Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Klameja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLA
KLA
KLAMEJA, v. a. 1. (skepp.) Vid kalfatring
drifva drefvet in i nålen.
KLAMHÄLL, f. 2. Se Lupphäll.
KLÄMMER, se Klamra.
KLAMMERI, n. 3. (fam.) Gräl och slagsmål.
Komma i k. — Ordet är bildadt efter det fr.
Clameur. från lat. Clamor.
KLAMP, m. 2. (skepp.) Trästycke af olika
form och storlek, som tjenar till att faslhålla
andra trän, tåg o. d. Se f. Ö. Fångklamp, m. fl.
KLAMP1G, a. 2. Klumpig; som en klamp.
KLAMRA, f. 4. (t. Klämmer) i) Hake. —
2) Parentestecken, liknande en hake.
KLANDER, klannd’r, n. sing. 1) Klandrande.
Ingen kan undgå k. EU orällvisl k. — 2)
Invändning, prolesl emot något vid domstol. K. å
köp, å testamente. Inkomma med k.
KLANDERFRI, a. 2. neutr. —fritt. Fri för
klander; oklanderlig. — Klan der frihet, f. 3.
— Klanderfritl, adv.
KLANDERLÖS, a. 2. Se Klanderfri. —
Klander löshel, f. 3. — Klanderlöst, adv.
KLANDERSJUK, a. 2. Mycket fallen för att
klandra.
KLANDERSJUKA. f. sing. Begär att klandra.
KLANDRA, v. a. 4. 4) Muntligen ell.
skriftligen yttra sill ogillande af person eller sak. K.
någon utan skal. K. en författares skrifter.
(Absolut) Begår all k. Vara fallen för all k.
— Brukas äfv. neutralt, l. ex.: Man k-r, all han
sagt delta. Hafva all k. på någol. Man har
inlet all k. på hans seder. — Syn. Se Tadla.
— 2) Vid domstol anföra klander å något. K
ell köp, ell testamente. — Klandrande, n.4.
o. Klandring, f. 2.
KLANDRARE, m. B. En, som klandrar.
KLANG, m. sing. Ell så beskafladt ljud, då
luflcns dallringar äro regelbundna, d. v. s. af
samma hastighet. Silfrels k. K-en af en klocka.
KLANGFIGUR, m. 3. (fys.) Figur, som bildar
sig på en skifva, af derå strödd fin sand, då
skif-vans kant i rät vinkel strykes med en
violinstrå-ke, i en punkt, som utgör ungefär midlen af ett
svängande ställe.
KLANGFÄRG, m. 3. Tonhöjden af en klang.
KLANGLÖS, a. 2. Som saknar klang. En
k. metall. — Klanglöshel, f. 3.
KLANGRIK, a. 2. Som har mycken klang.
En k. metall. — Klangrikhel, f. 3.
KLANGÅR, n. B. (bibi.) Jubelår hos de
ford-na Judarna.
KLAPP, m. 2. 4) Lätt slag med handen.
Gifva någon en k. på kinden. — 2) Se
Portklapp.
KLAPP, n. sing. (fam.) Se Stryk.
KLAPPA, v. a. 4. Slå med handen: 4) Sakta
slå med handen, för att smeka. K. någon på
kinden, på axeln, under hakan. K. en häst
på länden. — 2) Slå hårdt med handen. K.
händer, slå ihop flata händerna tätt efter
hvarl-annat, för att gifva sill bifall tillkänna. K. tre
slag på porlen. — K. fram, in, upp. ut,
genom klappning i händerna kalla fram &c. — K.
pa, klappa på port, dörr. — 3) (fam.) Gifva stryk,
piska upp. Jag skall k. dig, om du inte
vån-dar strax. — K. pa, upp, gifva dugligt med
stryk. — 4) Slå med klappträ o. d. K. byk.
K. kläder (vid byk). (Boklr.) K. formen, sedan
formen blifvit slulad, jemna stilarna medelst
klappning. (Fig. fam.) Del är k-dl och klart, alll är
redo och färdigt. — K. ihop, néd, till, jemna
genom klappning. K. 6m, ånyo klappa. K. sö’n-
»23
der, klappa något så hårdt, att del går sönder.
— V. n. Hjerlat k-r, hjertats puls slår hårdt.
— Klappande, n. 4. o. Klappning, f. 2.
KLAPPBRÄDE, n. 4. Bräde, hvarpå något
klappas, l. ex. bykkläder.
KLAPPER, klåpp’r, n. sing. Klapperstenar.
Skrefs fordom Klapur.
KLAPPERSTEN, m. 2. 4) Liten rund sten,
sådan som brukas lill stenläggning. — 2) (sing.
kollekt.) Sådana stenar i mängd.
KLAPPERSTARR, m. sing. Ell slags
mångårig gräsväxt. Carex glareosa.
KLAPPERT, klåpp’rl, m. 2. (t. Kloppe)
Vä-dcrlucka, ventil.
KLAPPFISK, m. sing. kollektivt. 4) (pop.)
Se Slockfisk. — 2) (fam. skämtv.) Se Stryk.
KLAPPHINGST, m. 2. En genom slag med
en trähammare på tesliklarna vallackad hingst.
KLAPPHOLTS, m. 2. (t. Klopfholz) i) Långt
och small, ofta rundl stycke trä, med eller utan
skaft, ocb begagnadl i åtskilliga bandiverk och
yrken att klappa med. — 2) (boktr.) Trä,
hvarmed formen klappas jemn.
KLAPPJAGT, f. 3. Sådan slags jagt, då
manskap med klappande eller buller drifver djuret
emol hållet eller de uppassande skyttarna,
stundom äfven emol utsatla fängen af garn.
KLAPPLÖPARE, m. B. (skepp.) Enkel talja.
KLAPPRA, v. n. 4. (pop.) Göra ell buller,
som liknar elt lält upprepadl klappande.
KLAPPTORF ell. KLAPPERTORF, m. sing.
Dylorf, som blifvit trampad eller klappad med
brädlappar under folierna.
KLAPPTRÄ, n. 4. Med skaft försedt, långt,
smalt, tunt, flat t och någol böjdt trä, hvarmcd
bykkläder klappas.
KLAPUR, se Klapper.
KLAR, a. 2. 4) (om flytande ämnen) Fri för
grumlande ämnen, ej grumlig. K-l vallen, vin.
En k. källa. — 2) Säges om kroppar, som lemna
fri och obehindrad genomgång för ljuset, så alt
man med lätthet kan se genom dem. K-l glas.
K-a fönster. K. som kristall. K. luft. K-l
väder, ej mulet eller töcknigt. En k. dag. natt,
då del är klart väder. — 3) Säges om en yla,
verklig eller skenbar, som öfveralll är lika ren,
fri för fläckar. Eli k-l spegelglas. Sjöns k-a
spegel. En k. himmel. K-a ögon. K. syn, då
man ser föremålen klart och tydligt. — 4) Som
har slarkt och jemnt sken. K. eld, låga. K-l
ljus, sken. — B) (om ljud) Ren, hög och
välljudande. K-t ljud. K. ton. K. rösl, slämma.
— 6) (fig.) Färdig, beredd. Mest i
sjömanssprå-ket. Göra ell skepp k-l lill afsegling. Göra
k-l all vända. Göra spelet k-l. K.! befallning
till besättningen på ett fartyg all hålla sig färdig
till någon manöver, t. ex.: K. all vända! — 7)
(fig.) Säges om det, som är lält begripligt, så alt
meningen ej kan missförstås. Meningen är k.
Lagens ord äro i den punkten tydliga och k-a.
K-l bevis. Det är k-t, all .... (Log.) K.
föreställning, sådan, då man väl kan skilja det
föremål, man föreställer sig, ifrån andra, men
icke uppgifva några dess kännemärken.
KLARA, f. 4. (sjöt.) Klar fläck på himmelen,
i töcknigt väder eller emellan moln.
KLARA, v. a. 4. Göra klar, ren. K. ka/fe,
brännvin. — Kl a rande, n. 4.
KLARERA, v. a. 4. 4) Göra, klar, färdig.
K. räkningar. — 2) Liqvidera. K. en skuld.
— 3) (sjöi.) K. ell fartyg, betala vissa afgiftcr
derför, såsom hamnpenningar, m. m. K, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
