Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lindbast ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 LIN
LINDBAST, m. sing. Inre barken på lind,
hvaraf förfärdigas täcken, mattor ocb rep. Kallas
i allmänhet endast Bast.
LINDEBARN, n. 5. Barn, som ännu ligger i
linda.
LINDING, m. 2. (gam.) Se Puppa.
LINDNING, f. 2. 1) Handlingen, då man
lindar. — 2) Del, hvarmed något blifvit lindadt.
L-en har gått upp. Taga upp l-cn.
LINDODRA , Ifndå ddra, f. 4. ört med gula
blommor, vanlig på linåkrar. Alyssum (Myagrum)
salivum. Sås i Tyskland till oljepressning.
Kallas äfv. Dårlin, Döra, Dåde, Hörkäring, Vill-lin.
LINDORM, m. 2. (t. Lindwurm) Ett slags
stor orm, lik Slungormen, men med 2 rader
sköldar under svansen. I Oslindien och på dess öar,
fordom äfv. i södra Europa. Griper ofta kalfvar
och getter, någon gång äfv. menniskor. Python.
LINDRA, v. a. 4. Göra lindrigare. L.
plågorna, smärtan. L. ens sorg, bedröfvelse. En
genväg, som l-r ens möda. — L. sig, v. r. o.
L-s, v. d. Blifva lindrigare. Värken börjar l.
sig. — L-n de, part. akt. Brukas nästan aktivt
i uttrycket: L. medel, tjenligt alt lindra värk och
plågor i sjukdomar. — Lindrande, n. 4.
LINDRIG, a. 2. Icke svår, icke häftig, icke
sträng. L. hetta, köld. L. vinter. L-t regn.
L-are plåga. L. möda. EU l-l sår. L-t straff.
L-t ondt. L-l pris, icke högt. I l-are mening,
i mindre hård, sträng. — Syn. Se Mild.
LINDRIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
lindrig. L-en af ett straff. — Syn. Se Mildhet.
LINDRING, f. 2. 4) Handlingen, då man
lindrar. Bönfalla om l. i ådömdt straff. — 2)
Minskning i något ondt. Känna l. i plågorna.
Delta medel har gifvit mig mycken l. — Syn.
Se Mil dr in g.
LINDRIGT, adv. På ett lindrigt sätt, icke
hårdt, icke strängt, icke svårt. Slå l. Bestraffa
l. Han slapp l. Vara l. sjuk. — Syn. Sakta,
Mildt.
LINEA, se Linie.
LINEAL, –ål, m. 3. (af lat. Linea, linie)
Jemn, i kanten fullkomligt llnierät skifva af trä
eller metall, efter hvilken linier uppdragas.
LINEAMENTER, n. 3. pl. 4) Grunddrag;
utkast. — 2) Ansiglsdrag.
LINEAR-PERSPEKT1V, - - årpärspäcklfv, n.
3. o. 5. Den del af perspektiven, som handlar om
sjelfva teckningen. Jfr. Perspektiv.
LINFRÖ, n. 4. 4) Frö af linplantan. — 2)
(i sing. kollektivt) Samlad mängd af sådana frön,
torkade. Af l. pressas linolja.
LINGODS, li’ngödds, n. sing. Smäckert
tågvirke.
LINGON, n. B. Det röda, syrliga bäret af
Lingonriset. — Ss. L-kräm, -sylt.
LINGONBUSKE, m. 2. pl. — buskar. Se
Lingonris, 4.
LINGONRIS, n. sing. 4) Den allmänna, lilla,
greniga växt, hvars bär kallas Lingon. — 2)
(kollektivt) Mängd af sådana växter på ett ställe. Det
fins mycket l. i den skogen.
LINGONVATTEN, n. sing Vatten, hvari
lingonsylt blifvit iblandadt.
LINGONVED, m. sing. Se Lingonris, 2.
LINGUIST, linngvfssl, m. 5. (af lat. Lingua,
språk) Språkkunnig, isynn. forskare i de nyare
språken.
LINGUISTIK, linngvistfk, f. sing. Det lärda
studium af de nyare språken.
LINHÅR, n. sing. (flg.) Lingult hår.
LIN
LINIE, Ifnje, f. 3. pl. linier. <) (i
matematisk mening) En längd utan bredd. En rät,
krokig l. — 2) Rad, streck. Bygga flera hus i l.
Sälta, ställa i l. De stodo alta i en l. Draga
en l. på ell papper. — 3) (krigsk.) En rad af
trupper ell. skepp. Trupperna slodo på två
l-r. Arméen kamperade på två l-r. Skeppen
lågo på två l-r. Skepp af l-n, se Linieskepp.
— 4) Följd af släglleder. Äfv. Slägtlinie.
Nedstigande l., då lederna gå nedåt, ifrån far till son,
o. s. v. Uppstigande l., då de gå uppåt ifrån
son till far, o. s. v. Bäll ned-, uppstigande l.,
då slägtlederna räknas ifrån far till son, eller son
till far, utan afvikelse åt sidolinjer. Se f. ö. Mans-,
Qvinno-, Sidolinie. — B) (såsom mått) Vl9
decimaltum. — 6) L-n, se Eqvalor. Passera l-n,
segla fram öfver den trakt af hafvel, som ligger
under eqvatorn. — 7) Se Linielrupper. — L-r,
pl. (krigsk.) Sträcka utaf sammanhängande
för-skansningar.
LINIEFORMIG, li’njefå’rrmig, a. 2. Ganska
smal, lång och jemnbred.
LINIERA, linnjèra, v. a. o. n. 4. Uppdraga
linier efter lineal; förse med linier. L.
notpapper, en räkning. — Linierande, n. 4.
LINIEREGEMENTE, li’njerejemä’nnle, n. 3.
o. 4. Regemente af linietrupper.
LIN1ERIM, li’njerfmm, n. B. Tvenne
rimmande ord i samma versrad.
LINIERING, f. 2. 4) Handlingen, då man
linierar. — 2) På ett papper o. s. v. uppdragna
linier att skrifva på.
LINIERSTIFT, linnjèrsti ffl, n. 5. Stift att
liniera med.
LINIESKEPP, Ifnjeschépp, n. B. Stort
ör-logsfarlyg, som för ifrån 64 till 420 kanoner, och
har två å tre batterier, förutan skans- och
backkanoner.
LINIETRUPPER, m. 3. pl. Reguliera
trupper, som för det mesta strida i sluten trupp, på
linie. Kallas så till skilnad ifrån Lätta trupper.
LINIMENT, - - mä’nnt, n. 3. (lat.
Linimen-tum) Läkemedel, beredt af olja och andra
medel, till ingnidning på huden. Smörjmedel, Salva.
LINKA, Ifnngka, v. n. 4. Halta smått. L.
åf, fråm, Tn, ut, åslåd. — Linkande, n. 4.
LINKAM, m. 2. pl. — kammar. Ett slags
häckla, hvarpå de uppryckta linplantorna befrias
ifrån fröhusen.
LINKRAMHANDLARE ell. LINKRÄMARE,
m. S. Linhandlare.
LINLAND, n. B. Åker, besådd med lin.
LINLILJA, f. 4. Se Nyzeländskl Lin (under
Lin).
LINLÖPNING, f. 2. Den öfning, man ger en
häst, då man låter honom löpa i lina.
LINNE, n. 4. 4) (utan plural) a) Enkel
väf-nad af lingarn. L. och ylle. — b) Kläder och
husgerådssaker af sådan väfnad. Allt milt l.’blef
bortstulet. — 2) (med plural) Brukas i städadi
lal i st. f. Skjorta; äfv. i samma mening som
Lintyg. Han har ej l-l på kroppen, är mycket
fattig. I blotta l-l. — Ss. L-band, -bleke,
-fabrik, -handel, -handlare, -klut,
-kläde, -kläder, -lapp, -söm,
-sömmerska, •väf, -väfnad, -väfvare,
-väf-verska.
LINNEATLAS, Ifnneattlass, m. 3. Ett slags
halfallas, med inslag af lingarn.
LINNEDAMAST, –-masst, m. o. n. 3.
Damast med inslag af lingarn.
LINNESKAF, n. sing. Afskaf af linne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
