Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kompliment ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOM
KON
847
KOMPLIMENT, kåmmplimä’nnt, ell.
kåmm-plimånng, m. 3. (fr.) 4) Ärligt, förbindligt
yttrande. — 2) Vördsam, artig helsning. — Skrifves
äfv. Komplimang. [Com —.]
KOMPL1MENTERA, kåmmplimännlèra, v. a. 4.
1) Säga artigheter. — 2) Vördsamt, artigt,
förbindligt helsa, välkomna. —
Komplimenle-rande, n. 4. o. Komplimenlering, f. 2.
[Com —.]
KOMPLOTT, kåmmplå’tt, m. 3. (fr. Complol)
Hemligt anslag, slämpling. [Com —.]
KOMPLOTTMAKARE, m. 5. En, som
smider komplotter.
KOMPONERA, kåmmponèra, v. a. 4. 4)
Författa. — 2) (i musik) Sätta (ett tonstycke). —
Komponerande, n. 4. o. Komponering,
f. 2. [Com —.]
KOMPONIST, –fsst, m. 3. Se
Kompositör. [Co —.]
KOMPOSITION, kåmmpositschön, f. 3. 4) a)
Sammansättning, sammanblandning, t. ex. af
metaller. — b) Blandad metall. — 2) a)
Utarbetande, författande af elt vittert arbete. — b) Sjelfva
det författade. — 3) (mål.) Anordning af
grupperna, föremålen i cn målning. — 4) (i musik) a)
Tonsältnlng. — b) Tonstycke. [Co —.]
KOMPOSITÖR, kåmmposiUfr, m. 3. (i musik)
Tonsättare. [Co —.]
KOMPOST, kåmmpå’sst, m. 3. (af lat.
Com-ponere. sammansätta) Gödselblandning. [Co —.]
KOMPOT, kåmmpå tt, m. 3. (fr. Compole)
Fruktmos.
KOMPRESS, kåmmprä’ss, m. 3. (fr.
Com-presse. af lat. Comprimere, hoptrycka)
Åltadub-belt hopviken linnelapp, som pålägges vid
förbindningar. [Co—.]
KOMPROMETTER A, kåmmpromättèra, v. a. 4.
Blottställa för ledsamhet. —
Komprometterande, n. 4. o. Komprometlering, f. 2.
[Co —)
KOMPROMISS, kåmmpromi ss. m. 5. 4)
Of-verenskommelse all låta en tvist afgöras af
skiljedomare. — 2) Skiljemän, skiljedomstol. [Co —.]
K0MPR0MISSAR1E, kåmmpromissårie, m. 3.
Vald skiljedomare i cn sak. [Co —.J
KON (o slutet), m. 3. (grek. Konos)
(geom.) Kägla, eller solid figur, som uppkommer,
då en rätvinklig triangel en omgång vänder sig
omkring en af de sidor, sorn omfatta den räta
vinkeln.
KONA, kå’na, f. 4. Betydde urspr.: qvinna,
Säges nu endast i föraktlig mening, helst om
liderliga qvinnor. Elak, arg k. Lider lig k. ell.
blott k. Betyder i äldre språket äfv. det samma
som: hustru. [Kana.]
KONCEDERA, kånnsedèra, v. a. o. n. 4. 4)
Med-gifva, tillåta. — 2) Mcdgifva riktigheten af hvad
en annan påstått. [Co —.]
KONCENTRATION, kånnsänntratschön, f. 3.
4) Förening i en punkt. — 2) Förening af
krafter. — 5) (kem.) Operation, hvarigenom en
vätska koncentreras. [Co —.]
KONCENTRERA, kånnsänntrèra, v. a. 4. 4)
Förena i cn punkt, sammantränga. Brukas äfv.
fig., t. ex.: K sina krafter. — 2) (kem.) Göra
en vätska starkare, genom alt beröfva den större
eller mindre del af dess vatten. K. en syra. —
Motsats: Utspäda. — Koncentrerande, n. 4.
o. Koncentrering, f. 2. [Co —.]
KONCENTRISK, a. 2. (mat.) Säges om
cirklar, som hafva samma medelpunkt. [Co —.]
KONCEPT, kånnsä’ppt, n. 3. o. 5. (af lat. Conci-
pere, sammanfatta) 4) Utkast till cn skrift. K-t
till ett tal. — 2) Skrifvet tal, som skall
uppläsas eller blifvit uppläst. K-el lill en predikan.
En presl, som har k-el framför sig, när han
predikar. Predika ur k-el. (Fig. fam.) Förlora,
tappa k-erna, blifva alldeles förvirrad, rådlös, så
alt man ej vet, hvad man skall säga eller göra.
(Co
KONCEPTPAPPER, kannsä pptpapper, n. 5.
Sämsta sort skrifpapper. [Co —.]
KONCERT, se Konsert.
KONCESSION, kånnsässchön, f. 3.
Medgif-vande, eftergift. [Co —.]
KONCIPERA, kånnsipèra, v. a. 4. Skrifva
utkast till. [Co —.]
K0NC1PIST, kannsipfsst, m. 3. Den, som
uppsatt konceptet till cn skrift. [Co—.]
KONCIS, kånnsi s, a. 2. (lat. Concisus) Kort
och innehållsrik, hopträngd. Säges om stil. [Co—.]
KONCISION, kånnsischön, f. 3. (af lat.
Con-cidcre, afskära) Hofsamt bruk af ord i skrift, så
alt icke flera brukas, än som behöfvas, för att
klart och bestämdt ultrycka tanken. — Motsats:
Vidlyflighct.
KONDEMNERA, kånndämmnèra, v. a. 4.
Döma ell uppbringadt fartyg som god pris. —
Kondemne rande, n. 4. o. Kondemnerin g,
f. 2. [Co —.]
ÉONDENSATION, kånndännsalschön, f. 3.
(kem.) Operation, hvarigenom något kondenseras.
[Co -.]
KONDENSATOR, kånndännsålårr, m. 3.
(uttalas i plur. — lörärr) (fys.) Instrument, hvarmed
de svagaste elektricitetsgrader kunna upptäckas.
Skrifves äfv. Condensalor.
KONDENSERA, kånndännsèra, v. a. 4. (kem.)
Ur luftform åter försätta i fast eller flytande form.
Förtäta. — Konden serande, n. 4. o.
Kon-densering, f. 2. [Co—.]
KONDITION, kånnditschön, f. 3. 4) Vilkor,
förbehåll. — 2) Tillstånd, beskaffenhet. — 3) Tjenst
hos enskilt person. [Co —.]
KONDITIONEL, kånndilschonä’ll, a. 2.
Vil-korlig. [Co — II.]
KONDITIONERA, kånnditschonèra, v. n. 4.
Vara i tjenst hos enskilt person. — Kon di ti
o-nerande, n. 4. o. Kondilionering, f. 2.
[Co-.J
KONDITIONERAD, kannditschonèrad, a. 2.
Beskaffad. En väl k. bok. [Co —.]
KONDITOR, kånnditårr, m. 3. (uttalas i plur.
— törärr) Sockerbagare. [Co —.]
KONDITORI,–––––-rf, n. 3. Sockerbageri.
KONDOLENS, kånndoUfnns, f. 3. (fr.
Con-doléance) Sorgbeklagelse. [Co —.]
KONDOLENSBREF, kånndolännsbrév, n. 5.
Bref, hvari man beklagar sorgen öfver cn persons
frånfälle. [Co —.]
KONDOLERA, kånndolèra, v. n. 4. Beklaga
sorgen. [Co —.]
KONDOR, kåqndå’r, m. 3. En art af
Gam-släglet i S. Amerika, den största och starkaste af
alla flygfåglar. Vullur Gryphus.
KONDUKT, kånndückt, m. 3. Kanal i elt
orgvcrk, sorn förer vädret ifrån en väderlåda till
en af piporna. [Conduct.]
KONDUKTÖR, kånnducktö r, m. 3. 4) Den^
som förer en postvagn, diligens eller ångvagn. —
2) Uppsyningsman, isynn. vid byggnader. — 3) So
Conduclor. [Conduclör.]
KONFEDERATION, kånnfederalschön, f. 3.
Förbund. [Co —».j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
