Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Långnäbb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 • LÅN
LÅNGNÄBB, m. 2. Figelslägte af Vadarne,
med en mycket lång och böjlig näbb. Limosa.
LÅNGNÄSA, f. i. 1) (skämtv.) En, som har
lång näsa. — 2) (i Lappland) Benämning på den
egentliga myggen.
LÅNGNÄSIG, a. 2. (lam.) Som har lang näsa.
Bli L, få lång näsa (se Näsa).
LÅNGPEPPAR, m. sing. Ett slags krydda,
bestående i hela axet af Långpepparbusken,
lor-kadt omoget; mer aromatisk och mera skarp än
svartpepparn.
LÅNGPEPPARBUSKE, m. 2. pl. — buskar.
Buske af Pepparfamiljen, med ax, som gifva
långpeppar. Piper longum.
LÅNGPOLSKA, f. 4. Ett slags polska, dä
alla de dansande taga i ring.
LÅNGRANDIG, a. 2. 4) Väfd med långa
ränder. L-t tyg. — 2) (fig. fam.) Tråkig, ledsam.
— Långrandighet, f. 3. — Långrandigt,
adv.
LÅNGREF, f. 2. pl. — refvar. Fiskref af
två lill trehundrade alnars längd med på vissa
afstånd vidfäslade krokar, och som utlägges i sjö,
för alt fånga ål, gädda och lake. Kallas äfv.
Ål-ocb Gäddref.
LÅNGRESA, f. 4. Resa, som företages till
aflägsen ort.
LÅNGROCK, m. 2. 4) Långt nedhängande
rock. — 2) Elt slags spinnrock.
LÅNGROFVA, f. 4. ört med hög sljelk och
gula blommor; elt svårt ogräs i åkrar. Bunias
orientalis.
LÅNGRUND, a. 2. Aflångt rund, äggrund.
LÅNGS, se Längs.
LÅNGSALNINGÄR. m. 2. pl. (skepp.) På ömse
sidor om en masttopp fastbultadc trästycken, å
hvilka märsen hvilar.
LÅNGSAM, a. 2. 4) Som varar, räcker,
fortfar länge. En l. sjukdom. L-l regn, arbete.
— Syn. Långvarig. — 2) Sorn arbetar, rörer sig,
verkar, sker långsamt, trögt. En l. arbetare.
Han är l. i allt hvad han gör. L. rörelse.
Gå med l-ma steg. L. åkning, segling. L.
puls, som slår långsamt. L-l gift, som fordrar
lång tid, för att göra verkan. L. lill vrede, sorn
ej lätt vredgas. — 3) Ledsam, tråkig. L. dag,
Höslgvällarne äro l-ma.
LÄNGSAMHET, f. 3. Egenskapen att vara
långsam. En sjukdoms l. Arbeta med mycken l.
— Syn. a) Långvarighet. — b) Tröghet.
LÅNGSAMT, adv. Med långsam rörelse, med
långsambel, trögt. Maskinen rör sig l.
Arbeta l. Tiden går l. för oss. Milt ur går
för l., drar sig efler.
LÅNGSCHAL, m. 2. 4) Elt slags lång, smal
schal, som kastas om halsen, så alt den hänger
långt ned på begge sidorna framtill. — 2) (skämtv.)
Bankosedel på 400 Rdr.
LÅNGSIDA, f. 4. Den längre sidan af en
figur, ett rurn. elt hus, o. s. v.
LÅNGSINT, a. 4. Som icke lätt glömmer
oförrätter, länge bär agg, hat.
LÅNGSINTHET, f. 3. Egenskapen att vara
långsint.
LÅNGSKEPP, n. 3. Fordom bruklig
benämning på de större krigsskeppen.
LÅNGSKEPPS, adv. (sjöt.) Riktningen ifrån
förn till aktern, eller längs med fartyget.
Beskjuta elt skepp l.
LÅNGSKOTT, n. S. pl. (skepp.) Tvenne
brädväggar, som resas långskepps i rummet på ett
fartyg, för att stötta en kornlast eller dylikt.
LÅN
LÅNGSKRANGLIG, a. 2. (fam.) Lång och
skranglig.
LÅNGSKYL, m. 2. Sädesskyl, som göres
mycket hög.
LÅNGSKÄGG, n. 3. Säges spevis om en karl
med långt skägg.
LÅNGSLUTT ell. LÅNGSLÜTTANDE, a. 4.
Säges om en sakta sluttande, långsträckt yla.
En l. strand.
LÅNGSLÄPIG, a. 2. 4) Som har långt släp.
L. klädning. — 2) (fig.) Uttänjd. Ell l-t tal. —
Långsläpighet, f. 3.
LÅNGSPÉTSIG, a. 2. Som har lång,
småningom afsmalnande spels. —
Långspelsig-hel, f. 3.
LÅNGSPRUTA, f. 4. Se Blindspruta.
LÅNGSTAGSVIS, adv. (sjöl.) Säges, då
ankartåget visar parallell med slorstaget.
LÅNGSTRÄCKT, a. 4. Som har lång
utsträckning. Ha en l. gång, taga långa steg, då man
går. (Fig.) L. hal, långvarigt.
LÅNGSYNT, a. 4. Som ser blott afiägsna
föremål tydligt. — Långsynlhet, f. 3.
LÅNGSÅG, f. 2. Handsåg, hvarmed trä sågas
på längdem
LÅNGSÄGARE, m. 3. En, som sågar med
långsåg.
LÅNGSÖKT, a. 4. Sökt på långt håll,
långväga sökt. (Fig.) L. liknelse, ej träffande, och hvars
ovanlighet förråder, alt man länge sökt derefter.
LÅNGT,adv. (Kompar. Längre: superi. Längst.)
4) (om rum) På långt afstånd; till ell långt
af-lägset ställe; lång väg; ett långt stycke. Är del
l. härifrån? Husen ligga l. ifrån hvarandra.
Gå, springa l. Slå l. bakom. Bössan skjuter
l. Han är l. borta härifrån. Han har galt l.
förut. Så l. jag kunde se dem. Del är l. dit.
— 2) (om lid) Lång tid, länge. L. lidet på året.
Del är ännu l. lill påsk. Vi ha ej l. (ill jul.
Del går, drar l. ul på liden. Vi ha ej l. efter
regn. Göra l. emellan sina besök, ej göra dem
ofta. L. fram på vintern, på dagen. L, [öre
delta, för länge sedan. L. [öre den liden. L.
[örul beredd. Icke hafva l. igen, vara nära
döden; (om hafvande) vara nära sin förlossning.
Gå, draga l. ul, omkring, draga länge ul. L.
tillbaka, länge sedan. Minnas l. tillbaka, hvad
som för lång lid sedan tilldragit sig. — 3)
Betecknar framsteg i en sak. Huru l. har du
hunnit i dill arbete? Han har gått l. i sitt
yrke. Så l. var jag kommen i min berättelse.
— 4) Mycket, vida. L. större, vackrare. L.
utdragen stil. Det är l. under hans värdighet.
L. öfver liden. L. öfver min förväntan. Vara
l. skild ifrån all afund. Han är l. ifrån rik,
del fattas mycket, all han är rik. L. ifrån att
vara rik, är han snarare fattig, han är
ingalunda rik, snarare fattig. L. derifrån! deri fallas
myckel. Jag är l. ifrån all Iro del, jag iror
det visst icke, för ingen del. Vare l. ifrån mig
all Iro det, det vill jag visst icke tro. På l.
när, långt ifrån, t. ex.: Han är på l. när icke
ell. icke på l. när så rik, långt ifrån så rik;
deri fallas myckel.
LÅNGTARM, m. 2. En af tarmarna i magen.
LÅNGTOBAK, m. sing. Spunnen lobak lill
tuggning, isynn. rulltobak.
LÅNGTOK, m. 2. Ett slags sällskapsspel.
Kallas äfv. Stortok.
LÅNGTRÅDIG, a. 2. 4) Som har långa flbrer,
trådar. L. textur. — 2) (fig.) Ledsam, tråkig. —
Lån g tr ådi g he t, f. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
