Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kommissariat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
846
KOM
KOM
KOMMISSARIAT, kåmmissariåt, n. 3. o. 5.
4) En krigskommissaries syssla. — 2) Samtcliga
vid en krigshär anställde kommissarier. [Co—.)
KOMMISSARIE, kåmmissårie, m. 3. I allm.:
Ombud, som fått sig förvaltningen af något
ombetrodd. Se f. ö. Krigs-, Poliskommissarie.
(Co—J , 0
KOMMISSBRÖD, kammi ssbrö d, n. sing. Bröd,
som bakas för soldater. [Co —.]
KOMMISSION, kåmmischön, f. 3. 1)
Uppdrag. — 2) Utskott af personer, utsedde att
undersöka ell. utföra nagot. — Syn. Komité. — Ss.
K-sarvod e. [Co —
KOMMISSIONSBYRÅ, kåmmischönsby’rå, m.
3. Offentlig anstalt, der hvarjehanda uppdrag
emottagas och fullgöras emot viss afgift. [Co —.]
KOMMISSIONS-CONTO. kåmmischönskånnlo,
n. (handelst.) Särskilt conto i hufvudboken för
varor, som emottagas i kommission till
försäljning. [Co —.]
KOMMISSIONSHANDEL, m. sing. Handel,
som drifves på annans order och för annans
räkning. [Co —.]
KOMMISSIONSKONTOR, n. 3. Se
Kommission sby rå.
KOMMISSIONÄR,–––––-ä r, m. 3. 4) En, som
emoltager och besörjer uppdrag. — 2) (handelst.)
Den, som får uppdrag att för annans räkning
sälja, köpa eller uppgöra affärer. [Co —.]
KOMMITTENT, kåmmitlä’nnt, m. 3. Person,
som lemnal cn annan något uppdrag. [Co —.]
KOMMITTERA, v. a. 4. Lemna i uppdrag,
uppdraga, anförtro. — Ko mmilleran de, n. 4.
[Co -.]
KOMMOD, kammöd, a. 4. (lat. Commodus)
4) Bcqväm. — 2) Som älskar beqvämlighel,
maklig. [Co-.]
KOMMOD, kåmmöd, m. 3. (fr. Commode, af
lat. Commodus) Se^ Naltkommod. — Betyder i
franskan : Klädesbyrå. Dragkista. (Co —
KOMMODOR. kåmmodör, m. 3. (eng.
Com-modore) I England, sjöofficer, som, ulan att vara
amiral, förer högsta befälet öfver en flotta.
KOMMUN, kåmmün ell. kåmmy’n, m. 3. (fr.
Commune, af lat. Communis, gemensam)
Benämning på de små samhällen, menigheter, af
hvilka en slat beslår. [Co —.]
KOMMUNAL, kåmmunål, a. 2. Som angår
en menighel. Ingår i flera sammansättningar,
såsom: K-besCyr, m. m.
KOMMUNICERA, v. a. 1. Meddela, delgifva.
— V. n. Gå till H. Nattvard. —
Kommunicerande, n. 4. o. Kommunicer i n g, f. 2.
(båda för v. a.). [Co —.]
KOMMUMKANT,––––––-ånnt, m. 3.
Natt-vardsgäst. [Co — cant.]
KOMMUNIKATION, ––tschön. f. 3. 1)
Meddelande, delgifvande. — 2) Gemenskap,
beröring; ortförbindelse. [Co — cat —.]
KOMMUNIKATIONS-LINIE, ––––––-tschöns-
1i’nje, f. 3. Oriförbindningslinie. (Com — cat —.]
KOMMUNION,–––––ön, f. 3. Nattvardsgång.
(Co —]
KOMMUNISM, kåmmunfssm, m. sing.
Politisk sekt, hvars syfte går ut på egendomens
gemenskap och delning af all arbelsvinst.
KOMMUNIST, - - f sst, m. 3. Anhängare af
kommunismen.
KOMPAKT, kåmmpåckt, a. 4. (af lat.
Com-pingere. hopfoga)* Tät, fast. [Compact.l
KOMPANI, kåmmpanf, n. 3. (fr. Compagnie)
4) Handelssällskap, bolag. — 2) Afdelning af etl
regemente, som står under befäl af en kapiten.
— Ss. K-chef, m. fl. [Compani, Compagni»
Kompagnie.]
KOMPANI-OFFICERARE, m. 3. Officer vid
ett kompani. K. äro kapilen, ryllmäslare,
löjtnant och underlöjtnant.
KOMPANJON, kåmmpannjön, m. 3. (af
me-dellidslal. Compagnanus, en som är ifrån samma
Pagus, by, distrikt) Deltagare i etl kompani med
en annan, bolagsman. [Compagnon. Kompagnon.]
KOMPARATION, kåmmparatschon, f. 3.
Jem-förelse. [Com —.]
KOMPARATIV, kåmmparati v, a. 2. Jem
Hyrande, jemförlig. —- S m. (gram.) Jemföre 1 segrad
hos elt adjektiv, hvilken utmärker, atl den
betecknade egenskapen finnes i högre grad hos etl
ting, än hos ett annat. [Komparatif, [-Compara-tiv.]-] {+Compara-
tiv.]+}
KOMPAR ERA. v. a. 4. Jemföra. [Com —.]
KOMPARS, kåmmpårrs, m. 3. (fr. Comparse)
Stum person vid etl skådespel.
KOMPASS, kåmmpåss, m. 3. (ilal. Compasso)
Magnetnål, infattad i en metalldosa med glas
öfver, och som begagnas lill sjös all derefler slyra
kursen.
KOMPASSDOSA, kåmmpåssdösa, f. 4. Den
dosa, hvaruli en* sjökompass är infaltad.
KOMP.ASSNÅL, f. 2. En med magnetsten
be-slruken stålnål, som är diametralt fästad under
skifvan i en kompassdosa.
KOMPASSROS, f. 4. Den en ros liknande
figuren på en kompass-skifva, som utvisar
väderstrecken.
KOMPASS-SKIFVA, f. 4. Ett stycke rundl
papp, indeladi i 32 lika stora delar, kallade streck
(väderstreck), och hängande frill i
borisontelställning på dobben i en kompassdosa.
KOMPASS-STRECK, n. 5. Hvarje särskilt
riktning, som angifves af en kompass.
KOMPENDIUM, se Compendium.
K0MPEND1ÖS, kåmmpänndiö s, a. 2. I
korthet sammanfallad. sammanträngd. [Co —.]
KOMPETENS, kåmmpelä’nns, f. 3.
Befogenhet, behörighet. [Co —.]
KOMPETENT, kåmmpetä’nnt, a. 4. Befogad,
behörig, berättigad. [Co —.]
KOMPILATION.––––-tschön, f. 3. En boks
sammanskrifning ur flera andra arbeten. [Co—-]
KOMPILATOR, kåmmpilålårr, m. 3. (uttalat
i plur. — törärr) En, som sammanskrifver eller
sammanskrifvit böcker ur andra författares
arbeten. Skrifves äfv. Compilalor.
KOMPILERA, v. a. 4. (lat. Compilare,
plundra) Sammanskrifva böcker ur andras arbeten. —
Kompiler ande, n. 4. o. Kompile ri n f. 2.
[Co—. ]
KOMPLEMENT, kammplemä nnt, n. 3. o. 3.
Fyllnad; fyllnadsstycke. [Co—.]
KOMPLEMENTAR-FÄRGER,
kåmmplemänn-tårfä rrjer, m. 3. pl. (fys.) Två färger, sona
tillsammans gifva den hvila färgen.
KOMPLETT. kåmmpläTt. a. 4. (laL
Comple-lus) Fulltalig, fullständig. [Co—.)
KOMPLETTERA, v. a. 4. Göra fulltalig,
fullständig. — Kompletterande, n. 4. o.
Komplettering, f. 2.
KOMPLÉXION, kåmmpläckschön, f. 3. psyk.)
Kroppens beskaffenhet i anseende till blodets
hastigare eller långsammare omlopp, nervers och
musklers större eller mindre retlighet. (Com —.]
KOMPLICERAD, a, 2. Till sin
sammansättning invecklad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
