- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
843

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kolsyrad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOL

KOM

843

KOLSYRAD, a. 2. (kem.) 4) Förenad med
kolsyra. K-l natron. — 2) Bildad genom ett
ämnes förening med kolsyra. K-l sall.

KOLSYREVATTEN, n. 5. (kem.) Med
kol-syregas mättadl vatten.

KOLSÄCK, m. 2. Säck, innehållande
brännkol. eller som brukas alt föra kol uti.

KOLT, kå’)lt, m. 2. 1) Elt slags fordom
brukligt fruntimmers-öfverplagg. — 2) Plagg för
småbarn, liknande en fruntimmersklädning. [Kålt.]

KOLTRAST, m. 2. En art af Trastslägtet,
4O(4 tum lång, hanen svart rned gul näbb, honan
brun eller svartbrun. Turdus merula. Kallas
äfv. Solsvärla.

KOLTUNNA, f. 4. Rund måltunna, hvarmed
kol uppmätas.

KOLTÅNG, f. 3. pl. — länger. Tång,
hvarmed eldkol fattas.

KOLTÄGT, m. 3. Rättighet all hugga skog
till kolbränning.

KOLUGN, m. 2. Ugn, hvari ved brännes
till kol.

KOLUMROROT, se Columborot.

KOLUMN, kolümmn (uttalas i allm. kolümm),
m. 3. (lat. Columna) 4) Sida i cn tryckt bok.
(Har i Sverige denna bem.; det motsvarande
franska Colonne betyder detsamma som Spalt.) — 2)
(räkensk.) Hvarje af tvenne parallella linier
inneslutet rum för införande af siffror eller vissa,
bestämda anteckningar. [Co -.]

KOLV ED, kå’lvéd. m. sing. Ved, upphuggen
all användas till kolbränning.

KOLÄDER, kölä’d’r, n. sing. Läder, beredt
af kohud.

KOLÄMNE. n. sing. Se Kol, 4, d.

KOMBINATION, kåmmhinatschön, f. 3. 4)
Sammanställning i viss ordning. — 2) (fig.)
Beräkning. [Com —.]

KOMBINERA, v. a. 4. 4) Sammanställa i
viss ordning. — 2) Jcmföra och beräkna. —
Kombincring, f. 2. [Com —

KOMEDI, —di’, f. 3. (grek. Komedia)
Lustspel. [Co —.]

KOMEDIANT,––––––ånnt, m. 3. 4)
Skådespelare. — 2) Gycklare, spektakelmakare. — Brukas
numera endast i lägre mening, mest föraktligt,
och oftast i sednare bemärkelsen. [Co—.]

KOMEDIANTSKA, f. 4. Skådespelerska;
gyck-lerska. Jfr. Komedianl. [Co—.]

KOMET, -ét, m. 3. (grek. Komeläs, af Komä,
hår) Himmclskropp, som går i så aflånga banor
omkring solen, att han stundom är henne mycket
nära, stundom oändligt långt ifrån henne
aflägs-nad; har för öfrigt en ljus dunstkrets, hvilken
åtföljer den såsom ett lysande släp eller svans,
ofta grenad liksom i hår eller strålar. Kallas
derföre äfv. Hår- eller Svansstjerna. [Co-.]

KOMETSVANS, komètsvänns, m. 2. Det
ljusa släp eller svans, som åtföljer cn komet.
Jfr. d. o.

KOMFORT, kåmmfå’r, m. sing. (eng. Comforl)
Beqvämlighel.

KOMFORTABEL, kåmmfårrtåb’l, a. 2. (eng.
Comfortable) Beqväm.

KOMIK. -i’k, a. 2. (fam.) Löjlig, lustig.

KOMIKUS, kömikuss, eller KOMIKER,
kè-niick’r. m. B. 1) Författare af lustspel,
lustspels-diktare. — 2) Skådespelare, som spelar komiska
roller: Lustspelare.

KOMISK, a. 2. 4) Som tillhör eller har
afseende på lustspel. En k. roll. — 2) Rolig,
lustig; löjlig.

KOMITAT, - - åt, n. 3. Höfdingdöme i
Ungern (egentl. grefskap, af Comes, grefve). [Co—.]

KOMITÉ, kåmmitlé, m. 3. (fr. Comilé, af lat.
Comilalus) Utskott (af personer, utsedda, för att
rådslå om, undersöka någon viss fråga, vissa
ämnen). — Skrifves äfv. Kommillé. [Comité,
Com-mitté, Komitée.]

KOMITIER, komfttsiSrr, 3. pl. (lat. Comilia)
Folkförsamling i del fordna Rom. — Skrifves äfv.
Comitier.

KOMMA, kå’mma, n. pl. kommata (uttalas:
kåmmala) (gram.; af grek. Koplo, jag sönderskär)
4) Minsta afdelning af en period. — 2)
Skiljetecken (,) emellan sådana afdelningar.

KOMMA, v. n. 3. Impf. Kom. Imper. Kom.
Sup. Kommit. Part. pres. Kommande; part,
pret. Kommen. 4) Förflytta sig ifrån ett ställe
till elt annat, på hvad sätt sorn helst, vare sig
gående, åkande, ridande, seglande, o. s. v. K.
till fots, till häst, i vagn. K. ridande,
springande. Han kom mig till möles. Han
kommer från Italien. Jag kommer från
promenaden. Der kommer han. Kom och se. Kom
hit. Då jag kom ur kyrkan, vid utgången ur
kyrkan. K. öfver en bro, en mur. K genom
elt sund. K. méd, följa med, vara i följe med.
K. efler, emot, förbi’, förut. — Säges äfven om
djur, t. ex.: Vargarne k. i stora skaror. — 2)
Ankomma till ett ställe, inträffa, infinna sig. När
kom kuriren? Han kom i går. Posten har
kommit. K. hem till någon. K. på besök.
Bed honom k. Ull mig. Bon kommer ej dil
i afton. Han kom blott, för all laga afsked.
K. på bal, på bröllop. K. på hofve t. K. och
gå. ej qvarslanna, för att blifva boende.
Disci-pel, som kommer och går. K. efler, komma,
för att hämta, t. ex.: Betjcntcn har k-mil efler
varorna, som hans herre köpte. K. fram, se
framkomma. K. igén, tillbaka, åler, se
Återkomma. K. ihop, råka tillsammans; äfv.
sammankomma. K. in, néd, upp, ut, K. med en
gåfva, medföra en gåfva. — 3) Säges äfv. om
ting, som flyttas, föras, röras, drifvas ifrån elt
ställe till ell annat. En pil kom flygande och
Iräffade honom i ögal. Eli moln k-mer från
öster. Min rock kom nyss ifrån skräddaren.
— 4) (om person) Förflyttas ifrån eller i en viss
ställning, belägenhet, ell visst tillstånd. K. i säng.
K. i Ijensl hos någon. Han kom ur tjenslen
i höstas. Beljenlen kom Ull mig i våras,
inträdde då i min tjensl. Min dräng kom bort,
kom ifrån mig, i höstas, lemnade dä min tjenst.
K. emellan kuggarna på ell hjul. K. i
rörelse. Han kom i samma läge, ställning, som
förut. K. i sällskap med någon. K. méd ibland
skälmar. K. på hästen. K. under vattnet,
bordet. K. upp ur vattnet, ur jorden, ur
hafvet, ur sängen, ur badet. K. af vakten, från
vakten, sedan man blifvit aflöst. K. af vägen,
råka vilse. K. ur ledet, ur trängseln. K.
of-vanpå. — B) Fortgå, göra framsteg, hinna. Han
har redan k-mil långl i sill arbete. Har han
ej k-mil längre än? Man har k-mil så vida,
att ... . Del onda är för långl k-met. Det
har nu k-mil derhän, alt..........ställningen är
nu sådan, att. — 6) Härflyta. Konstrueras
alltid med prep. af eller från. Hela olyckan kom
deraf, att ... . Hvaraf kom den
villfarelsen? Deraf k-mer inlel godl. Del var ifrån
honom som alla dessa tillställningar kommo.
— Syn. Härflyta, Härleda sig, Följa, Derivera
sig, Förskrifva sig, Datera sig. — 7) (gram.)
Här

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0853.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free