Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kolsyrad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
844
KOxM
KOM
leda sig. Ordet »härda» k-mer af »härda. —
Syn. Derivera sig. Härleda sig, Härstamma. — 8)
(om tid) Tillkomma, nalkas, stunda. Den dag,
tom k-mer. — 9) K. alt, med efterföljande verb
i infinitiv, betyder: a) Komma, infinna sig i viss
afsigt, t. ex.: Jag k-mer alt underrätta er
om .... — b) Tillfälligtvis göra någol, råka.
Han kom all gå förbi. — c) Skola. Han
kommer alt segla härifrån lill N. Rocken k-mer
all silla väl. Han k-mer all predika näsla
söndag. Del k-mer han alt ångra. Han
kommer att betala laget. — d) Ullrycker orsak,
anledning. Huru k-mer ni atl befalla här? Deraf
har del ordet k-mit alt betyda .... — 10)
K. nyttjas för öfrigt i en mängd ordställningar
oeh talesätt, som aniingen icke eller blotl
figur-ligen kunna föras under någon af föreslående
bemärkelser. Sjukdom, som k-mer och går,
periodisk sjukdom. Kom inte och gör om dct, gör
ej om det en gång till. Härnäst han k-mer
och gör så, härnäst han sa gör. K. hvem som
k vill, det må komrna hvem som helst. Del var
dil jag ville k., det var dil jag syftade, dit jag
ville föra saken, talet. K. af lonen, afvika från
rätta tonen. — K. af sig. råka i förfall; (i tal)
stanna i sitt tal, ulan att veta, hvad man skall
säga, antingen af glömska, förlägenhet eller brist
på ämnen; förlora fattningen. — K. ån, komma,
t. ex.: Lål dem k. an; vi frukta dem icke.
Kom an, så skall jag lukla dig. K. illa
deran, råka illa ut. — K. an på: a) Bero af, på.
Del k-mer an på domaren. Jag låter det k.
an på honom. Låta k. an på lyckan. Det
k-mer derpå an, det beror af omständigheterna,
af en händelse, tillfällighet; är tvifvelaktigt, ovisst.
Låta k. an på ell försök, låta bero af elt f.
Låta k. derpå an, våga derpå löst, våga
försöket. — b) Vara fråga om, gälla. När del k-mer
an på tacksamhet. Del k-mer blott an på
några slyfver. Om del k-mer derpå ån, så
är jag färdig, om det gäller, så ... . Del
k-mer derpå ån, om han vill, det är frågan,
om han vill; äfv. det beror på, om <8cc. Derpå
k-mer del ån, derom är frågan. — K. bort, se
Rorlkomma. — K. efter näyon i en syssla,
efterträda honom. — K. éfler, hafva ledsamma
följder, t. ex.: Sådana nöjen k. efter. Del k-mer
efler som Arbogaölet. — K. emellan, fört, se
Mellankomma, Forlkomma. — K. fr åm, födas,
t. ex.: Fostrel har k-mit dödl fram. K. fram
i verlden, göra lycka. K. fram med: framtaga,
framföra; äfv. framställa, yttra, omtala, l. ex.:
Han tordes ej k. fram med papperet, som han
hade i fickan. Hur vågar ni k. fram med en
sä oförskämd begäran? — K. för någon, blifva
för honom bekant, t. ex.: Om del k-mer för hans
husbonde. Saken kom för domaren, blef
instämd lill domstol. — K. fö’r någon, falla en i
tankarna, i sinnet, t. ex.: Det kom för honom, all
han skulle resa bort. — K. fore, se
Förekomma, v. n. — K. i, försättas i ett visst tillstånd,
t. ex.: K. i rörelse. K. i cn obehaglig
ställning, en svär belägenhet, elt kinkigt läge K.
i strid, tvist, träta. K. i raseri, i onåd, i
anseende, i fara, i frestelse. K. i slägtskap
med någon. Elt ben har k-mit i halsen på
mig. fastnat i halsen. Egendomen har nu k-mit
i andra händer, fått annan ägare. — K. ifran,
slippa ifrån, blifva befriad ifrån, t. ex.: Del är
icke så lätt all k. ifrån honom, när man
råkar honom. Han k-mer icke sä lätt ifrän den
saken. Han kom temligen lyckligi ifrån
sa
ken. K. ifrån hvarandra, blifva qvitt. t. eu:
Af brist på skiljemynt kunde de ej k. ifrån
hvarandra, ej uppgöra liqvid med hvarandra. K
ifrån sina fördomar, blifva dem q vill- Jag kan
icke k. ifrån den boken, ej låta bli att lasa d**n.
Jag kan ej k. ifrån den tanken, den
föreställningen, ej öfvergifva den. — (Fam.) K. igén,
göra om en sak, upprepa, t. ex.: Kom inte igen
med ell sådant spratt; han k-mer alltid igen
med ell och samma. — (Fam.) K. ihop. ell. k. sig
ihop, råka i strid, i tvist, i träta. K. fig ihop
all träta, all slåss. — K. in, se Inkomma.
(Fam.) K. in i en sak, blifva dermed väl bekant,
förtrogen. K. sig in med någon, ställa sig in
hos honom. (I spel) K. in, taga ett stick, så
att man får utslaget, t. ex.: Han kom in för
ässel. — (Fam.) K. med, framställa, yltra. t. ex/
Kom nu inle med några flera förslag. Ha all
k. med. vara väl försedd; äfv. hafva att lefva af.
vara förmögen. — K. méd, blifva inblandad,
invecklad, l. ex.: Han råkade all k. med i etl
slagsmål. — K. på, träffa på. råka på, erinra
sig, finna, t. ex.: Jag k-mer ej på namnet, pä
lonen. Huru kom han pä den tanken, den
idéen, del ämnet? Det k-mcr på mig, det
drabbar rnig. K. på balans, råka på b. K. på
fall, komma derhän alt falla (både egenll. o. ligA
K. på lal. förekomma i samtal. K. på. betyder
äfv.: belöpa på, t. ex.: Huru myckel k-mer på
hvar?: äfv. kosta, t. ex.: Del huset k-mer mig
på 10,000 r:dr. — Del k-mer på etl ut, det
är enahanda, sak samma, likgiltigt. — K. på
(absolut), komma upp på något. K. på’ (aktivt)
anfalla, angripa; äfv. öfverraska, erlappa; äfv.
beträda; l. ex.: a) När febern k-mer på honom:
b) Jag kom på honom, just som han höll på
att bryta sig in; c) Jag har k-mil på honom
med ett svårt fel; k. på någon mtd osanning.
— K. sams, se Sams. — K. lill, träffa; äh.
skrida till; äfv. få, bekomma, l. ex.: a) Turrn
k-mer lill mig i morgon; b) K. lill ämnet: c
K. lill helsan, lill krafter. K. lill sitt igen.
K någon lill hjclp, lill undsättning, hjelpa.
undsätta någon. K. till nytta, till gagn, ländi
till, Jcc. Härtill k-mer. all . . . ., lägg härtitl
alt . . . ., förutom detta .... K. lill atl. se
K. all (bem, 8, b, c, d). När det k-mer derliU.
när den liden kommer, när det skall ske, göras.
— K. lill. se Tillkomma. Det k-mer honom
lill, del är hans skyldighet. K. lill. äfv. ske.
hända, tilldraga sig, lillbära; tillgå; förhålla sic
vara orsaken, l. ex.: Huru kom del lill? Jag
vet ej, huru del k-mer lill. men jag tycktr.
alt ... . Huru k-mer det till, att ni är ond
på mig? — K. lill sig, sansa sic. — K.
H’J-baka lill ell ämne, återvända derlill. — K.
im-dan, se Undkomma. — K. under, underkastas,
l. ex.: K. under förmyndcrskap, under ens
välde. K. under öfvcrläggning, göras till ämne
derför. — K. under (absolut), komma under
någon eller något; äfv. duka under. — K. upp. se
Uppkomma. K. upp i verlden, (fam.) k. sig
upp, hafva framgång i verlden. göra lycka,
för-värfva ära och anseende. K. upp emot, se Gå
upp emot. K. upp med, bringa å bane, fÖre<!å.
uppfinna, införa. K. upp ur en sjukdom, åter
tillfriskna. — K. ul, se Utkomma. K. ut mcd.
stå ut med; kunna betala, utföra, verkställa,
hand-lera, gå i land med, t. ex.: Han k-mcr rj ul
med arrendet; del arbetet k-mer han taft ul
med; del är lätt, svårt alt k. ut med. Hin
k mer ej ul med den summan, den räcker ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
