Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lillfinger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIN
29
LIL
LILLFINGER, n. 2. o. 6. pl. — fingrar o.
— finger. Minsta fingret på handen.
L1LLGAMMAL, a. 2. (Tam.) Alltför allvarsam
och småförnuftig för sin ålder. Säges om barn
och ungdom.
LILLTÅ, f. 3. pl. — lår. Minsta lån på
foten.
L1LLTÅRNA, f. 4. Fågel af Tärnornas slägle,
9 tum lång, med gul näbb, rödgula ben, rygg
och vingar perlfärgade, för Öfrigt hvit- Sterna
minuia.
LILLÅNDA, f. pl. — ändar. Lilla ändan af
ett föremål (i motsats till Slorändan). L-n af
en stock.
LIM, n. sing. Ett ur skinnlappar, ben, fiskar
eller fiskinmäten, genom kokning med vatten
utdraget och till torrhet bragl klibbigt ämne, som
brukas all hopfoga särskilta stycken, isynn. i
snickarhandiverket. Fånga fåglar med l.
Hopfoga med l. — Se f. ö. Drag-, Horn-, Fisk-,
Snickarelim. m. fi. — Sr L-aklig,
-aktig-hel, -artad, -beredning, -kokare,
-koker i. -kokning, -sjudare, -sjuderi.
LIMACIN, - -sin, n. sing. (kem.) Ett eget
ämne, som erhålles af sniglar.
LIM BLAD, n. 5. (bot.) Eli slägle af
vatten-alger. Chæiophora.
LIMBORSTE. m. 2. pl. — borstar. Borste,
som nyttjas vid limning.
LIM DRÄNKA, v. a 2. Drago genom
limvat-ten. — Syn. Planera. — Lim dr än kan de,
n. 4. o. L i m d r ä n k n i n g. f. 2.
LIMFERNISSA, f. i. Lösning af lim i vatten.
LIMFOGNING, f. 2. Fogning medelst lim.
LIMFÄRG, m. 3. 4) Färg, rifven med
lim-vatten. — 2) Färgämne, som lätt låter rifva sig
med limvatten.
LIMGRUND, m. sing. Grundning med lim,
vid förgyllning. Anlägga med l.
LIMITERA, v. n. 4. (lat. Limitare) Begränsa,
inskränka, bestämma. — Limilering, f. 2.
LIMLAF, m. 2 pl. — lafvar. (bot.) Ett
laf-slägle. Collema.
LIMLUDD, n. sing. Elt slags svamp på
gammal. uppkokad draglim. Thamnidium.
LIMMA, v. a. 4. 4) Hopfoga med lim. L.
fäst. ihop. — 2) öfverstryka med lim. —
Limmande. n. 4.
LIM MIG, a. 2. 4) Bestruken. besudlad,
ned-smord med lim. — 2) Liknande lim.
LIMNING, f. 2. 4) Handlingen, förfarandet,
då man limmar. — 2) Fogning, tillvägabragt
medelst lim. Lossna, gå upp i l-en.
L1M0N, - ön, m. 3. (fr.) Elt slags citron.
[Lemnn.]
LIMONAD, - -åd. m. 3. (fr. Limonade) Ett
slags förfriskningsdryck af cilronsaft, vatten och
socker. [Lemonad.]
L1M0NADPULVER , - - ådpüllv’r, n. 3.
Pulver, lillrcdt af socker och citronsaft, för att
der-af vid bebof göra limonad, genom upplösning i
vallen.
LIMONADSIRAP, m. 3. Af socker och
citronsaft tillredd sirap, som användes att dcraf
göra limonad. genom blandning med vatten.
LIMPA, f. 4. Bulle af med mjölk, smör och
kryddor tillblandad deg.
LIMPANNA, f. 4. Panna, hvari lim kokas.
LIMPLÅSTER, n. 3. (farm.) Ett stycke taft,
på ena sidan beslrukct med lim.
LIMSOCKER, n. sing. Socker, som erhålles
af lim.
LIMSPÖ, n. 4. Med fågellim bestrukel spö,
att derpå fånga fåglar.
LIMSTEN, m. 2. Kalksten, som vid
lackjerns-blåsning tillsättes i beskickningen.
LIMSTÅNG, f. 3. pl. — slänger, (jäg.) Se
Limspö. (Fig. fam.) Löpa med l-en, genom
smicker och lismande söka snärja någon; äfv.
blifva narrad alt löpa förgäfves; göra sig onyttig
möda.
LIMTVÅNG, n. 5. Snickarverktyg, hvarmed
hoplimmade saker sammanhållas, tilldess limmet
torkat.
LIMVATTEN, n. 5. Vallen, hvari lim blifvit
upplöst.
LIN, n. sing. 4) a) Allmänt bekant växt, som
innehåller cll ibland de bästa ämnen till spånad
och papper. Linum. Allmännaste arterna deraf
äro: Vanligt L., L. usitalissimum. och Siberiskt
L., L. perenne. — b) Kyzeländskl L., liljeväxt
på Nya Zeland. hvars lågor likaledes begagnas
till spånad och väfnad. Phormium lenax. — 2)
De till spånad beredda tågorna af linplantan. —
3) J. Mariæ L., se Fågelört, 2. — Ss.
L-beredning. -blomma, -blår, -garn,
-handel, -handlare,- häckla,-knippa,-knopp,
-marknad, -odling, -plan
tering,-skäk-la, -skötsel, -spånad, -st råk a,
-stängel, -säde, -lotte.
LINA, f. 4. (af Lin) Smäckert låg. Se
Draglina, Logglina, m. fi. Draga elt fartyg med l.
Låta en häsl springa ell. löpa i L, låta honom
för öfnings skull löpa i rund vid en lina, fästad
vid hans hufvud, och den man håller i hand.
Dansa på l., se Dansa, 4. (Fig. fam.) Füa sig
på slyfva l-n, visa prof på sin färdighet; visa,
hvad man duger till.
LINBRÅKA, f. 4. Redskap, hvarmed lin
bråkas. Se Bråka, v. a.
LIN BÄR, n. 3. Se Lingon.
LIND, f. 2. Ell bekanl trädslag, med hvita
välluktande blommor, och hvars inre bark är
råämnet till bast. Tilia europæa. — Ss. L-allé,
-blad, -blomma, -kol, -löf, -skog, -Irä.
LINDA, f. sing. L Åkerjords tillstånd, då den
blifvit igenlagd. Säges äfven om obrukad jord.
Åkern ligger i l. Upptaga jord ur l., bruka
och beså den.
LINDA, v. a. 4. II. 4) Med bindel, band,
snöre o. s. v. omvcckla. L. vinrankor. L. ell
brutel ben. L. ell barn, omveckla del med
lindan. L. af, in, 6m. se Aflinda, Sec. L. upp
ell barn, uppveckla lindan, hvari det är lindadt.
— 2) Har äfv. det, hvarmed lindas, till objekt.
L. ell band om fingret. L. segelgarn på en
rulle. L. en schal om, öfver magen. L. af,
ihop, 6m, upp, so A/linda, Sec. — Lindande,
n. 4.
LINDA, f. 4. III. (ursprungl. Bindel, Gördel)
Lång, bred yllebindel, hvari dibarn lindas.
Barnet ligger ännu i l. Upptaga ur l-n. Ligga
i l., äfv. (fig.) vara alldeles outvecklad, i sin första
början. Vetenskaperna lågo då ännu i sin l.
LINDANSARE, m. S. -SERSKA. f. 4. En,
som gör yrke af förevisningar i konsten alt dansa
på lina.
LINDANSERI. n. 3. eller
LINDANSNING, f. 2. 4) Dansning på lina. —
2) Konsten atl dansa på lina.
LINDARE. m. 3. Fisk af Cyprinsläglet, 4
till 2 fot lång, ofvan mörkgrön, inunder hvit,
med små skägglrådar. Cyprinus Tinca. Kallas
äfv. Sutare och Skomakare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
