Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Katolicism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
818
KAT
KAÜ
KATOLICISM, kå–sfssm, m. sing. Den
påfliga trosläran. [Catho —.]
KATOLIK, –i’k, c. 3. (af grek. Kalholikos,
allmän) Kristen, som bekänner sig till den påfliga
läran. (Cath —.]
KATOLSK, - ölsk, a. 2. 4) Som tillhör eller
har afseende på påfliga läran. K-a religionen,
läran. K-a trossatser.^ — Syn. Påflig. — 2)
(pop.) Ifrån förståndet. Är du k., du? [Cath—.]
KATOLSKA, - diska, f. 4. Qvinna, som
be-.känncr sig till påfliga läran. [Cath —.]
KATOPTRIK. -åpptnk, f. 3. (af grek.
Kaloplron, spegel) Läran om ljusets
ålersluds-ning. [Cat —.]
KATOPTRISK, - å pptrissk, a. 2. Som
tillhör eller har afseende på katoptriken. [Cat —.]
KATSA, kållsa. f. 4. Anstalt vid sjöstränder
och i åar till fångande af fisk, bestående af en
ifrån land utgående spjel- eller sprölgård
(Kalse-gård), vid hvars ända befinnes ett eller flera,
likaledes af spjelor eller spröten bundna rum (golf),
med helt srnå öppningar, hvarigenom fisken
ingår, utan att sedan hitta ul igen. [Kattsje, Katse.]
KATSEGÅRD, m. 2. Se under Katsa.
KATSEHÅF, m. 2. pl. — håfvar. (fisk.) Håf,
sorn brukas vid katsors vittjande.
KATT, c. pl. kattor. I. Allmänt bekant
djur af Kaltslägtel, i varmare länder vildt, men
husdjur i de kallare. Felis calus. Smyga som
en k. (Talesätt) Lefva som hund och k., i
ständig osämja. Lura på någon som k-en på musen,
i hemlighet förchafva någon plan med en person.
Gå omkring en sak som k-en kring hel gröt,
på långt hall göra framställningar, frågor,
angående elt ämne, som ligger en på hjertat, ulan
alt vilja gå rakt på saken. (Ordspr.) När k-en
är borta, dansa mössen på bordel, när
husbonden eller den, som skall hafva tillsyn,
kontroll, är borta, hafva tjenare, arbetare,
underordnade fritt spel. En k. får ju se på en kung,
det är ju icke en ringare förment all se på den,
som förmer är än han. — Ss. K-ak lig, -
arla d, -fot, -hufvud, -pink, -skinn, - svans,
-lass, -unge.
KATT, m. 2. II. (sjöt.) 4) Elt straffverktyg
om bord på fartyg, bestående af nio linor med
hvar sina tre knutar i ena ändan och i den
andra sammanflätade till ett skaft. — 2)
Bestraffningen dermed. Gifva en matros k. — 3) En
gina, som begagnas vid ankarets kaltning.
KATTA, t 4. Honkatl.
KATTA, ▼. n. 4. (om kattor) Föda ungar.
KATTA, v. a. 4. (sjöt.) 4) Afstraffa med
katt. — 2) K. ankaret, medelst katten (II, 3)
hissa ett till klyset hivadt ankare under
kran-bjelken. K. lampen af elt låg, medelst flätning
tillspetsa den.
KATTANSIGTE, n. 4. Menniskoansigte, som
i vissa afseenden liknar en katts fysionomi.
KATTBLOCK, n. 5. (skepp.) Stort
jernbe-glaget block, som begagnas till ankarets kaltning.
KATTFÖTTER, m. 3. pl. örtslägtet
Gnapha-lium.
KATTGLUGG, m. 2. Glugg, lagom stor för
en katt att krypa igenom.
KATTGULD, n. sing. (mineral.) Guldskimrande
glimmer.
KATTHAJ, m. 2. En art af Hajslägtet,
öfver två fot lång, rödaktig med svarta fläckar.
Squalus canicula.
KATTHAKE, m. 2. pl. — hakar, (skepp.)
Haken å katlblockel.
KATTHÅL, n. 5. Hål, lagom stort för en
katt att krypa igenom, som anbringas nedvid på
dörrar (t. ex. till spannmålsbodar).
KATTKLO, m. 3. pl. — klor. 4) Klo på en
kattfot. — 2) (boL) Se Käringland.
KATTLO, m. o. n. 4. En art af
Lodjurs-slägtet, gråröd med svarta fläckar, och stor som
en varg. Felis cervaria.
KATTMUSIK, kåtlmusi k, m. sing.
SeChari-vari.
KATTMYNTA, kåt(my’nnta, f. 4. ört med
hvlta blommor, hvars lukt är mycket omtyckt af
kattor. Nepeta Cataria.
KATTOST, m. 2. Örtslägtet Malva.
KATTREJARE, m. 5. (sjöt.) Person, som i
en liten segelbåt mot andra varor afyttrar
förfrisk-ningar till sjömän.
KATTRUMPA, f. 4. 4) Svans på en kalt. —
2) Ört med inuti brunaklig blomma. Verbascum
nigrum. Äfv. Brunt Kongsljus.
KATTRYGGIG, a. 2. (sjöt.) Säges om elt
fartyg, då det ligger djupare akter och för än
midskepps. eller har en på midlen böjd köl.
KATTSILFVER, n. sing. (mineral.)
Silfver-skimrande glimmer.
KATTSLÄGTE, n. sing. K-l, slägte af
rof-djuren, med kort, rundt hufvud, skarp tunga, stora
krokiga hörnländer. Felis. Utom vanliga
Katten, höra till detta slägte Lejon, Tiger. Leopard,
Panter, Lo, m fl.
KATTSPÅR, n. 6. 4) Spår efter en katt.
— 2) (skepp.) Hvarje timmer, som till
förstärkning är, ofvan garneringen, nedfalsadt tvärs Öfver
kölen.
KATTSTEN, m. 2. (mineral.) Enfärgad, hvit
och blåhvil Kalcedon.
KATTSTJERT, m. 2. (skepp.) En vid etl
block fästad sejsing, som tjeoar till alt medelst
rundslag stoppa löparen.
KATTUGGLA, f. 4. En art af Ugglesläglet,
44 till 43 tum lång, med ganska stort hufvud,
kort kropp, slora framstående Ögon, stor ljusgrå
ögonkrels, och kroppen spräcklig af brunt, grått,
rostgult och hvilt; lätet bu-hu-hu-hu-hu. Slrix
Aluco.
KATTUN, -ün, n. 3. (af fr. Colon. bomull,
från arab. Kolon) Tryckt bomullstyg. — Ss.
K-s-klädning, -släcke, m. fl.
KATTUNSTRYCKARE, - hnstry ck –, m. 5.
Fabriksarbetare, som trycker bomullstyg.
KATTUNSTRYCKERI, n. 3. Inrättning, ställe,
der bomullstyg tryckes.
KATTÖGA, n. 4. pl. — ögon. 4) öga på en
katt. — 2) Menniskoöga af gröngrå färg. — 3)
Ett slags ädelsten, som, då den slipas kullrig,
visar ett rörligt skimmer, utgående från en visa
punkt, och liknande glansen ifrån en katts
pupill.
KATTÖGD, kåttö’ggd, a. 2. Som har ögon,
liknande en katts.
KAUS, m. 3. (skepp.; t. Kausche)
4)Enjern-ring med böjda kanter. — 2) Ett litet
ringfor-migt trästycke.
KAUSTIK, –i’k, a. 2. (grek. Kauslikos)
Frätande. Säges i kemien om alkaliska ämnen,
då de icke äro förenade med syror. K.
ammoniak. [Cau —
KAUSTIC1TET.––––- ét, f. 3. Frätande
egenskap. [Cau —
KAUTION, - - tschön, f. 3. (lat. Caulio)
Borgen för skuld.
KAUTIONERÅ, kaulschonèra. v. n. 4. Gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
