Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Inskärning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
776 JNS INS
eller block och hala igenom. — Äfv. Skära Tn,
vanligare för bem. 2. — Inskärande, n. 4.
INSKÄRNING, f. 2. 4) Handlingen,
hvarigenom något inskäres. — 2) Inskuren fördjupning.
En djup i.
INSKÄRPA, v. a. 2. (t. einschärfen, af scharf,
skarp, hvass) Djupt och skarpt intrycka. Säges
endast fig. i samma mening som: Djupt i själen,
i minnet fästa, inprägla, inplanta. I. goda
grundsatser hos ungdomen, i ens själ. I. något väl
• ens minne. — Äfv. Skärpa in. —
Inskärpande, n. 4. o. Inskärpning, f. 2.
INSKÄRSSKÄL, m. 2. Se Småvikare.
INSKÖRDA, v. a. 4. 4) Föra in i ladorna.
I. mycken säd. — 2) (fig.) Vinna, erhålla. I.
mycken ära, myckel bifall, beröm. — Äfv.
Skörda in. — In skördande, n. 4.
INSLAG, i nnslag, n. 5. Det garn, som vid
väfnad inslås i väfven, emellan trådarna af varpen.
Kallas så, både före och efter sjelfva inslagningen,
d. v. s. både i väfven och innan det blifvit
inslaget.
INSLAGNING, f. 2. Handlingen, hvarigenom
något inslås.
1NSLAGSGARN, n. 5. Garn, som användes
till inslag i väf.
INSLUMRA, v. n. 4. I) Falla i slummer, i
sömn. — 2) (fig.) Dö. — Äfv. Slumra in. —
Inslumrande. n. 4. o. In slumring, f. 2.
INSLUNGA, v. a. 4. 4) Med slunga inkasta.
I. en slen på en gård. — 2) Inkasta. — Äfv.
Slunga in. — Insl un gande, n. 4.
INSLUTA, se Innesluta.
INSLÅ, v. a. 3. (böjes som Slå) 4) Med slag
indrifva. I. en spik i väggen. — 2) Slå så hårdt
på något, att det faller in. I. en dörr, ell
fönster. — Äfv. Slå in. — Inslåen de, n. 4.
INSLÄPPA, v. a. 2. 4) Låta någon slippa in.
I. någon genom vaklen. I. cn hund i ell rum. —
2) (fig.) Låta någon intagas i elt sällskap, en orden,
o. s. v. I. någon i Amaranlcrorden.
Förutsätter en viss ovärdighet hos den ifrågavarande
personen. — Äfv. Släppa in. — Insläppande,
n. 4. o. Insläppning, f. 2.
INSMILA SIG, v. r. 4. Genom smilande ställa
sig in, göra sig hemmastadd, vinna ens förtroende.
I. sig hos någon. — Äfv. Smila in sig.
INSMYGA, v. a. 3. (böjes som Smyga)
Oför-mörkt införa, inbringa, inskjuta. Säges äfv. fig.
1 sill lal i. ell ord. — Äfv. Smyga in. — V. n.
o. I. sig. v. r. Oförmärkt förflytta sig in. Säges
både egentl. o. fig. En spion insmög sig i
lägret. (Fig.) Många missbruk hafva insmugit
sig, småningom och oförmärkt inritat sig. — Äfv.
Smyga sig in. — Insmygan de., n. 4. (aktivt
o. neutralt) o. Ins my g ning, f. 2. (aktivt).
INSMÖRJA, v. a. 2. (böjes som Smörja)
Smörja cn sak med något, så alt det väl tränger
in. I. läder. Har äfv. del som insmörjes lill
objekt, t. ex.: I. olja på kroppen. — Vanligare
Smörja in, utom i part. pass, och deraf
formerade tempora, t. ex. Insmord med olja. —
Insmörjande, n. 4. o. Insmörjning, f. 2.
INSNÅLA. v. a. 4. (fam.) Genom snålhet
inspara. — Äfv. Snåla in. — Insnålande,
n. 4.
INSNÄRJA, v. a. 2. Inveckla i något
snärjande. Brukas äfv. i fig. mening, t. ex.: Hon
har i-jl honom i sina garn, bedårat honom med
kärlek. — Äfv. Snärja in. — Insnärjande,
n. 4. o. Insnärjning, f. 2.
INSNÖAD, a. 2. (egentl. part. pret. af obrukl.
verbet Insnöa) Inspärrad af nyfallen snö. Blifva
i. på cn gäslgifvaregård under en resa.
INSNÖRA, v. a. 2. Innesluta något i en sak
och sedan tillsnöra denna. — Äfv. Snöra Tn» —
— In snör an de, n. 4. o. Insnörnin g. f. 2.
INSOCKNE, a. oböjl. Inom socknen varande,
boende. /. hemman, de, hvilka väl ligga inom
samma socken som den sätesgård, bvarunder de
lyda, men ulom dennas rå och rör.
INSOCKRA, v. a. 4. Beströ med myckel
socker. — Äfv. Sockra Tn. — Insockrande, n. 4.
o. Insockri ng, f. 2.
INSOLVENT, innsållvä’nnt, a. 4. Oförmögen
att betala.
INSOMNA, v. n. 4. Falla i sömn. — Äfv.
Somna Tn. — Insomnande, n. 4.
INSOPA, v. a. 4. Genom sopning införa,
inbringa. — Äfv. Sopa in. — Insopande, n. 4.
o. Insopning, f. 2.
INSPARA, v. a. 4. o. 2. Genom sparsamhet
laga, att man får behålla något, som varit
beräk-nadt att utgifvas. I. någol af de för året
beräknade utgifterna. — Äfv. Spara in. —
Insparande. n. 4. o. Insparning, f. 2.
INSPARKA, v. a. 4. 4) Med foten indrifva.
inskjulsa. I. en hund i rummet. — 2 Med
foten instöta, spränga. I. dörren lill ell rum.
— Äfv. Sparka in. — Insparkande, n. 4. o.
Insparkning, f. 2.
INSPEKTERA, innspäcklèra, v. a. 4. 4)
Be-sigtiga. — 2) Ha uppsigt öfver. —
Inspekterande, n. 4. o. Inspcktering, f. 2.
INSPEKTION, innspäcktschöu, I. 3. i)
Be-siglning. — 2) Uppsigt, tillsyn.
INSPEKTOR, rn. 3. (uttalas i pl — törärr)
4) (innspä’cktårr) Person, som har öfverinsecnde
öfver en läroanstalt. — 2) (innspäcklör) Person,
som förvaltar ett bruk (Bruksinspektör) eller har
uppsigt öfver folket vid en landlegendom
(Gårds-inspektor).
INSPEKTÖR, innspäcklö’r, m. 3.
Generals-person eller annan högre officer, hvilken del
tillhör alt mönslra trupperna inom en viss afdelning
af cn armé. Mönsterherre.
INSPIRA, v. a. 4. Genom spikars inslående
innesluta. I ett lik i kistan. — Äfv. Spika in.
— Inspikande, n. 4. o. Inspikni n g, f. 2.
INSPINNA, v. a. 3. (böjes som Spinna) 4)
Under eller genom spinning inblanda. — 2) (Gg.)
1 lal eller skrift inblanda, införa något, som icke
egentligen hör till saken. — Äfv. Spinna tn —
/. sig, v. r. Spinnande innesluta sig. Spindeln
inspinner sig i silt nät. — Äfv. Spinna in
sig. — Inspinnande, n. 4. o.
Inspin-ning, f. 2.
INSPIRATION.––––-tschön, f. 3. 4) Högre
ingifvelse. — 2) Intalan, inrådan. — 3)
Hänförelse.
INSPIRERA, v. a. 4. 4) Ingifva (genom
gudomlig inverkan). — 2) Hänföra, lifva. — 3i
Intala, inråda. — Part. pass. I-d brukas ofta, dels
som adjektiv, dels som substantiv, och betyder:
Lifvad af högre ingifvelse; hänförd. Se ut som
en i.
INSPRUTA, v. a. 4. Genom sprutning införa,
inbringa. — Äfv. Spruta in. — Inspr ut ande,
n. 4. o. In sprut n i ng, f. 2.
INSPÅR, n. Ö. (jäg.) 4) Se Infot. — 2) Spår
inåt ett ställe. — Motsats: Ulspår.
INSPÄCKA, v. a. 4. (fig.) Ymnigt inblanda.
Brukas mest i part. pass. Eli lal, i-dl med
blomstrande fraser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
