Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kärleksband ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄR
af k. till någon. Väcka, ingifva k. Falla,
hysa k. för någon. Brinna, sucka, dö,
tråna, försmäkla af k. — Syn. Ömhet, Dyrkan,
Böjelse, Flamma, Inklination. — 3) (i religiös
mening) Kristlig k. eller blott k., den af
kristendomens lära väckta känsla, hvarigenom man
älskar sin nästa såsom sig sjelf. Tron, k-en och
hoppet. — Ss. K-sbekymmer, -sbetygelse,
-sförbindelse, -skyss, -srelände,
-slankar.
KÄRLEKSBAND, n. 8. (fig.)
Kärleksförbindelse.
KÄRLEKSBEDRIFT, m. 3. Se
Älskogsbe-drifl.
KÄRLEKSBILJETT, –billjä tt, m. 3.
KÄR-LEKSBREF, n. B. Biljett, bref, som innehåller
utgjutelser af kärlek, skickadt till ett älskadl
föremål.
KÄRLEKSBLOMMA, f. 4. Blomslerväxt med
hvita, klocklika, utvändigt blåfläckiga, inuti
svartprickiga blommor. Nemophila Hydrophylla.
KÄRLEKSBRAGD, m. 3. Se Älskogsbedrifl.
KÄRLEKSDRUCKEN, a. 2. neutr. — et. (fig.)
I högsta grad betagen af kärlek.
KÄRLEKSDRYCK, m. 5. Dryck, tillredd af
ämnen, hvarmedelst man inbillat eller föregifvit
sig kunna väcka kärlek hos andra.
KÄRLEKSELD, m. sing. (fig.) Häftig,
brinnande kärlek.
KÄRLEKSFULL, a. 2. Full af kärlek, ömhet.
Säges för Kärlek i alla ordets bemärkelser. —
Kärleksfullt, adv.
KÄRLEKSFÖRKLARING, f. 2. Yppande af
sin kärlek (bem. 2) för dess föremål.
KÄRLEKSGNABB, n. sing. (fam.) Gnabb
emellan älskande.
KÄRLEKSGRILLER, m. 3. pl. Griller,
förorsakade af kärlek (bem. 2).
KÄRLEKSGUD, m. 2. (myt.) 1) K-en,
kärlekens gud. — Syn. Amor, Cupido, Astrild. —
2) Kärleksgudinnans små barn, som voro i
hennes följe, hvarthän hon for. — Syn. Cupidon.
KÄRLEKSGUDINNA, f. 4. (myt.) Kärlekens
gudinna. — Syn. Venus, Afrodite, Freja.
KÄRLEKSHANDEL, m. sing. Flyktig
kärleksförbindelse.
KÄRLEKSHISTORIA, f. 3. Historia om en
kärlekshandel.
KÄRLEKSHÄNDELSER, f. 3. pl. Händelser,
som stå i samband med en kärlekshandel.
KÄRLEKSINTRIG, - - inntrfg, m. 3.
Kärlekshandel, åtföljd af intriger.
KÄRLEKSLÅGA, f. sing. Se Kärlekseld.
KÄRLEKSLÖS, a. 2. Utan kärlek, ömhet,
lillgifvenhet, deltagande, barmherlighet. —
Kärlekslöshet, f. 3. — Kärlekslöst, adv.
KÄRLEKSMÅLTID, m. 3. Benämning på de
i kristna kyrkans första tider brukliga måltider,
vanligtvis förbundna med nattvardens begående,
hvarvid fattiga och rika spisade tillsammans, för
att antyda sin broderliga kärlek och likhet inför
Gud.
KÄRLEKSNARR, m. 2. En, som är intagen
af en dåraktig kärlek eller aldrig tänker på annat
än kärlek (bem. 2).
KÄRLEKSNYMF, f. 3. Se Glädjeflicka.
KÄRL EKSNÖJE,’ n. 4. Nöje genom
kärleks-njutning.
KÄRLEKSPANT, m. 3. (fig.) Barn, som är
fostret af tvenne älskandes kärlek.
KÄRLEKSPLIGT, f. 3. Pligt, ålagd af
kristlig kärlek.
KÄR 89i
KÄRLEKSPROF, n. B. Prof, hvarigenom man
bevisar sin kärlek (bem. 2).
KÄRLEKSQVAL, n. B. Qval, föranledt af
kärlek (bem. 2).
KÄRLEKSQVÄDE, n. 4. Qväde, sång, som
handlar om kärlek (bem. 2).
KÄRLEKSRIK, a. 2. Se Kärleksfull. —
Kärleksrikhel, f. 3. — Kärleksrikt, adv.
KÄRLEKSRUS, n. B. (fig.) Sinnestillstånd, då
man. berusad af kärlek, glömmer allt annat.
KÄRLKSTOK, m. 2. Se Kärleksnarr.
KÄRLEKSUNGE, m. 2. pl. — ungar,
(mindre brukl.) 1) Barn, som tillkommit af en oloflig
kärlek. — 2) Se Kärleksnymf.
KÄRLEKSVARM, a. 2. (poet.) Som andas,
röjer en varm kärlek (bem. 2).
KÄRLEKSVERK, n. B. Handling af kristlig
li <ir 1 ek
KÄRLEKSVILLA, f. 4. Se Spikklubba.
KÄRLEKSVISA, f. 4. Visa, som handlar om
kärlek.
KÄRLEKSVURM, m. 2. (fam.) En, som
vurmar på kärlek.
KÄRLEKSYRA, f. sing. (fig.) Se Kärleksrus.
— I samma mening säges äfv. Kärleksyrsel.
KÄRLEKSÅNGEST, f. sing. Ångest, föranledd
af kärlek.
KÄRLEKSÄFVENTYR, n. B. Kärlekshandel,
åtföljd af äfventyr.
KÄRLEKSÄPLE, n. 4. Det röda, syrliga bäret
af Solanum Lycopersicum, hvilket inlägges till
matlagning.
KÄRLEKSÖFNTNG, f. 2. Utöfning af kristlig
kärlek.
KÄRLHINNA, f. 4. (anal.) En hinna, som
har sill läge på ögats bakre hälft, näst innanför
Sclerolica.
KÄRLIG, a. 2. 4) Böjd för kärlek (bem. 2);
som lätt blir förälskad. Han är myckel k. af
sig. — 2) Som röjer, tillkännagifver kärlek. K-a
blickar.
KÄRLIGHET, f. 3. 4) Kärliga känslor. — 2)
Böjelse för kärlek (bem. 2).
KÄRLIGT, adv. Med kärlek. Blicka k. på
någon.
KÄRLSYSTEM, tjä‘rlsystä’m, n. 3. Samteliga
kärlen i en mennisko- eller djurkropp.
KÄRN, m. 2. (prov.) Mindre sjö utan synligt
utlopp.
KÄRNA, v. a. 4. o. KÄRNA, f. 4. SeTjerna.
KÄRNA, f. 4. (i äldre språket och ännu i
talspråket Kärne, m. 4. pl. — nar) 4) a) (bot.)
Fröet eller innanmätet i en stenfrukt, t. ex. hos
plommon och körsbär. — b) (i dagligt tal) Frö i
vissa frukter, såsom äplen, päron, m. fl. — c)
Det mjuka och svampiga ämnet inuti vissa träd,
t. ex. tall, gran; äfv. den innersta veden i träd.
Bullen i k-n. — 2) (fig.) Styrkan, det förnämsta
af något. K-n af en armé, af ell tal, af en
författares verk. K-n af landets ungdom. —
3) Den inre delen af en komet. — 4) (gjut.) Den
del af en form, som åstadkommer del tomma
rummet uti ihåligt gjulgods. — B) (bergsbr.)
Benämning på de rikaste malmkörtlar som erhållas,
vid malmens sofring.
KÄRNFOLK, n. sing. Utvaldt folk, t. ex. af
soldater.
KÄRNFORM, m. 2. (hos kristaller) Form, som
uppkommer deraf, att kristallen låter klyfva sig i
vissa riktningar, så att endast plana ytor bildas.
KÄRNFRISK, a. 2. Som har frisk kärna. Kan
äfv. brukas figurligt. Etl k-t folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
