Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lyrspelare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYR
L YRSPEL ARE, m. 3. -LERSKA, f. 1. En,
som spelar på lyra.
LYRTAGGAD, a. 2. (bot.) L-dt blad, tvärs
Öfver på Ömse sidor delt i flikar, af hvilka de öfre
Äro större, de nedre mera åtskilda.
LYSA, v. n. 2. (af Ljus) 4) Gifva ljus ifrån
sig, sprida, kasta ljus. Solen lyser med eget ljus,
månen med ell lånadl. Ell ljus lyste i
fönstret. — Syn. Blänka, Brinna, Flamma, Glänsa,
Glimma, Glindra, Glimla. Glillra. — 2) Klart
synas, göra starkt intryck på synen. Dessa granna
tyger l. i ögonen. (Fig.) Falskhclen lyser ur hans
Ögon, röjes der tydligt. L. fram, se Framlysa.
L. igenom, synas klart tvärs igenom, t. ex.: Dagen
lyser igenom våggen på sina ställen. — 3) (fig.)
a) Utmärka sig. Eli Udehvarf, som lyser af
stora bragder. — b) På ell skrytsamt sätt söka
visa något, hvarigenom man tror sig blifva
utmärkt. Han vill ger na l. L. med lärdom. —
V. a. o. n. Med ljus, lykta belysa, visa vägen.
L. någon utför trappan. L. någon hem, på
galan. Lys hil med ljuset, håll hit ljuset. L.
en in. néd, upp, ul, tillbaka. L. efter något,
med ljus leta derefter. L. upp, se Upplysa. —
V. a. (i gamla språket) Upplysa om, uppenbara.
Tu skal ey fori hvarjom lin hug lysa, ej för
hvar och en yppa din tanke. — V. n. o. impers.
Från predikstolen offentligen förkunna, t. ex. ell
äktenskap. L. för brudfolk. Del är ell. har
redan lysl två gånger. Del har lysl förslå
gången för dem. — I denna mening säges äfv.:
Lysas, t. ex.: Del lysles för dem i söndags;
del måste lysas tre gånger. — L. af, efter, se
Aflysa, Efterlysa. Del är ell. har lysl efter
honom, han har blifvit efterlyst. L. pa, se
Pålysa. L. upp, från predikstolen lillkännagifva, alt
något blifvit uppbiitadi. L. ut, se Utlysa; äfv.
lysa sista gången för brudfolk, t. ex.: I dag lyser
del ul för dem. Del är ell. har lysl ul för
dem. — L-nde, pari. pres. En l. kropp. L.
färger. — Brukas adjektivi i bem.: Högst utmärkt,
L ex.: L. bedrifter, segrar.
LYSARE, m. 3. (fyrv.) Tunn hylsa, fylld med
lågeld, och tjenande till alt i eld framställa namn,
dekorationer, arkitektoniska prydnader, m. m.
Romersk l., lång hylsa, laddad med svag gnisteld,
ur hvilken, i korta mellanrum, lyskulor uppkastas
i höjden.
LYSBLOMSTER, n. S. Se Gullspira,
LYSE, n. sing. (kem.) Ovägbart ämne, som
anses vara orsaken till ljusets verkningar.
LYSELD, m. 2. Se Irrbloss.
LYSHÅL, n. 3. Hål på yttre sidan af en ugn,
der man låter lorrvedsslickor ligga brinnande, för
att upplysa ugnen under brödets gräddning.
LYSGAS, m. 3. Kolbunden vätgas, som
begagnas till lysämne. Kallas vanligen Oljbildande gas.
LYSHÅLLNING, f. 2. Belysningen i en stad
på galor och offentliga platser, medelst lyktor,
lampor, o. s. v.
LYSING, m. 2. Se Gullspira.
LYSKNÄPPARE, m. 3. Insekt af
Skalbaggarna, i Sydamerika, med ell ljus, likt lysmaskens,
men vida starkare. Elaler noclilucus.
LYSKULA, f. 4. (fyrv.) Större eller mindre
qvanlitet af cn, medelst vatten eller sprit, till en
deg gjord och sammanrullad lågcldssals af
åtskillig, vanligtvis rund form.
LYSMASK, m. 2. Insekt af Skalbaggarna,
som lyser i mörkret. Lampyris noctiluca.
LYSNING, f. 2. 4) Handlingen, då man lyser
med ljus. — 2) Se Lyshållning. — 3) Se
Ljus
LAD 47
ning. — 4) Elt äktenskaps offentliga förkunnande
från predikstolen. Tre l-ar fordras, innan
vigsel må äga rum. — 3) Se Eflerlysning.
LYSN1NGSPENNINGAR, m. 2. pl. Afgift till
presl för lysning till äktenskap.
LYSNINGSSEDEL, m. 2. pl. — sedlar.
Skrifl-ligl afgifven tillåtelse till lysning för brudfolk.
LYSS, v. d. 2. Impf. Lyddes. Se Lyssna.
Slå och lyss vid dörrarna. Lyss pa, öppna
öronen, för att höra efter något.
LYSSNA, v. n. 4. Öppa öronen, för alt
uppfånga något ljud. L. till näktergalens sång. L.
Ull folks prat, låna öral deråt, sälta tro derlill.
— Lyssnande, n. 4.
LYSSNARE, m. 3. En, som lyssnar, har den
ovanan all Ivssna.
LYSSVRA, f. 2. Vrå, der man obemärkt kan
lyss.
LYSTA, v. n. o. impers. 2. (Brukas endast
i sing. pres. indik. Lyster och någon gång i impf.
Lyste.) Hafva lust. Brukas sällan neutralt. Jag
l-ler se, vanligare: del l-ler mig all se, jag har
lust all se. Han gör allt, hvad honom l-ter,
hvad han vill.
LYSTEN, a. 2. neulr. — el. 4) Som har
lyslnad efter något. L. efter ära. — Har
sammansättningen Ärelysten. — Syn. Begärlig,
Be-gärig, Fiken. — 2) (om hafvande qvinnor) Som
känner starkt begär efter någon viss mat. Hon
är l.
LYSTENHET, f. 3. Se Lystnad.
LYSTER, m. sing. (fr. Luslre) Glans. —
Adj. 2. Glänsande.
LYSTMÄTE, n. 4. Fullkomlig mättnad på
något, efter hvilket man varit lysten. Nyttjas både
egentl. och fig. Få sill l. på något.
LYSTNAD, m. 3. Häftigt begär efter något.
L. efler beröm. En hafvande qvinnas l., efter
någon viss mat. — Bildar sammansättningarna
Äre-, Hämd-, Vinningslystnad.
LYSTRA, v. n. 1. (af Ly ell. Lyss) Se Lyssna.
L. till, på något. Hunden l-r till namnet
Apollo, är van alt lockas med detta namn. L.
Ull rorel, se Lyda ror (under Lyda). —
Lystrande, n. 4. o. Lyslring, f. 2.
LYSTRING, m. sing. En sorl sidentyg.
LYSTRINGS-GALLERI, –––––-rf, n. 3. eller
LYSTRINGSGÅNG, m. 2. (forlif.) Gång vid
en fästning, som ulgår ifrån mord- eller
omkrets-galleriet utåt fältet, på det man i tid må kunna
upptäcka och förstöra fiendens minor.
LYSTRINGS-KOMMANDO, - - kåmmanndo,
n. 4. (milil.) Kommandoordet: Gif akt!
LYTE, n. 4. 4) Kroppsfcl, kroppsskada. Vara
född med l. på ena armen. Han får l. af
detta sår. Ulan l. Lack och l., se Lack. —
2) (fig-) Själsfel, andlig ofullkomlighet, brist. Hvar
har sill l. — Ss. L-sfri.
LYTESBOT, m. sing. Skadestånd, som enligt
lag betalas till den, hvilken genom ens vållande
blifvit lytt.
LYTT, a. 4. Som har lyte. Lam och l. Slå
någon l., så att han deraf blir lytt.
LÄCK, LÄCKE, m. 11., se Lock, Locke, &c.
LÅDA VID, se Vidlåda.
LÅDA, f. 4. 4) Fyrkantigt förvaringsrcdskap
af trä, ulan lock, ofta ulgörande cn del af någon
möbel, i hvilken den är inpassad, för att efler
behag utdragas eller inskjutas (Draglåda). L. med
jord all planlera grönsaker uti. L., hvari ell
träd är planleradl. Ställa träd i l-or. Draga
ul en l. ur en dragkista. — Bildar åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
