Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lotteri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOT
got, om hvem som skall hafva en sak. Målet
öl ef l-dt på honom, föll genom lottning på hans
handläggning. L. bort, se Bortlolla. —
Lottande, n. 4.
LOTTERI, –rf, n. 3. Ett slags spel, då
de spelande göra vissa insatser, hvarefler lottning
eller dragning af vinstnummer bestämmer
vinsterna. Sälta in på l. Jfr. Nummerlotteri. —
Ss. L-direklion, -direktör, -kolleklör,
-vinst.
LOTTERISPEL, –rfspél, n. 8. Ett slags
sällskapsspel med numererade kort, på hvilka
vinster utfalla efter dragning af tio numror ur ett
lolterihjul eller en påse, som innehåller 90 numror.
LOTTKASTNING, f. 2. Lottning med
tärningar.
LOTTLÖS. a. 4. Som blifvit utan lott,
blifvit glömd vid delning. Brukas ofta i fig. mening,
t. ex.: Naturen har ej lemnal honom l.
LOTTNING, f. 2. Händelsen, tillfället,
förrättningen, då man lottar om något. Valet skedde
genom t. Låta något ankomma på l.
LOTTSEDEL, m. 2. pl. — sedlar, Sedel,
som vid ett nummerlotteri lemnas till en spelande,
hvilken gjort insats på vissa derå uppgifna
nummer, då han vinner, om någon eller några af
dessa nummer vid dragningen utkomma, allt efter
insatsens beskaffenhet.
LOTTÄGARE. m. 5. Se Delägare.
LOTUSBUSKE, m. 2. pl. — buskar. En l
norra Afrika vildt växande buske med
välsmakande frukter, liknande små gula plommon.
Zizy-phus Lotus.
LOVA, LOVERA, m. fl., se Lofva, Lofvcra,
m. fl.
LOYERA, LOYERING, se Lojera,
Loje-ring.
LUBB, m. 2. Mjukfenig fisk af 2 till 3 fots
längd, med brun rygg och gråa sidor, samt breda,
gula tvärstreck. Gadus Brosme.
LUCERN, lusä’rn, m. sing. En i södra Europa
allmän foderväxt. Medicago saliva.
LUCIFER, lösifr, m. sing. i)
Morgonstjer-nan. — 2) (l nyare kristliga myter) Djefvulen.
LUCK. m. 3. Se Luckört.
LUCKA, f. 4. (af Lycka, tillsluta) 4). Stängsel
af trä eller jern för smärre öppningar, såsom
fön-sler, styckeporlar, m. m. L. för ell fönster, för
rummet på ell fartyg. L. på en dörr, stängsel
för ell hal på en dörr, hvarigenom smärre
föremål kunnä in- och utlemnas, ulan att öppna
dörren. L. på en slussport, stängsel för derå
anbringadt hål, hvarigenom en mindre
myckenhet vatten kan genomsläppas, utan att öppna
porten. Se f. ö. Fönster-, Fall-, Dam-, Källarlucka,
Byxlucka, m. 11. — 2) (på fartyg) a) En med karm
omgifven, fyrkantig Öppning i däcket, genom
hvilken är nedgång till näst under varande däck eller
iHI rummet. — b) Betäckningen öfver denna
öppning. Se f. ö. Akter-, Stor-, Qvarllucka. — 3)
öppning, mellanrum. Artilleriet har gjort l-or
i lederna. — 4) Ställe i skrift, der texten
saknas. I delta manuskript äro många l-kor. —
Syn. Lakun.
LÜCKER, a. 2. (t. locker) Lös. L. jord. —
Luckcr hel, f. 3.
LUCKRA, v. a. 1. Göra lucker. —
Luckrande, n. 4. o. Luckring, f. 2.
LUCKÖRT, f. 3. Örtslägtet Scutellaria.
LUCULLISK, a. 2. Yppig, fråssande. Ordet
är bildadt efter Lucullus, en Romare, ryktbar för
sitt yppiga lefnadssätt.
LÜF 39
LUDD, m. sing. (bot.) Långa, mjuka och täta
hår på växtdelar.
LUDDA SIG, v. n Blifva luddig.
LUDDBORSTE, m. 2. pl. — borstar. Ett
svampslägte. Coremium.
LUDDIG, a. 2. Som har långa, mjuka och
täta hår. — Luddighcl, f. 3.
LUDDLÖNN, f. 2. En art af trädslaget Lönn.
Acer dasycarpum.
LUDDTÅTEL, m. sing. Grässlag med stor
blomvippa, som växer på lorr, sandig jordmån,
Holcus lanatus.
LUDDTÄCKE, n. 4. Ell svampslägte.
Tri-choderma.
LUDDVICKER, m. sing. Se Bågvicker.
LUDDÖRT, f. 3. Örtslägtet Filago.
LUDEN, lödänn, a. 2. neulr. — el. Säges
om en° yla, som är betäckt med långa, mjuka och
täta hår. L-el skinn, brösl. Den l-dne Esau.
L. mössa, af ludet skinn. — Luden hel, f. 3.
LUDER, lüd’r, n. 3. 1) (egenll.) Den döda
kroppen af en häst. — 2 (i allm.) Förgiftadt kött
eller lockmat, utlagd för rofdjur. Skjuta vargar
på l. — 3) (pop. o. fam.) Liderlig qvinna.
LUDERBÖSSA, f. 4. (jäg.) Laddad bössa, som
afskjules. när något djur rör vid ludreL
LUDERGAM, rn. 2. Se Asgam.
LUDERMÄRR, f. 2. (pop.) 4) Gammal märr,
endast duglig till luder. — 2) Se Luder, 2.
LUDERPLATS, m. 3. Ställe, der luder
plägar utläggas.
LUDIMAGISTER, m. 2. pl, — gislrar. (lat.)
Skollärare.
LUDRA, v. n. 4. Locka rofdjur med luden
L. på en gammal häst. — Lud rande, n. 4.
o. L u d r i n g, f. 2.
LUF, m. 2. pl. lufvar. I. (fam.) 4) Framhåret
på en menniskas hufvud. Taga, flyga, hugga
någon i lufven. Ligga, komma, sälla folk i
lufven på hvarandra, se Ligga &:c. i håret på
hvarandra (under Hår). — 2) Luggnlng. Gifva,
få en l.
LUF, m. 2. ell. i sing. Lufver. 11. (fam.) Sc
Skälm. En stor l. En äkla l.
LUFFA ell. LUFSA, v. n. 4. (pop. o. fam.)
Springa tungt och klumpigt som en björn. —
Luffande, Lufsande, n. 4.
LUFT, lüfft, m. sing. 4) Det tunga,
spänstiga, flytande och osynliga ämne, sorn omgifver
jorden. Fria l-en, se Fri, 8. Hänga, sälta i
fria l-en. Frisk, instängd, osund l. Hämta
frisk l, andas i fria luften. Uppstiga, svinga
sig upp i l-en. Springa, flyga i l-en, sprängas
med knall och uppkastas i luften. Skaffa, gifva
l., äfv. (fig.) gifva lättnad, tillfälle alt hvila, hämla
sig, gifva rådrum. (Fig.) Slott i l-en, se Slott.
— 2) Se Fönsterluft. — Ss. L-artad, -blåsa,
-bläddra, -bubbla, -rening.
LUFTALG, lüfTtållj, f. 3. Se Laf.
LUFTANDE, m. 2. pl. — andar, (myt.) Ande,
som vistas i luften. — Syn. Sylf.
LUFTART, m. 3. (kem.) Särskilt slags luft.
LUFTBAD, n. 8. 4) Sådant slags bad, då
man, antingen blottad eller i blotta linnet,
utsätter kroppen, under måttlig rörelse, för den
fria luftens verkan. — 2) Bad, som lages i någol
slags gas.
LUFTBALLONG, lutTiballå’nng, m. 3. Se
Ballong, 4.
LUFTBILD, m. 3. Se Synbild.
LUFTBLOMMA, f. 4. En parasitväxt, som
hämtar sin mesta näring ur luften. Aörides odoratum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
