Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Modeartikel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
MOD
MOD
nyaste modet. — 2) (fig.) Qvinna, som i sin
klädsel noga följer nyaste mod.
MODEARTIKEL, modearrli’ck’1, m. 2. pl. —
tik-lar. Se Modevara.
MODEFÄRG, m. 3. Färg, som Sr på modet.
MODEBUTIK, mödebulfck, m. 3.
Handelsbod, der modehandel idkas.
MODEHANDEL, m. sing. Handel med
modevaror.
MODEHANDLARE, m. 3. - LERSKA, f. 4.
En, som idkar modehandel.
MODEJURNAL, mödeschurnål, m. 3.
Tidskrift, bvaraf man erhåller kännedom om de för
tillfället rådande moder.
MODEKRÄMARE, m. 3. - MERSKA, f. 1. Se
Modehandlare.
MODELL, - dä’ll, m. 3. (fr. Modèle, lat.
Mo-dulus) 4) (i allm.) a) Bild, efter hvilken något
skall göras. Mönsterbild. — b) Fördjupad form,
hvari något gjutes. — 2) (bildh. o. byggn.k.) Af
lera, vax o. d. formad mönsterbild i mindre
storlek. — 5) (mål. o. bildh.) Naken mans- eller
qvinsperson, efter hvilken konstnären målar eller
bildar en figur. — 4) (fig) Mönster, efterdöme. —
Ss. M-sa ml in g.
MODELLERA, v. a. 4. Forma en
mönsterbild till något slags arbete. M. en slaly af
Napoleon. — Syn. Afbilda, Forma.
MODELLERING, f. 2. 4) Mönsterbilders
formande. — 2) Konsten att forma mönsterbilder. —
Ss. M- skons t.
MODELLJORD,-dä’lljörd, f. sing. (arlil.) Jord,
hvarmed en slyckeform göres slät.
MODELLKAMMARE, m. 2. pl. - kamrar.
Rum, der en samling af modeller förvaras.
MODELLSKÄRARE, m. 5. En, hvars
handt-verk är att skära allehanda slags modeller,
MODER, f. 2. pl. mödrar, (pl. bruklig endast
i bem. 4, a) 4) a) Qvinna, som gifvit lif åt ett
eller flera barn. Kallas Moder, med hänsende till
dessa. Benämningen bibehåiles äfven, sedan barnet
uppväxt och kommit till ålder. Sammandrages
ofta, helst i dagligt tal och samtalsvis, till Mor.
En öm, god, hård, onaturlig m. Lycklig m.,
som har friska och välartade barn.* Vara för
någon i mors ställe, som en mor vårda sig om
någon. (Ordspr.) Tigga för sin sjuka mor, söka
egen hjelp, fördel, eget nöje, under förevändning
att bedja för andra. — För häraf sammansatta
ord brukas den sammandragna formen vanligast i
alla sådana, hvilka utmärka elt släglförhållande,
t. ex.: Morfar, Morbror, Farmor, o. s. v. — b)
Säges äfven om en qvinna, med afseende på det
ofödda foster, hon bär i sill sköte. Hon kände,
all hon var mor. — c) Brukas äfven stundom i
samma mening som Stammoder. Hon blef m.för
en lång följd af hjellar. — 2) Brukas äfven i
fråga om djurhonor, med hänseende till deras
ungar, helst om häslar, hundar och nölkrcalur. —
3) Nyttjas stundom förkortningsvis i st. f.
Styf-moder. Fostermoder, Svärmodcr, och
sammandrages då i dagligt tal till Mor. — 4) Titel, som i
katolska länder gifves abbedissor och nunnor. M.
Ursula. Kära mor kallas ännu af allmogen, på
många orter i Sverige, pastorns i församlingen fru.
— Sammandrages för denna bem. icke, utom i
sistnämde uttryck. — 3) Säges om och till äldre
qvinspersoner af ringare stånd, då de äro eller
varit gifta, isynnerhet om de tillhöra allmogen.
Sammandrages för denna bem. vanligtvis. Mor
Maja. Mor Kersti i Kalfhagen. God dag,
mor lilla! — 6) (pop. o. fam.) Mor säges ofta
i st. f.: min hustru, t. ex.: M., jag och barnen.
— 7) Se Lifmoder. Ha ondt af modren, plågas
af modersjuka. — 8) (kem.) Bottensats. — Ss.
M-mord, -mördare.
MODERAT, –åt, a. 4. (lat. Moderalus) 4)
Återhållsam, hofsam, sansad. Säges både om
person och sak. Han är myckel m. M-a
tänkesätt. — 2) Billig. Ell m. pris.
MODERATION, –-tschön, f. 3. 4)
Återhållsamhet, hofsamhet, måtta. — 2) Jemkning,
lindring.
MODERATO, - - åto, n. (i musik) Saktare
tempo.
MODERBALSAM, –bållsamm, m. sing. Elt
slags balsam, som fordom brukades emot
hysteriska åkommor.
MODERBAND, n. 3. (anat.) Ett uppstående,
tvärt öfver bäckenet gående, bredt veck af
bukhinnan, som bidrager att uppehålla lifmodern.
MODERBRODER, MODERFADER,
MODERMODER, MODERSYSTER, lagtermer för
Morbror, Morfar, Mormor, Moster.
MODERBRÅCK, n. 3. Se Moderfall.
MODERDROPPAR, m. 2. pl. Ett slags
droppar, som äro tjenliga i modersjuka.
MODERERA, v. a. 4. (lat. Moderari) Göra
mindre våldsam, sakta, återhålla, dämpa, mildra,
lämpa, inskränka. — M. sig, v. r. Sakta sig,
dämpa sin vrede, återhålla sig.
MODERERAD, a. 2. (egentl. part. pass, af
Moderera) Ej öfverdrifven, sakta, mildrad, jemkad.
MODERFALL, n. 3. (med.) Lifmodrens
ned-sjunkning ur sitt rätta läge.
MODERHALS, m. 2. (anat.) Den del af
lifmodrens smalare ända, som gränsar till
moder-truten.
MODERHORN, n. 3. Se Moderrör.
MODERJORD, f. sing. Se Fosterbygd.
MODERKAKA, f. 4. (barnförl.) En tjock,
kak-formig massa, som utgör äggets egentliga förening
med modren.
MODERKRANS, m. 2. Ett slags apparat, som
införes i lifmodern vid åtskilliga åkommor, såsom
t. ex. moderfall.
MODERKUPA, f. 4. Så kallas en bikupa,
med afseende på en derifrån utflugen svärm.
MODERKYRKA, f. 4. Hufvudkyrkan i ett
pastorat, vid hvilken pastorn sjelf vanligtvis bor.
MODERLAND, n. sing. Se Fädernesland.
MODERLIF, n. 3. En moders sköte (med
afseende på foslret). Barnet i m-vet. Från m-vet,
från födseln.
MODERLIG, a. 2. Som tillhör, tillkommer,
har afseende på, egnar en moder. M^ kärlek,
ömhet, vård, omvårdnad. M-tj hjerla,
sinnelag. M-a omsorger.
MODERLIGEN, MODERLIGT, adv. På elt
moderligt sätt, såsom en moder. M. behandla
någon.
MODERLIGHET, f. sing. Moderligt hjerta,
sinnelag.
MODERLUT, m. sing. Den återstående
vätskan vid kristallisering.
MODERLÖS, a. 2. Som förlorat sin moder.
MODERMODER, se Moderbroder.
MODERMUN. m. 2. pl. — munnar, (anat.)
En kanal, som går ifrån spetsen af lifmodern och
öppnar sig inuti moderslidan.
MODERN, -dä’rn, a. 2. 4) Som är på modet,
enlig med nyaste bruket eller smaken, nymodig.
— 2) (i konst och estetik) Som utmärker den
nyare tiden (i motsats till Antik).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
