Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lägel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄG
har ett vackert l. Stadens l. är förmånligt
för handel. Hemmanets l. är sundt. — Syn.
Plats, Belägenhet. — 2) (fig.) Tillstånd. Hans
läge är bedröfligl. — Syn. Se Tillstånd.
LÄGEL, lä‘g’l, m. 2. pl. Läglar, (t. Lägel)
Laggkärl i form af en tunna, men vidare och lägre.
LÄGENHET, f. 3. 1) Tillfälle, som yppar
sig för något, sorn skall uträttas, eller för afresa,
afsändning till en ort med vagn, fartyg, o. s. v.
5d snart jag finner l., skall jag göra del.
Skrif mig till med första l. (för brefvels
afsänd-ning). Med första l. skall jag fara dit öfver,
med första fartyg eller vagn, som algår. L. för
[raktgods Ull Köpenhamn. — 2) Tjenst,
beställning, syssla. Brukas isynnerhet om
pastorater. Denne prest har lått en god l. — 3)
Hus, våning, gård att hyra, arrendera. Söka en
I. att hyra. Han har hyrt en ganska beqväm
l. — 3) Säges äfv. om de särskilta rum och
uthus, som tillhöra elt hus, en våning. De l-er,
som tillhöra våningen, böra i kontraktet noga
upplagas — 4) Kronans l-er, dess tillhörande
gods, gårdar, hemman, fiskevatten, m. m. En
egendoms l-er, alla dess tillhörighetcr i åker,
äng, skog, fiske, rälligheler, m. m. — 5)
För-mögenhelsvilkor. Hafva råd och l. alt bidraga
till ell allmännyttigt företags utförande. Gifva
efter råd och l.
LÄGER, n. 5. (af Ligga) 1) Det, hvarpå man
hvilar under sömn eller sjukdom. Han kastade
sig på sitt l. Jag väter mitt l. med mina
lår ar. — Syn. Bädd. — 2) Ställe, der krigshär,
trupp, en karavan, ell nomadfolk har sina tält
uppslagna och vistas. Eli förskansadt I. Slå l.,
uppsätta tält, der man ämnar uppehålla sig. Ligga
i l.» der uppehålla sig. Slicka ul l., utstaka
plats för tälten och deras ordning. Bryta upp l.,
nedtaga lälten och aftåga. — Bildar
sammansättningarna: Fäll-, Krigs-, Borg-, Öfningsläger, m. fl.
— 3; (i äldre språket) Graf (för döda). — Syn.
Lägerstad. Lägerställe. — 4) (jäg.) Ställe, der elt
djur vanligen har sitt tillhåll. Säges blott om
vissa slags djur, såsom elg, hjort, varg, vildsvin,
räf, hare. — Ss. Lägerplats. — 3) (i sing.; sjöt.)
Den belägenhet, hvari ell fartyg är. då del
kommit läland för nära.
LÄGERGATA, f. 4. Gata mellan tälten i ett
läger (bem. 2’.
LÄGERHALM, m. sing. Halm till bäddarna
i ett läger (bem. 2).
LÄGERKARTA, f. 4. Karta för lägerställens
väljande.
LÄGERMÖSSA, f. 4. Se Släpmössa.
LÄGERSMAN, m. 5. pl. — män. (lagt.) Den,
som lägrat en qvinna.
LÄGERSMÅL, n. 3. (lagt.) 4) En qvinnas
lägrande. — 2) Rättegångsmål, som angår en
qvinnas lägrande.
LÄGERSTAD, m. 3. pl. — släder. 1) Ställe,
der någon har sitt läger (bem. 4). — 2)
Begraf-ningsslälle.
LÄGERSTÄLLE, n. 4. 4) Se Lägerstad. —
2) Ställe, der ell läger (bem. 2) är slaget.
LÄGERVALL, m. sing. (sjöt.) Kust, vid
hvilken ett fartyg har läger (bem. 5). Kara i l.. vara för
nära lä land; (fig. fam.) vara i förfall, l. ex.:
Handeln är i l.; råka i l.
LÄGG, m. 2. L Ursprungi.: ben. 4) (hos
menniskor) Benpipan i framarmen; äfv.
skenbenet. — 2) Benpipan hos vissa djur. — 2) Stycket
emellan tvenne leder på ell halmstrå, o. s. v. —
3) Se Ankarldgg.
LÄG 53
LÄGG, n. 3. IL Hvarf af föremål, som läggas
på hvarandra i rader, t. ex. slenarne i en mur.
LÄGGA, v. a. 2. (Impf. Lade. Sup. Lagt.
Part. pass. Lagd.) Förflytta i liggande läge. L.
handskarna på bordet. L. ved på elden. L.
ell plåster på såret. L. händerna på någon.
L. handen på värjan, fatta fästet dcraf med
handen. L. något i solen, så all solskenet faller
derpå. L. något i ordning. L. ell band
emellan bladen i en bok. L. en sten emot hjulet.
L. någon på ryggen, på magen, så alt han
blif-ver liggande med ryggen, magen ned. L. en
börda på axeln. L. stenar på hvarandra. L.
en skärfva under ena bordfolen. L. ell barn,
lägga det i vagga eller säng till sömn, sedan det
blifvit afklädt. L. en höna, låta henne ligga på
ägg till utkläckning. L. ägg, värpa ägg på något
visst ställe, för att der låta dem utkläckas, t. ex.:
Sköldpaddan l-er sina ägg i sanden. L.gala.
stenlägga en gala. L. golf, belägga bottnen i ett
rum o. s. v. med plankor. L. tak, belägga ell
tak med något, l. ex. tegel, skifler, plåtar. L.
grundstenen till en byggnad, lägga första stenen
till en byggnads grundval. L. grunden till en
byggnad, göra grundvalen dertill; (fig.) l.
grunden till någol, se Grundlägga, 2. L en
byggnad väl, illa, gifva den ell godt, dåligt läge.
L. i veck, lägga elt tyg så. att del faller i veck.
L. i bojor, se Boja. L. snaror, nät. L.
för-såt, tillställa. föranstalta försåt. L. hand på
någon, föröfva våldsamheter emot honom. L.
hand vid, se Hand. (Fig.) L. i dagen, å daga,
för en dag, se Ådagalägga. L. till rygga, se
Tillryggalågga. L. besättning i en ort, dilföra
en trupp, som der qvarstannar till ställets
försvar. L. hinder i vägen för, söka hindra. L.
sina penningar i en egendom, ett företag,
använda dem till inköp af en egendom, till elt
företags utförande, f.. afgifler på en sak, stadga,
fordra afgifler derför, t. ex.: L. afgifler på
handeln. (Sjöt.) L. ell skepp på sidan, för
köl-halning o. s. v. L. ell skepp för ankar, fälla
ankar, för att göra fartyget qvarliggande på elt
ställe. — L. af, ån. bort, se Aflügga, Scc. — L.
éfler sig, låta ligga eller glömma qvar efter sig.
— L. emellan, fram, (or ell. fore, igén, se
Mellanlägga, &c. — L. ihop, se Sammanlägga.
L. ihop ögonen på en afliden, tillsluta dem. L.
ihop kläder, lägga tillsammans, inpacka dem.
L. ihop en fällknif, vika in dess blad. L. ihop
en bok, tillsluta den. L. ihop penningar, samla
penningar. Han l-er ihop störsla delen af sin
inkomst, besparar den. — L. in, néd, 6m,
omkring, se Inlägga. Scc. — L. pa, samman, se
Pålägga, Sammanlägga. L. på hjerlat, oroa,
bedröfva sig i anledning af något. L. en någol
på hjerlat, se Hjerta. L. på minnet, se Minne.
— L. ti ll, se Tillägga. L. till åker, till äng,
förvandla till å., till ä.; beså med säd, med höfrö.
L. geväret till ögal, föra det till ögat och sigta.
— L. tillbaka, undan, se Tillbakalägga.
Undanlägga. — L. under, se Underlägga. L. ell
hemman under ell annat, sammanslå det
dermed under elt och samma bruk. L. ett gods
under kronan, förena del med kronans gods.
L. under sig, se Underlägga sig. Slå under sig,
Underkufva. — L. upp, se Upplägga. L. upj)
bank, börja att hålla bank. L. upp en bok, på
sin bekostnad ulgifva den af trycket. L. upp en
klädning, lägga den i dubbelt veck, så alt den
blir kortare. (Sjöt.) L. upp ell skepp, afiackla
det. — L. ut, se Utlägga. — V. n. 4) (om sjöar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
