Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kaluf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
806
KAL
KAM
KALUF, - üv, ni. sing. (pop.) Hufvud.
Anm. Ordet är förkortade af PUkahtf, hvilket
åler är förvrängd! af del tyska Pickdhaube,
pickelhufva.
KALV1LL, kallvi ll, m. 3. En sort
välsmakliga äplen.
KAM, kämm, m. 2. pl. kammar. 4) Redskap
af horn, elfenben, messing, trä, med tält sillande
fina spetsar (Kärnländer), och brukadt lill att reda,
rengöra och putsa hår. Ilårkam. Pulsa hård
med en k (Fig.) Skära alla öfver cn k.,
bedöma alla lika, ulan all ålskilnad. — 2)
(klädes-fabr.) Dylikt redskap, hvarmed ull redcs. — 3)
Sc Väfsked. — 4) Benämning på flera, cn
hårkam liknande verktyg. — 5) öfversta delen af
något, när den löper ut i en lång sträckning.
Kammen på cll berg. — 6) Den i allmänhet
röda köttlappen öfvcrst på hufvudet af vissa fåglar,
isynnerhet höns, l. ex. en tuppkam. — 7) Ryggen
på en åker cll. dess höjdsträckning. — 8) (skepp.)
Den ändan af cn bordläggningsplanka, sorn är
fästad i släfspunningen. — 9) (bergv.) Uppslående
rygg eller streck af annat stenslag i malmgång
cller grufva. — 40) Kammar kallas äfven dc
af-rundade träkuggar, som vid bläslerverk sitta i
blåshjulsstockarna och hvarmed belgorna
nedtryckas. — Ss. K - for mig, -lik.
KAMRLAD, n. 5. (bot.) Ett växtslägte af de
egcnlliga Ormbunkarna, i skogar. Blechnum
Spi-canl. — Kallas äfv. Rjörnkam.
KAMBORSTE, m. 2. pl. — borslar. Borslc
att rengöra kammar med.
KAMBRICK, kåmmbrick, m. sing. En sort
fint, starkt och lätt bomullstyg.
Bomulls-kam-marduk. Sockerduk. Har sitt namn deraf, all den
först tillverkades i Cambray
KAMÉ, m. 3. (fr. Camée) Ädelsten, bestående
af tvenne olikfärgade lager, af hvilka det ena i
forntiden utskärs med upphöjda figurer, och det
andra bibehölls orördt såsom grund. [Camé.l
KAMEL, -él, m. 3. 4) Slägte af de idislandc
djuren, med lång hals, slät fårnos, klufven
öfvcr-läpp. Camelus. Dit höra, utom den egentliga
Kamelen, Dromedaren, Liarna, Alpaco och
Vi-gugna. — 2) En art af nyssbemälte slägte i Asien
och Afrika, 6 lill 7 fot hög öfver bog och länd,
42 till 43 från hjessan till marken, med tvenne
pucklar på ryggen; begagnas af sandöknarnes
inbyggare såsom lastdjur. Camelus bactrianus. —
3) (skepp.) Apparat, medelst hvilken skepp kunna
lagas af grund.
KAMELDRIFVARE, -èldri vare, m. 5.
Person, som skölcr, fodrar och pådrifver en
lastdragande kamel på tågen genom öknarna.
KAMELEONT, kamcleå’nnt, m. 3. 4) Ett
slags ödla, 44 tum lång, med spetsigt, trekantigt
hufvud och ganska lång svans; kan uppblåsa sig
till ansenlig tjocklek eller sammanfalla lill ett
torrt skinn; anlager ofta färg efter de föremål,
som äro honom närmast. Chamælco africanus. —
2) (fig.) Menniska med flyktigt, föränderligt sinne.
KAMELFVING, se Kamexing.
KAMELGARN, kamèlgårn o. kamélgårn, n.
sing. Garn, spunnet af kamelhår (bem. 2), och
som väfvcs till ovalkadc tyger, t. ex. karnlolt.
KAMELGET, - èljct, f. 3. pl. — gcller. Se
Angoraget.
KAMELHÅR, kamèlhå’r o. kamclhå’r. n. 5.
4) Hår af kamelen. Af k. förfärdiga Afrikas
nomader sina tält och ulanplagg. — 2) De
långa, sidenaktigt glänsande, föga krusiga håreu
af Angöra- eller Kamelgetcn.
KAMELOPARD, kamelåpnrd, m. 3. Sc Giraff.
KAMELOTT, se Karnlolt.
KAMELULL, f. sing. Se Kamelhår, 2.
KAMELVAKTARE, m. 5. En. som vaktar
och ansar kameler.
KAMER AL-EXAMEN, –åläxåmänn, m. sing.
Det akademiska prof, som måste afläggas, rör att
vinna inträde i rikets räkcnskapsverk.
KAMERALIST,–––––fssl. m. 3. i)
Tjcnsle-man i kammarverket. — 2) En. som studerar
ka-mcral-velcnskapcn.
KÄMERAL-LAGFARENHET, f. sing.
Sam-manfaüningen af de stadgar, som hafva afseende
på statens inkomster och ulgiflcr.
KAMERAL-VETENSKAP, f. sing. Vetenskap,
som handlar om källorna för cn stals inkomster,
samt uppgifver, huru de uppbäras, förvaltas och
användas.
KAMERERARE (uttalas vanligen: kamnirér;.
m. 5. (lat. Camerarius, af Camera, kammare)
4) (ursprungi.) En, som hade uppsigt öfver rum.
der kostbarheter och konstskatter förvarades. —
2) (i Sverige) a) Benämning på de tjcnslemän i
åtskilliga cmbetsverk, hvilka förvalla kassan och
ansvara för räkenskaperna. — b) Titel, som
stundom gifvcs kassörer hos enskika personer. —
Skrifves äfv. Kamerer eller Kamrer.
KAMEXING, kåmmä*xinng, m. sing. Se
Elf-ting.
KAMFER, kämmPr, m. sing. (fr. Camphre,
af lat. Camphora) En hvit, genomskinlig, starkt
luktande, eterolja i fast form, soni fås af
Kamfer-trädct. [Camphert, Kamfert, KampberLj
KAMFEROLJA. kåmmPr-ållja, f. t. (farm.)
Elt slags olja, erhållen genom lösning af kamfer
i mandel- cller vallmoolja.
KAMFERSPIRITUS. kammPrspi rituss, m.
sing. Kamfer, upplöst i vinspirilus.
KAMFERSYRA, f. 4. (kem.) Syra, som
cr-hålles genom flera gånger upprepad distillering af
rökande salpclersvra öfver kamfer.
KAMFERTRÄD, m. 5. En art af
Lagerträden, på Japan och Bornco; deraf erhålles kamfer,
dels genom frivillig ulsvettning, dels genom
ut-kokning ur veden och roten. Laurus Campbura.
KAMFODER, n. 5. eller
KAMFODRAL, n. 3. o. 5. Fodral, till
förvarande af en kam
KAMGRÄS, n. 5. En mångårig gräsväxt, på
sandfälten i södra Sverige. Kæleria crislau. —
Kallas äfv. Kamtålel.
KAM HJUL, n. 5. (mek.) Stjcrnhjul (sc d. oå
på hvilket kuggarne äro satta vinkclräta mot
hjulets plan i ytan af dess omkrels. Kallas afv.
Kronhjul.
KAMHÖNS, n. 5. Naluralhislorisk benämning
på de vanliga hönsen, med afseende pä deras röda
költkam.
KAM1CKY, -icky, m. Se Hornvadare.
KAMILLBLOMMA, kami llblömma, f. 4.
Ettårig växt med små hvila, välluktande blommor;
begagnas mycket i medicinen. Matricaria
Cha-momilla. Kallas äfv. Kamelblomma,
Kommente-blommor. Sölört, Sölblomster, SÖtiuppcr,
HvU-kullor, Hvilört, Hvitkryddor, Hvilpigor,
Guldblomster.
KAMIN, -i n, m. 3. (grek. Kaminos} Eldstad
i ett boningsrum, spisel. •
KAMLOTT, kårnmlålt, m. sing. Tjg af
ka-mclgarn, stundom blandadl med silke i varpen.
KAMMA, v. a. 4. Med kam reda, rengöra,
putsa. K. hår, ull. K. fram, ned, upp, ut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
