga.
INSKRÄNKTHET, f. 3. Egenskapen att vara
inskränkt. Säges isynnerhet om person, i samma
mening som: Dumhet. Hans i. är otrolig.
INSKUFFA, v. a. 4. Med skuiTning instöla.
— Äfv. Skuffa in. — Inskuffande, n. 4. o.
Inskuffning, f. 2.
INSKÄRA, v. a. 3. (böjes som Skära) 4)
Med knif eller annat cggjern göra något slags
fördjupning på ytan af en sak. I. ell märke i
något. I. sill namn i barken af ell träd. I.
figurer lill prydnad på en möbel, o. s. v. —
2) (sjöt.) Sticka ändan af elt tåg genom ett hål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
