Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Linnetryckeri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIN
LIS
31
LINNE TRYCKERI, n. 3. Tryckeri för
linne-väfoader.
LINNÉS HÖFRÖ. Benämning på fodergräset
Svensk Luzern (Medicago falcata).
LINNÉS-ÖRT, f. 3. Den välluklandc, i stora
skogar allmänna örten Linnæa borealis. Kallas äfv.
Anisblomslcr, Jordkronor, Hvita klockor,
Torr-verksört.
L1NNING, m. 2. Dubbel linnerimsa eller med
lärft fodrad lygrimsa, vidsydd i kanten af ett
plagg. Man har således Byx-, Kjortel-, Skjorl-,
Arm-, Haklinning.
LINOLJA, f. sing. Olja, pressad af linfrö.
LINOLJEFERNISSA, f. 1. Fernissa, som fås
genom kokning af linolja.
LINONG, linå’nng, m. sing. (fr. Linon) Ett
slags fin linneväfnad.
LINS, li’nns, m. 3. 4) Slägtc^ af
Ärtskidväxterna. Ervum. Fröen af arten Åkerlins, Ervum
Lens, hvilka begagnas som spis, kallas Linser.
— 2) (opt.) Ett på begge sidor konvext glas, som
sammanbryler ljusstrålarna.
LINSBEN, n. 5; (anal.) 4) Ett litet
linsfor-migt ben i trumhålan uti hörselgången. — 2)
Benämning på små linsformiga ben i finger- och
tålederna.
LINSFORMIG, a. 2. Som till formen liknar
en lins.
LINSM IDE, n. 4. Smide af jernlinor.
LINSSOPPA, f. 4. Soppa af linser.
LINSÄRTER, f. 3. pl. Se Linser (under Lins).
LINTRÅD, m. sing. Tvinnadt lingarn.
LINTYG, lfnnty’g, n. 3. 4) Finare benämning
på Särk. Se d. o. — 2) Det första Öfverdraget af
fint linne på kanonformar.
L1NVÄF, m. sing. Väfnad af lingarn.
LINVÄFSPERGAMENT, - - pärrgamä’nnt, n.
3. Konstgjordt, af linväf förfärdigadl pergament,
som användes till landkartor, målningar och
tapeter.
LINÅL, li’nå’1, m. 2. Fisk af de Ringmunta,
€ tum lång, masklik. Ammoceles branchialis.
LINÖRT, f. 3. Se Lindodra.
LIP. (Fam. skämtv.) Hånga l-en, hänga läpp
(se Läpp).
LIPA, v. n. 4. (pop. o. fam., af Låpp) Grata,
under det man skjuter ut och förvrider läpparna.
— Syn. Se Gråta. — Lipande, n. 4.
LIPARE, m. 3. ell. LIPER. m. sing. (fam.)
En, som är fallen för att lipa vid minsta motgång.
LIQUIDUM, Ifkvidumm, n. pl. — da. (lat.)
Flytande ämne.
LIQVID, likvfd, a. 2. (lat. Liquidus)
Flytande. I l. form. — S. m. 3. 4) Se
Liqvida-lion. Vid l-en med honom. — 2) Betalning
af skuld, hvarför en person vid sluträkning
be-finnes häfta. Få full l. — 3) Summa, som
härvid betalas. Här har du din l.
LIQVIDATION.–––––tschön, f. 3.
Sluträkning emellan tvenne personer.
LIQVIDERA, v. n. 4. (fr. Liquider, göra klar,
utreda) Uppgöra räkning med hvarandra. L. med
hvarandra. Låt oss nu l. — V. a. Betala,
af-börda sig (skuld). L. skuld, kostnader. Han
har l-l sin skuld hos mig med 100 R:dr. —
Liqviderande, n. 4. o. Liq videring, f. 2.
LIRA, f. 4. Ett slags gammalmodigt
stränginstrument, bestående af en låda med en klaviatur
af 40 till 42 tangenter, som anslås medelst
vef-ningen af ett hjul.
LIRGUBBE, m. 2. pl. — gubbar. Se
Lir-spelare.
LIRKA, v. n. 4. (fam.) Smått om smått med
slughet jemka, så att man i en sak uppnår sitt
mål. L. med någon, något. L. sanningen ur
någon. L. fram, upp, ut. L. sig fram, på
fint sätt småningom uppnå sina afsigter. —
Lirkande. n. 4. o. Lirkning, f. 2.
LIRSPELARE, m. 3. En, som försörjer sig
med att gå omkring och spela på lira.
LIRUM LARUM! int. (fam.) Alltid samma
visa, samma trall. — Är egentligen en bärmning
af ljudet, då man spelar på lira. Brukas någon
gång äfv. substantivt.
LISA, f. 4. (ursprungi.: Hvila, ledighet)
Lindring, tröst, hugsvalelse. Gifva, få l.
LISA, v. a. 4. Gifva lindring, tröst,
hugsva-lelsc. L. ens smärta. — Lis an de, n. 4.
LISMA, v. n. 4. Söka ställa sig in med
smicker och fagra ord. L. med någon. —
Lismande, n. 4. — Syn. Fuxsvansa.
LISMARE, m. 3. En, som lismar, är fallen
för att lisma.
LISMERI, n. 3. Lismande sätt, skick,
beteende.
LISPUND, Ifsspünnd, n. 3. (l. Liespfund)
Vigt = 20 marker eller skålpund. Skrefs
fordom Liuesche pund, liviska, lifländska, d. v. s. i
Lifland brukliga.
LISSERA, v. a. 4. (fr. Lisser) Glätta. —
Lisserande, n. 4. o. Lissering, f. 2.
LIST, c. 3. 4) Vidfogad, vidsydd kant;
påsydd eller i kanten vidfästad srnal. jemnbred
tyg-rimsa. L. på kläder. — 2) Mer eller mindre
smal rand i kanten af band och tyger. Deraf
Klädeslist, Sallist. — 3) Upphöjd kant på
byggnads- och snickararbeten. L. i kanten på ell
bord, under en hylla, öfver en fog. L. på en
pelare. S. f. Ö. Taklist. — 4) Smal, jemnbred
kant af uppkastad jord kring ett land i en
trädgård eller på sidan om en gång. — 3) Bredt och
starkt band af snörmakararbete, inuti en vagn,
att hålla sig vid. — G) (boklr.) Infattning.
LIST, f. 3. (ursprungi.: konst, färdighet,
skicklighet) 4) Färdighet att genom bedrägliga medel
vinna sitt ändamål. Hans l. är stor. Akta dig
för hans l. — Syn. Arglist, Illistighet,
Bakslughet, lllpliktighet, Illparighet, Illfundighet,
Illmarighet. — 2) Medel att på lönnligt och
bedrägligt sätt vinna sitt ändamål. Bruka l. emot l.
Inlaga en stad, besegra cn fiende genom l. —
Syn. Knep, Konster, Svek, Bedrägeri.
LISTA, f. 4. Förteckning. L. på mål, som
skola föredragas. Stå på l-n. — Har
sammansättningarna Bok-, Subskriptions-, Prenumerations-,
Föredragnings-, Vallista, m. fl.
LISTHYFVEL, m. 2. pl. — hyflar. Hyfvel,
hvarmed listverk bildas.
LISTIG, a. 2. 4) Som brukar list, fallen för
alt bruka list, full af list. En l. menniska. —
2) (om sak) Som härrör af, röjer, förråder,
till-kännagifver list. L-a knep, konster. L-l
påfund. L. karakter L-l beteende,
handlingssätt. — Syn. (för begge bem.) Illistig, Illpliktig,
Illfundig, Illparig, Illmarig, Arglistig, Bakslug,
Förslagen.
LISTIGHET, f. 3. Se List, 4.
LISTIGT, adv. På ell listigt sält, med list.
Gå l. till väga. — Syn. Illistigt, &c. Jfr.
Li-slig.
LISTMATTA, f. 4. Matta, gjord af
klädes-lister.
LISTVERK, n. 3. (byggn.k. o. snlck.)
Upphöjda eller fördjupade ränder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
