Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Liknelsevis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
É8 LIK LIL
tvenne föremål jemföras, såsom i något afseende
med hvarandra öfverensstämmande. — b) Se
Parabel. Tala i l-r. L rna i evangelium. — 2)
Anledning, tecken (till) Eflcr all l. Derlill är
ej minsta l. Ingen l. till fred.
LIKNELSEVIS, adv. På ett förliknande,
jem-förande sätt; genom liknelse. L. framställa nggol.
LIKNÅL, f. 2. Sömnål hos segelsömmare.
L1KNÄMD, a. 2. Se Likljudande.
LIKNÖJD, li knöjd, ell. li’k nö jd, adj. Lika
nöjd, om något sker eller icke, huru det går med
en sak. Vara, visa sig l. Antaga ett l-t
utseende. — Syn. Likgiltig.
LIKNÖJDHET, f. 3. Egenskapen att vara
liknöjd. Med l. åse något. — Syn. Likgiltighet.
LIKNÖJDT, adv. Med liknöjdhet. L. betrakta
något. — Syn. Likgiltigt.
LIKPELL, m. 2. Se Bårkläde.
LIKPREDIKAN, f. sing. indef. Predikan,
som hålles vid en hög eller förnäm persons
lik-begängelse.
LIKPROCESS. Ii‘kprosä’ss, m. 3. eller
LIKPROCESSION, likprosäschön, f. 5. Tåg
af personer, som följa ett lik till grafven.
LIKPSALM, li ksallm, m. 3. Psalm, passande
att sjungas vid begrafningar.
LIKRINGNING, f. 2. Ringning i
kyrkklockorna för lik. Jfr. Själringning.
LIKRUM, n. 3. Rum, hvari ett lik visas för
allmänheten.
L1KSIDIG, a. 2. (geom.) L. figur, som har
lika stora sidor. — liks id i ghet, f. 3.
LIKSINNAD, a. 2. Af samma sinnelag eller
tlnkesält. Brukas äfv. substantivt, t. ex.: Alla
med honom l-e.
LIKSINNIG, a. 2. ell. L1KSINT, a. 1. Af
samma sinnelag.
LIKSINNIGHET, f. 3. Likhet i sinnelag eller
tänkesätt.
LIKSOM, liksåmm, ell. liksåmm, konj. Lika
såsom. L han vore sjuk. T. han aldrig vetat
det. Han l. alla andra. Han gjorde del l.
af fruktan. Han l. hotar, tyckes nästan hota.
LIKSPELT, a. 4. Som har lika fördel,
hunnit lika långt i ett spel som en annan. Vi äro l-a.
LIKSTOL, m. 2. Afgifl till pastor för hvarje
person, som dör.
LIKSTÅT, m. 2. Slåten vid en
likbegän-gelse.
LIKSTÄLLIG, a. 2. 4) Se Analog. — 2) Se
Öfverensstämmande. \
LIKSTÄLLIGHET, f. 3. 4) Se Analogi. —
2) Se Enlighet, t l. med regeringens beslut.
LIKSTÄLLIGT. adv. I likställighet,
öfvercns-Slämmelse med, enligt.
LIKSTÄMMIG, a. 2. 1) Som stämmer lika.
L-a inslrumenter. — 2) (fig.) Se
öfverensstämmande. L-a åsigter.
LIKSTÄMMIGHET, f. 3. 4)
Sammanstäm-ning i ljud. — 2) Se Öfverensslämmelse. I
l. med.
LIKSTÄMMIGT, adv. I likslämmighet,
öfver-ensstämmelse med, enligt.
LIKSÅ, li’k så, se Lika så (under Lika).
LIKSÅ, likså\ se Likaså.
LIKT, li’kl, adv. 4) På ett sätt, att likhet
uppkommer; med likhet. Måla l. — 2) I
likhet med. liksom. Kackla l. en gås.
LIKTA, li ckta, v. a. 4. (t. lichten) Afiasla
fartyg med liktare.
LIKTAL, n. 3. Tal, som hålles vid en
be-grafning, till minne af den döda.
LIKTARE, m. 3. (t. Lichter) Lastpråm eller
mindre fartyg, som användes till fartygs aflastning.
LIKTIDIG, a. 2. 4) Som varar lika länge.
— 2) Se Samtidig. — Lik tidi ghet, f. 3.
LIKTIDIGT, adv. På samma lid. Begge
händelserna inträffade l.
LIKTKULA, se Lichlkula.
LIKTORN, m. 2. (af Lik, ford. kött, och
Torn, tagg) En vanligen genom trånga skodon
uppkommen hårdnad ansvällning med dödkött,
ganska ömtålig för tryckning och vid vissa
årstider myckel smärtsam. Operera l-ar. Skära
l-ar, med knif bortskära del yttre dödköltet på
dem, hvarigenom de blifva lindrigare. — Ss.
L-s-knif, -sopera lör.
LIKTORNSPLÅSTER, n. 3. Plåster, tjenligt
alt lägga på liktornar, för att lindra eller
för-drifva dem.
LIKTYDIG, a. 2. Af lika betydelse. L-a
ord. — Li k ty dig het, f. 3.
LIKTÄCKE, n. 4. Täcke af svart kläde, som«
vid begrafningar brcdes öfver likkistan eller
likvagnen.
LIKVAGN, m. 2. Särskilt, svartklädd vagn,,
hvarpå likkistor föras vid begrafningar.
LIKVAKTARE, m. 3. -VAKTERSKA, f. 4.
Person, som nattetid vakar hos ell lik.
LIKVINKLIG, a. 2. 4) Som har alla
vinklarna lika stora. En l. triangel. — 2) Som har
alla vinklarna lika stora med dem i en annan
figur. L-a trianglar. — Li k vink lig hel, f. 3.
LIKVISST, likvisst ell. IPkvisst, adv. Se
Likväl.
LIKVÄL, likvä’l, adv. Det oaktadt, icke desto
mindre. Han är vissl någol hetlefrad, men l.
en god menniska. — Syn. Likvisst, Likfullt,
Emellertid, Dock, Ändock, Ändå, Icke desto
mindre, I alla fall.
LIKÅLDRIG, a. 2. Se Jcmnåldrig.
LIKÖR, - ö’r, m. 3. (fr. Liqueur) En fin och
välsmaklig dryck, som beredes af sprit eller
brännvin med tillsats af socker och hvarjehanda
krydd-ämnen. med eller ulan distillering.
LIL1PUT, Ifllipütt, m. 3. (fam. skämtv.) Ganska
liten menniska. Benämningen hämtad ifrån
Lilli-pulerna, ell diktadi småfolk i Gullivers Resor af
Swifl. — Syn. Pygmé.
LILJA, f. 4. Allmän benämning på örter med
enkel stjelk, smala blad och lökartad rot. Lilium.
Hvil L„ en art af denna familj, med glänsande
hvita, välluktande, klocklika blommor. L.
can-didum. Gul ell. Brandgul L., med brandgula,
inuti prickiga blommor. L. bulbiferum. — Ss.
Liljearlad, -blad, -formig, -hvil,
-krona, -stängel.
LILJEBÅRM, LILJEHALS, m. 2. (poet.)
Lilje-hvit barm. hals.
LILJEKONVALJE, Iflljekonnvållje, m. 3. 4)
Örlslägle af Liljorna med enbladig, sexflikig
blomkrona. Convallaria. — 2) Art af detta slägte med
hvita, välluktande blommor och röda bär. C.
majalis. Kallas äfv. Lillekovalje, Haröron,
Gli-scblad. Majliljor.
LILJESTEN, m. 2. Se Stcnlilja.
LILLE, LILLA, adj. def. sing. af Liten. Den
lille (ell. lilla) gossen. Den lilla flickan. Del
lilla barnet. Hennes lilla barn. Följer vid
tilltal ofta efter sitt substantiv, t. ex.: Pappa
lilla! mamma lilla! — Lilla kriget, se Krig.
— Brukas ofia substantivt i alla tre genera. Den
lilla (gossen ell. flickan). Vara nöjd med del
lilla. Jag skall bidraga del lilla jag kan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
