Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Inspänna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INS INS 777
INSPÄNNA, v. a. 2. Spänna inom. I. hästen
i skacklorna. — Äfv. Spänna in. —
Inspän-nande, n. 4. o. Inspänning, f. 2.
INSPÄRRA, v. a. 1. På alla sidor innesluta,
instänga. I. någon i fängelse. — Äfv. Spärra
in. — Inspärrande, n. 4. o. Inspärr ning,
f. 2.
INSTALLATION,––––-tschön, f. 3. Högtidlig
insättning i cmhetc.
INSTALLERA, v. a. 4. (fr. Inställer) Inviga,
d. v. s. högtidligt insätta i cmbete. —
Installerande. n. 4. o. Installering, f. 2.
INSTAMPA, v. a. 4. Genom stampning
in-drifva. — Äfv. Stampa in. — Inslampande,
n. 4. o. In stampning, f. 2.
INSTANS, innstånns, f. 3. (af lat. Inslanlia,
enständig begäran) Domstol, med afseende på
ordningen af dess behörighet att upptaga ett mål.
Första i., domstol, som i första baud upptager
mål. Andra, tredje i.
INSTEG, n. 5. Egentl.: Steg inåt. Brukas
endast i fig. mening och betyder: Tillfälle alt
vinna inflytande, ynnest, makt; framsteg. Lemna
i. åt misstankar, låta sådana hos sig uppstiga.
Få, vinna i., vinna inflytelse, komma i gunst;
inrita sig. rota sig. Göra i. i ens gunst, allt
mer tillvinna sig den. Hafva mycket i. hos
någon, inflytande, mycket att säga; stå i mycken
ynnest hos honom.
INSTICKA, v. a. 3. (böjes som Slicka) 4)
Införa något stingande. Han inslack nålen djupt
i köttet. — 2) Införa något fint, smalt, spetsigt
genom en öppning. I. en trådsända genom
nåls-ögal. — Äfv. Slicka i’n. — Instickande, n. 4.
o. Inslickning, f. 2.
INSTICKA, v. a. 4. Slicka (hvarjehanda
prydnader) på ett tyg. I. ell namn på en portfölj.
— Äfv. Slicka in. — Inslickande, n. 4. o.
Inslickning, f. 2.
INSTIFTA, v. a. 4. Inrätta, stifta. Sägcs om
högre offentliga inrättningar och i religiös mening.
Vår Herre J. Chr. har i-l den heliga
nattvarden. — Instiftande, n. 4. o. Insliflning,
f. 2.
INSTIFTARE, m. 6. En, som instiftar eller
instiftat något.
INSTIFTELSE, f. 3. Handlingen, hvarigenom
något instiftas.
1NSTIGAT0R, –gålårr, m. 3. En insekt af
Pirnplaslägtet, tum lång, svart med brandgula
fötter. Pimpla insligator.
INSTIKTA, v. a. 4. (bibi. o. kyrkl.) Se
Instifta. — Insliklande, n. 4. o. Insliklning,
f. 2.
INSTIKTARE, m. 5. Se Instiflare.
INSTIKTELSE, f. 3. Sc Instiftelse.
INSTINKT, innstfnnckt, m. 3. En naturlig,
menniskor och djur medfödd drift, som tvingar
dem alt åtrå eller undfly en sak och företaga
vissa handlingar eller rörelser. Naturdrift.
Djurens i., deras medfödda drift, att bibehålla sig
sjelfva genom val af bostad och föda, bruket af
ett ändamålsenligt försvar och elt ofta ganska
sinnrikt sätt alt skydda och bevara sin afloda.
INSTINKTARTAD, INSTINKTLIK,
IN-STINKTMESSIG, a. 2. Som bar egenskap af,
liknar instinkt.
INSTITUT, innstitüt, n. 3. o. 5. Inrättning,
anstalt (isynn. läroanstalt). I-el för Döfstumma
och Blinda.
INSTITUTION, — tschön, f. 3. Stiftelse,
inrättning (isynn. stats- och borgerlig inrättning).
INSTJELPA, v. a. 2. Stjelpa något så. att
det faller in. — Äfv. Stjelpa in. —
Insljel-pande, n. 4. o. Instjelpning, f. 2.
INSTOCKA, v. a. 4. Införa bin i stock eller
kupa. — Inslockande, n. 4. o.
Inslock-ning, f. 2.
INSTOPPA, v. a. 4. Stoppa något in i en sak.
— Äfv. Sloppa in. — Instoppande, n. 4. o.
Insloppn ing, f. 2.
INSTORMA, v. n. 4. Se Inrusa. — Äfv
Storma in. — Instormande, n. 4.
INSTRUERA, v. a. 4. 4) Undervisa, lära.
-2) Underrätta, säga någon, huru han i elt visst
fall skall förhålla sig. — Inslruerande, n. 4.
o. Inslruering, f. 2.
INSTRUKTION, innstrucktschön, f. 3. 4)
Undervisning. — 2) Muntlig eller skriftlig
föreskrift. huru någon i ett visst gifvct fall bör
förhålla sig. Förhållnings-föreskrift, Föreskrift.
INSTRUKTIV, innstrucktiv, a. 2.
Undervisande, lärorik.
INSTRUKTÖR, –ö*r, m. 3. Lärare, isynn.
den som undervisar nyss blifna soldater i vapnens
handterande.
INSTRUMENT, –mä’nnt, n. 3. o. 5. 4)
Verklyg i allmänhet. — 2) Tonverktyg för musik.
Bildar sammansättningarna Blås-,
Stränginstrument, m. fl. — 3) Verktyg till kirurgiska
operationer. — 4) Skriftlig uppsats, innehållande
redogörelse för någon laga förrättning och
framläggande resultatet deraf. — Har åtskilliga
sammansättningar, såsom: Boupptecknings-, Syneinslrument,
m. fl.
INSTRUMENTALMUSIK,-ål-fk, m. sing.
Musik, som frambringas medelst instrumenter.
Säges i motsats till Vokalmusik.
INSTRUMENTERA, v. a. 4. (i musik)
Fördela ett tonstycke mellan särskilta instrumenter.
INSTRUMENTERING, f. 2. (i musik) 4) Ett
tonstyckes fördelande mellan särskilta
instrumenter. — 2) Sättet, huru delta blifvit utfördt.
INSTRUMENTMAKARE. m. 5. En. som
tillverkar instrumenter (musikaliska, optiska,
nautiska eller kirurgiska). Musikalisk, optisk i.
INSTRYKA, v. a. 3. (böjes sorn Stryka)
Genom strykning göra, att något inlrängcr i en
sak. I. kill i fogarna. — Äfv. Stryka in. —
Inslrykande, n. 4. o. Inslrykning, f. 2.
INSTRÅLA, v. n. 4. Kasta strålar in. Solen
i-de i rummet. — Äfv. Stråla in. —
Instrålande, n. 4.
INSTRÖ, v. a. 2. Strö något in ibland. Säges
både egentl. o. fig. I. blomster i sill tal. —
Äfv. Strö in. — Inströende, n. 4.
INSTRÖMMA, v. n. 4. 4) Flyta in. Vattnet
i-r i qvarnrännan. — 2) (fig.) I talrika massor
och liksom en ström intränga. Folkel i-de på
slotlsborggården. — Äfv. Strömma in. —
Inströmmande, n. 4.
INSTUDERA, fnnstudéra, v. a. 4. Inlära,
inöfva. — Äfv. Studera in. —
Instuderande, n. 4. o. Insludering, f. 2.
1NSTUFVA, v. a. 4. (sjöl.) Se Stufva, 2. —
Äfv. Stufva in. — Inslufvande, n. 4. o.
In-s tufning, f. 2.
INSTUNDA, v. n. 4. Nalkas. Säges i fråga
om tid. Den liden i-r, då .... Julen i-r.
— Part. pres. I-n de brukas nästan adjektivt i
samma mening som Nästkommande, Nästa, t. ex.:
I. år.
INSTÄLLA, v. a. 2. 4) Ställa i det inre af
en sak. I. elt fal i skänken. — Äfv. Ställa in.
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
