Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Läkplåster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAK
LÄKPLÄSTER, n. 3. Plåster, som har läkande
kraft.
LÄKT, lå’ckt, m. 5. o. LÄKTE, lä’ckte, n. 4.
1 fyrkant huggen eller sågad ribba af 3 tums
bredd och 2 tums tjocklek eller något mindre.
[Läckt, Lekt.]
LÄKTARE, lä’cklare, m. 3. (af lat. Leclorium,
Leclrum) 4) (ursprungi.) Upphöjd plats i kyrkor,
hvarifrån dagens evangelium och kungörelser
fordom upplästes för det till gudstjenst församlade
folket. — 2) (nu) a) Utbyggnad högt uppöfver
golfvet, för åhörare, i kyrkor och större
samlingsrum. — b) Uppslagen hög ställning för åskådare,
vid vissa högtidliga tillfällen, t. ex. kröningar.
[Läcktare, Lektare.]
LÄKTSPIK, lä‘cklspi’k, m. 2. Ett slags spik,
som begagnas vid Jäkter. Enkel l., 3 tum lång.
Dubbel l , 4 tum lång.
LÄKTVERK, n. 3. Läkler, på vissa afslånd
ifrån hvarandra fastspikade på en lätt träställning,
till stängsel, eller till bågar och slöd för löfverk i
trädgårdar o. d.
LÄKTYXA, f. 4. Särskilt slags yxa, som
brukas för trädstammars klyfning till läkler.
LÄM, lämm, m. 2. 4) (prov.) Lucka. — 2)
(jäg.) Stockfälla för björn. Jfr. Slock.
LÄMNA, se Lemna.
LÄMPA, v. a. 4. 4) Afpassa. Brukas ej i
fysisk mening. L. sina anslaller efter
omständigheterna. Hans studier äro l-de cfler hans
stånd. L. sina utgifter efter inkomsterna. L.
orden efter tankarna. L. sill tal ef ler
åhörames fattningsförmåga. — Syn. Rätta,
Af-passa. — 2) Anse, yltra, förklara, all någol passar
In på person eller sak. Denna vers kan man l.
på honom. Han har l-l delta ord på sig.
Detta ställe i lagen kan ej l-s hil. — Syn.
Hänföra, Hänlyda, Tyda. — L. sig, v. r. 4) Se
Foga sig, 2. L. sig efter någon, efter ens
infall. — Syn. Se Hälla sig. — 2) Passa sig.
Det l-r sig illa. Del l-r sig icke väl all ställa
till i morgon dermed. — Syn. Se Passa sig.
LÄMPA, f. 4. Fogligt och passande sätt att
behandla andra, isynnerhet tjenare, underordnade;
fogligt sätt att gå till väga. Med l. vinner man
oftast sill ändamål. Bruka l. — Pl. Lämpor
säges stundom i samma betydelse.
LÄMPANDE, n. 4. Afpassande; tillämpning.
Jfr. Lämpa
LÄMPLIG, a. 2. Som är lämpad efter behof
och omständigheter. L-t uppförande,
behandlingssätt. L-a föreställningar. L. tillrättavisning.
L. aga. — Syn. Se Tjenlig.
LÄMPLIGEN, LÄMPLIGT, adv. På elt
lämpligt sätt.
LÄMPLIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
lämplig. — Syn. Se Tjcnlighet.
LÄN, se Lån.
LÄN. n. 5. 4) (i medeltiden) Slott, borg,
fästning med underlydande område, som af regentcn
i elt land öfverlemnades åt någon att besitta och
innehafva, på de vilkor, alt han i fredslid derför
betalte skalt till landsherren och i krigstid
försvarade sitt område samt uppställde till landets
tjenst ett visst antal krigsfolk. — Syn.
Förlä-ning, Beläning, Feudum. — 2) (nu) Större
landområde, som styres af en landshöfding. — Syn.
Landsböfdingdöme, Höfdingedöme.
LÄNA, v. a. 4. Se Låna.
LÄNA SIG, v. r. 4. (t. sich lehnen) Luta sig
med ryggen emot något. Ordet brukas sällan.
LÄND, m. 3. L-er, nedra delen af ryggraden
LAN 33
med kringliggande trakt på ömse sidor intill
höftbenen. I sing. betyder L. ena sidan deraf
emellan ryggraden och höftbenet. L-erna. Högra,
venslra l-en. (Bibi.) Omgjorda sina l-er,
om-gifva lifvct med gördel, spänna bälte om lifvet. —
Ss. L-värk.
LÄNDA, v. n. 2. I. Se Anlända. Brukas
någon gång i vers.
LÄNDA, v. n. o. impers. II. L. lill, tjena
lill, vara till. Del l-der lill all bevisa mill
påstående. Delta l-der er till underrättelse, lill
rättelse. Hans uppförande härvid l-der
honom lill beröm, lill ära, lill heder. L. till
förmån, nytta, skada.
LÄNDER, p). af Land och Länd.
LÄNDERI, n. 3. (t. Länderei) Landlgods.
LÄNDIG, a. 2. (föga brukligt) Odlingsbar. —
Ländighel, f. sing.
LÄNDKOTA, f. 4. Ryggkota, som har sitt
läge vid länderna. L-torna äro fem, belägna
mellan sista bröstkotan och korsbenet.
LÄNDSTYCKE, n. 4. Se Svansrem.
LÄNDVÄRK, m. sing. RÖjmalisk värk i
länderna.
LÄNEBANK, m. 3. Se Lånbank.
LÄNEGODS, n. 3. Gods, gifvet någon i
för-läning.
LÄNGA, f. 4. 4) Sammanhörande byggnader,
som ligga i en sträcka utmed hvarandra, t. ex.:
Tegelbrukslänga, Ladulänga. — 2) (skepp.) Stropp,
hvilken slås omkring något, som skall upphissas.
— Har sammansättningarna: Ankar-, Rå-, Fat-,
Båt-, Tunnlänga.
LÄNGD, f. 3. 4) (utan plur.) a) En linies,
ytas eller kropps utsträckning längs efter ifrån
ena ändan till den andra. Husel har 20
alnars l. L-en af en trädgård. Tjugu famnar
i l-en. Sjön sträcker sig cn mil i l-en. Skära
någol efter ell. på l-en. Såga trä efter l-en.
— b) Betydlig utsträckning. Vägens l. gjorde
del omöjligt för oss all hinna fram på dagen.
— c) Afslånd. L-en emellan tvenne ställen. —
d) En menniskas höjd; äfv. höjden af någol
stående. Golialhs l. var 6 alnar och en
tvärhand. Trädets l. — e) Lång varaktighet, lång
tid. L-en af en viss tidrymd. I tidens l.,
efter en lång tid af år. I l-en, under lång lid,
l. ex.:, Del bär sig ej i l-en. Draga ul på
l-en, uppskjuta, fördröja. — f) Se Longilud. —
2) (med plur.) a) Sträcka af föremål, som hafva
sitt läge i rad utmed hvarandra. Mest i
sammansättningar, t. ex.: Huslängd. — b)
Förteckning, lista, register. Mest i förvaltnings- och
affärsstil, t. ex.: Uppbörds-, Husförhörs-,
Manlals-längd. m. fl.
LÄNGDDAL, m. 2. Som håller lika riktning
med närliggande bergskedja.
LÄNGDEGRAD, m. 3. (geogr.) Grad på
eqva-lorn, beräknad ifrån första meridianen.
LÄNGDMÅTT, n. 5. 4) Mått för bestämning
af cn linies, en ytas, cn kropps utsträckning i
längd. Aln, fot, qvarler äro l. — 2)
Utsträckning på längden. Husets l. är 20 alnar.
LÄNGE, adv. Lång tid. Han dröjer l. Huru
l. har han varit här? L. sedan, för lång tid
sedan. Så l. jag lefvcr. Han lefde ej så l.,
all han fick upplefva del. Så l. betyder äfv.:
en stund; under liden, emellertid, t. ex.: Vänta
så l.; sill ned så l.; farväl så l.! L. nog, nog
lång lid, t. ex.: Jag har l. nog varit en narr
för cr. På l., på lång lid, t. ex.: vi ålerse
hvarandra ej på l. L. och väl, ganska lång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
