Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Konstsvarfstol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
852
KON
KON
KONSTSVAR FSTOL, m. 2. Särskilt slags
svarfstol, som begagnas tili konstsvarfning och
guillochering.
KONSTSVARFVARE, m. B. Svarfvaro, som
förfärdigar finare svarfvade saker. Jfr.
Konst-svar f nin g.
KONSTUR, ka nnstür, n. B. Ur, som skiljer sig
ifrån de vanliga genom en konstigare sammansättning.
KONSTVARA, f. 4. Konstverk ell. konstsak,
såsom föremål för handeln.
KONSTVERK, n. B. 4) Verk af högre
byggnadskonst, bildhuggeri eller målarkonst. St.
Pe-tcrskyrkan i Rom är ett utmärkt k. Kongl.
Museum i Stockholm innehåller flera k. af
högt värde. — 2) Se Konststycke. — 3) Konstigt
sammansatt, sinnrikt uttänkt arbete.
KONSTVIDRIG, a. 2. Fiendilig emot,
hin-derlig för konsten.
KONSTVÄFNAD, m. 3. Väfnad, utförd med
mycken konst.
KONSTVÄN, m. 3. pl. — vänner. Se
Konstälskare.
KONSTÄLSKANDE, a. 4. Som älskar skön
konst.
KONSTÄLSKARE, m. B. o. —ÄLSKARINNA,
f. 4. Se Dileltanl.’
KONSUL, kå’nnsull. m. 3. (uttalas i pl.
kånn-sülärr) (lal. Consul) 1) Benämning på hvardera
af de tvenne årligen valda styresmännen i den
fordna romerska republiken. — 2) Hvardera af
de tre styresmännen i förra franska republiken,
från 179» lill <804. — 3) Ombud, som af en stal
underhållas i främmande land i och för handelns
befordrande och skydd.
KONSULAT, n. 3. o. B. 4) En konsuls
em-betc. — 2) Tiden, hvarunder en konsul i Rom
beklädde sitt embctc. — 3) Tiden, hvarunder de
tre konsulerne förde styrelsen i Frankrike. [Co—.]
KONSÜLATAFGIFT, — ålévjifft, f. 3. AfgiH,
som ett fartygs bcfalhafvare måste utbetala till
vederbörlig konsul för pass och andra dylika
dokumenter.
KONSULTATION, kånnsulltatschön, f. 3. 1)
Rådplägning. — 2) Rådfrågande. [Co—.]
KONSULTERA, v. n. 4. Rådpläga. — V. a.
Fråga lill råds. [Con —.]
KONSUMENT, kånnsumä’nnt, m. 3.
Förbrukare. [Co —.]
KONSUMERA, v. a. 4. Förbruka. —
Konsumerande, n. 4. o. K o n s u m e r i n g, f. 2.
[Co -.]
KONSUMTION, kannsummlschön, f. 3.
Förbrukning. åtgång. [Co —.]
KONTAG1ÖS, kånnlaschiö’s, a. 2. Smittsam.
[Co -.] o
KONTAKT, karmtackt, m. sing. (lat.
Con-taclus) Beröring. [Contacl.]
KONTANT, kånntånnt, a. 4. (fr. Complanf,
af Compte, från lat. Computum) Som räknas in
eller ut, betalas i redbarl mynt. K-a penningar.
En k. summa. — S. pl. 3. K-er, reda
penningar. — Adv. I reda penningar. Betala k.
[Co -.]
KONTEMPLATION. kånnlämmplalschön, f. 3.
Filosofisk hegrundning, som utesluter yttre
verksamhet. [Co —.]
KONTEMPLATIV, kånnlämmplali’v, a. 2. Som
finner nöje i, öfvcrlenmar sig ål kontemplation.
K-l sinne. K-l lif, som tillbringas nästan helt
och hållet i kontemplation. [Co — lif.]
KONTENANS, kånntennanngs, f. 3. (fr.
Con-lenancc) Fattning. Förlora k-en.
KONTERAMIRAL, kå’nnt’r-amlrål. m. 3. faf
fr. Conlre, mot, och Amiral) Tredje
befälhafva-ren på en flotta, efter amiral och vice amiraL
[Co -.]
KONTER APPROCHER, kå^nnCr-apprä^ch^r,
m. 3. pl. (fortif.) Mollöpgrafvar, som <le belägrade
föra mol de belägrandes löpgrafvar. [Co—.]
KONTERBATTERI, ka nnCr-balten , n. 3.
(fortif.) Batteri, bestämdt alt skydda elt
bresch-batteri. [Co—.]
KONTERFEJ, kå’nnt’rfä’j, n. 3. (forvridning
af fr. Conlrefail) Afbildning af en person,
porträtt. — Ordet brukas numera nästan endast i
den skämtsamma stilen.
KONTERSKARP, kå’nnt’rskårrp, m. 3. (fortif.,
fr. Conlrescarpe) 4) Grafvens yttre sluttning.
Ytterbrant. — 2) Yttre grafranden med den derå
befintliga betäckta vägen samt glaci’o. [-[Conter-scarp.]-] {+[Conter-
scarp.]+}
KONTEXT, kånntä’xt, m. 3. 4) Innehållet
af en skrift. — 2) Elt ställes i en skrift
sammanhang med det föregående och efterföljande.
KONTINENT, kånntinä’nnt, m. 3. Fast land,
fastland. — Motsats: Öland. [Con —.]
KONTINENTAL, kånntinänntål, a. 2. Som
tillhör eller har afseende på Europas fasta land.
— Förekommer mest i sammansättningar, såsom:
KONTINENTAL-SYSTEM, — ålsyslä m, n.3.
(hist.) Napoleons prohibiliv-sysiem för handel och
sjöfart, hvarmed han hade för afsigt atl utestänga
England Ifrån handelsförbindelse med Europas
fasta land. [Co —.]
KONTINGENT, kånntinnjä’nnt, m. 3. 1
Bidrag i varor eller penningar. — 2)
Truppafdel-ning, för det mesta sammansatt af alla vapen,
den en stat, efter öfvercnskommclse med andra,
bör uppställa i Tålt och underhålla. — 3) Skall,
som erlägges af:
KONTINGENTBORGARE, m. B. Person, som
äger burskap i en stad, men ulöfvar sin
borgerliga näring på landet. [Co —.]
KONTINGENTHANDEL, m. sing. Den
handel, som idkas i stad, utan burskap, och ulan atl
idkarcn derpå lärt eller ijent. [Co —.]
KONTINUERA, v. n. 4. K. med, framhärda
uti, fortfara med. [Con—.]
KONTINUERLIG, a. 2. Oafbrulet fortgående.
K. storhet, hvars delar utan afbrott sammanhänga
eller fortlöpa, t. ex. en linie, en yla, en kropp,
rymden, liden.
KONTO, se Conto.
KONTOR, kånntör, n. B. (fr. Comptoir)
Rä-kenskapsrum. — Ss. K-sbeljeniny,
-sbe-tjenle , -sgöromå!, -splats. [Co -.]
KONTORIST, kånnlorisst, m. 3. Bokhållare
på handelskontor. [Co —.]
KONTRA-ALT, ka nntra-ållt, m. 3. (i sång)
Djup alt. [Co —.]
KONTRABAND, kå’nnlrabånnd, s. oböjl. (fr.
Conlrebande) Till införsel förbjuden eller
oför-lullnd vara. — Ss. K-sv ar a.
KONTRABANDS-ANSIGTE, n. 4. (fig. fam.)
Misstänkt ansigte. [Co—.]
KONTRABAS, kå‘nntrabås, m. 3. Den största
af alla slags violiner, och som i orkestern vanligtvis
beledsagar violoncellen en oktav djupare. [Co—.]
KONTRABOK, kannlrabök, f. 3. pl. — böcker.
Se Motbok. [Co—.]
KONTRADANS, ka nnlradånns. m. 3. (fr
Conlredanse) 4) Elt slags liflig och lät: fransk
dans, som vanligen ulföres af åtta personer. —
2) Musiken dertill. [Co—.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
