Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Merinos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
MER
MES
MERINOS, mèrinåss, pl. (af spanska Merina,
fin ull) Ett slags spansk fårart, utmärkt för sin
fina och mjuka ull. — Man säger och skrifver äfv.
Merinosfår.
MERIT, -it, m. 3. (lat. Meritum) Förtjcnst.
MERITERA, v. a. o. n. 1. Förtjena, vara
eller göra sig värd; löna mödan.
MERITERAD, a. 2. Se Förljenl, 2.
MERITLISTA, f. i. Förteckning pä en
persons meriter.
MERKANTIL, märrkannti l, a. 2. (fr.
Mer-canlile, af lat. Mercari, idka handel) Handeln
tillhörig eller beträffande. [Merc—.]
MERKUR, märrkür, m. sing. (af lat.
Mercu-rius) Qvicksilfver. [Mercur.]
MERKURIAL, märrkuriål, a. 2. Som beslår
eller härrör af qvicksilfver. Brukas endast i
sam-mansällningar. t. ex.:
MERKURIALSALVA, märrkuriålsållva, f. 4.
Grå qvicksilfversalva. Kallas äfv. Gråsalva. [Merc—.]
MERKURIUM, märrküriumm. n. sing.
Benämning bland allmogen på arsenik.
MERLA. f. 4. 4) Se Krampa, 4. — 2) (nat.
hist.) Ett skorpdjur af Jemnfötterna, l/2 tum långt,
gulgrått, med hopkrökt kropp, i bäckar och åar.
Gammarus Pulex. — Skrifves äfv. Märla.
MERLA, v. a. 4. (sjöt.) Medelst emot
hvar-andra lagda halfslag omvira något med kabel-,
sjömans- eller segelgarn. — Skrifves äfv. Märla.
MERL1NG, m. 2. (skepp.) Tjärad
tvågarns-lina, något smäckrare än hysing. — Äfv. Märling.
MERLPRIM, m. 2. (skepp.) Mindre mcrlspik
utan hufvud. — Äfv. Märlprim.
MERLSPIK, m. 2. (skepp.) En något krokig,
fotslång jernbult, spetsig i den ena och med ett
bammarhufvud på den andra ändan. — Äfv.
Märl-spik.
MES, m. 2. 4) Ett slägte af Sparffåglarna,
hvars alla arter, till hvilka Talgoxen och Entitan
höra, äro kända för atl vara mycket skygga.
Pa-rus. — 2) (fig. fam.) Rädd stackare.
MESAKTIG, a. 2. (fam.) Rädd, skygg af sig.
— Mesaktighel, f. 3. — Mesaktig l, adv.
MESALLIANS, rnesalliånngs, f. 3. (fr.
Mcs-alliance) Giftermål med en person af ringare stånd.
Missgifte.
MESAN, -ån, m. 3. (skepp.) Ett gaffelsegel på
mesanmasten.
MESANMAST, -ånmåsst, f. 3. (skepp.)
Akter-sta masten på ett skepp. •
MESIG, a. 2. Se Mesaklig. — Mesighet,
f. 3. — Mesigt, adv.
MESOST, m. 2. Elt slags ost, tillredd af ostvassla.
MESPEL, se Mispel.
MESSA, f. 4. 4) (ursprungi.) Nattvardens
firande. — 2) (sednarc, i katolska kyrkan) Den vid
nattvardens begående brukliga bönen för altaret;
äfv. brödets och vinets helgande (konsckration). —
5) Gudstjenst i allmänhet. Deraf Högmessa,
Hcl-gonmessa, Anders-, Eriks-, Olofs-, Henriksmessa,
o. s. v. — 4) (i Tyskland) Stor marknad, t. ex.
Leipziger-, Frankfurtcr-Messa, emedan fordom vid
de stora högtiderna till helgonens ära äfven hölls
köpstämma. [Mässa.]
Anm. Ordet härleder sig ifrån medelt. lat. Missa,
hämladl ifrån den vanliga formeln: ite, missa
est (näml, concio), hvarmcd cn kyrkobeljent
tlllkännagaf, atl den allmänna gudsljensten var
slutad för livar och en, som ej ville deltaga i
nattvarden.
MESSA, v. a. o. n. 4. 4) (i kat. församlingen)
Läsa eller sjunga messan, förrätta messguds-
tjensten. — 2) (hos oss) Sjunga episteln och bönen
för altaret. [Mässa.]
MESSBOK, f. 3. pl. — böcker.
Kyrkohandbok, som vid katolska messan begagnas. [Mäss-.]
MESSFALL, n. 5. Inställd eller uleblifvcn
offentlig gudstjenst. [Mäss-.]
MESSHAKE, m. 2. pl. — hakar. Den
kyrkliga höglidsdrägt, en prest är iklädd, då han
förrättar altartjenslen på någon af de stora
högtidsdagarna. [Mäss—.]
MESSIAS, mäsfass, nom. prop. m. (hebreiskt
ord, som betyder: Smord eller Konung) 4) Den
af Judarna väntade frälsaren. — 2) Benämning,
som i anledning deraf tillädes Jesus.
MESSING, m. sing. Metallblandning af
koppar och zink, till färgen mer eller mindre gul
eller rödaktig. — M-sarbetare,
-sarbc-te, -sbeslag, -sbleck, -skillel, -splåt,
-ssaker, -s slr än g. [Mässing.]
MESSINGSBRUK, n. 3. Inrättning, ställe, der
messing tillverkas i stort.
MESSINGSSLAGARE, m. 3. Handtverkare,
som af messing förfärdigar hvarjchanda saker,
såsom kittlar, ljusstakar, m. m.
MESSINGSSTAKE, m. 2. pl. — stakar.
Ljusstake af messing.
MESSINGSTRÅD, m. 2. (kollektivt)
Metalltråd, tillverkad af messingsbleck.
MESSINGSUGN, m. 2. Ugn, hvari råkoppar
och galmcja smällas till messing.
MESSINGSVERK, n. 3. Se Messingsbruk.
MESSKLÄDER, m. 3. pl. De kyrkliga
högtidskläder, som altartjensten förrättande prest är
iklädd på de stora högtidsdagarna. [Mäss—.]
MESSLING, m. sing. Ett slags smittsam,
epidemisk barnsjukdom med fläckigt utslag och feber.
[Mässling.]
MES-SMÖR, n. sing. Ett slags af vassla
tillredd ost. af smöraklig konsistens.
MESSOFFER, n. 5. (i äldre kristna
församlingen) Offring af bröd och vin på altaret vid den
offentliga gudsljensten, till nattvardens begående.
(Deraf det ännu på vissa orter brukliga altaroffret
till presterna under gudsljensten.) [Mäss—.]
MESSORDNING, f. 2. Se Liturgi. [Mäss—.]
MESSPREST, m. 3. Presl, som förrättar
messtjensten. [Mäss -.]
MESS-SKJORTA, f. 4. Vid, fotsid
kambricks-skjorta, som cn prest vid högtidlig gudstjenst bär
under messhaken. [Mäss—.]
MESS-SKRUD, m. 2. Högtidsskrud, som prest
är iklädd, då han på stora högtidsdagar förrättar
altartjensten. [Mäss-.]
MEST, mä’sst, a. 4. Superlaliv af Mera.
Brukas näslan endast i bestämd form. M-a
säden införes ifrån Ryssland. M-a tiden
förnö-les med lappri. Det mesta onda. —
Substan-tivt säges Det mesta, t. ex. del m-a af hvetet är
skämdt. Det m-a jag kan, så mycket jag
möjligtvis kan. — För del m-a, I det m-a,
adver-biala talesätt, som betyda: x Till slörsta delen,
mestadels, vanligast. — Adv. 4) Mer än allt
annat, högst. Hvad jag m. fruktar. Honom
tycker jag m. om. Delta är m. brukligt. — 2)
Till slörsta delen, oftast, vanligast. Han är m.
sjuk. (Talesätt) Han är som folkel m.,
hopen lik. Så plägar del m. gå. — 3) Nästan.
M. alllid rusig. M. hela dagen, hela året. [Måst.]
MESTADELS, adv. Till slörsta delen. —
Syn. Merendels, Nästan, Mest. [Mästadels.]
MESTBJUDANDE, a. o. s. Som bjuder mest.
Sälja en vara lill den m. [Måst*-.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
