Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Modernatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOD
MOL
105
MODERNATT, f. 3. pl. - nätter. Så kallades
af våra förfäder den längsta vinternatten.
MODERNISERA, v. a. 4. Göra modern. —
Moderniserande, n. 4. o.Modernisering,
f. t.
MODERPASSION, - - paschön, f. sing. Se
Hysteri.’
MODERPLÅGOR, f. 4. pl. (med.) Se Hysteri.
MODERPOLYP, –-y’p, m. 3. (kir.) Polyp,
som har sitt läge i lifmodern.
MODERRASERI, n. 3. Onaturligt stegrad, till
vansinne gränsande könsdrift hos qvinnor.
MODER ROT, f. 3. pl. — rötter. Se Säfferol.
MÖDERRÖR, n. B. (anat.) Benämning på
hvart-dera af de långa, fina rör, som uppifrån
lifmo-drens sidospetsar utgå åt hvardera sidan.
MODERS AR F, n. B. Se Mödernearf.
MODERSFRÖJD, f. 3. ell. MODERSGLÄDJE,
f. sing. Den glädje, en mor känner öfver ett barn.
MÖDERSHJERTA, n. 4. Moderligt hjerta.
MODERSJUKA, f. sing. Se Hysteri.
MODERSKÄRLEK, m. sing. Moderlig kärlek.
MODERSKÄNSLA, f. 4. Moderlig känsla.
MODERSLIDA, f. 4. (anat.) Köttaktig,
larmlik kanal, som leder lill hvalfvct, bvaruti
lifmo-dren hänger.
MODERSMJÖLK, f. sing. Mjölk ur eget bröst,
hvarmed en mor uppföder sitt barn. (Fig.)
Insupa med m-en, lära, inhämta, emoltaga, vänja
sig vid redan i barndomen.
MODERSMÅL, n. B. Det språk, som man i
barndomen af sin moder lärt. — Syn.
Fäderne-språk.
MODERSPRÅK, n. B. Språk, hvarifrån elt
annat har sin upprinnelse. Grekiskan är
latinets m. — Motsats: Dotlerspråk.
MODERSYSTER, se under Moderbroder.
MODERTRUMPET, –trummpét, m. 3. Se
Moderrör.
MODERTRUT, m. 2. (anat.) Lifmoderns yttersta
spets.
MODERVATTEN, n. S. (apot.) Elt slags elixir,
nyttigt för dem, som lida af modersjukn.
MODESJUKA, f. 4. Öfverdrifvct begär att i
klädseln alltid följa nyaste modet.
MODEST, - dä*sst, a. 4. (lat. Modcslus)
Blygsam. anspråkslös. — Adv. Blygsamt, anspråkslöst.
MODESTI, -däsli’, f. sing. Blygsamhet,
anspråkslöshet.
MODETYG, n. 3. Tyg, som är på modet.
MODEVARA, f. 4. Handelsvara, som isynn.
är föremål för modets förändringar, såsom
hvarje-handa bisaker och prydnader, tillhörande klädseln,
o. s. v.
MODFÄLLA, v. a. 2. Nedslå ens mod. —
Modfällande, n. 4.
MODFÄLLD, a. 2. Som förlorat modet. —
Syn. Se Rädd.
MODFÄLLDHET, f. 3. Modfäldt
sinnestillstånd. — Se Räddhåga.
MODIFIERA, v. a. 4. (fr. Modifier, af lat.
Modificare) 4) Jemka, inskränka. — 2) Delvis
förändra, närmare bestämma; gifva viss form och
skick.
MODIFIKATION,––––-tschön, f. 3.
Jemk-ning. inskränkning; närmare bestämning:
förändring i en kropps varelsesält.
MODIG, a. 2. 4) Som har mod (T, 2), lifvad
af mod. En m. man. — Syn. Tapper,
Bchjer-lad, Orädd, Oförfärad, Oförskräckt, Käck, Hurtig.
— 2) (fam. skämtv.) Fälla sina m-a tårar, gråta
bitterUgen.
MODIGHET, f. 3. Sc Mod, I, 2.
MODIGT, adv. Med mod. M. afbida
fiendens anfall. — Syn. Tappert, Behjertadt,
Oför-färadt, Oförskräckt, Käckt, Hurtigt.
MODIST, - fsst, m. 3. Se Modehandlare.
MODLÖS, a. 2. Ulan mod. — Syn. Se Rädd*
— Modlöshet, f. 3. — Modlöst, adv.
MODSTULEN, a. 2. neutr. — et. Se
Modfälld. — Modslulenhel, f. 3. — Modstulet,
adv.
MODULATION,–––––-tschön, f. 3. (I musik)
4) Metoden att ordna flera ackorder till en
musikalisk sats, eller all låta sången eller harmonien
öfvergå från en sats till en annan. — 2)
Öfver-gångcn ifrån en tonart till en annan på elt ledigt
och otvunget sätt.
MODULER A, v. a. 4. (lat. Modulari; i
musik) Låta tonerna mångfaldigt och skickligt
om-vexla under fullföljandet af en melodi.
MODUS, möduss, m. sing. (lat.) Så kallas i
språkläran det olika sättet alt uttrycka en
handling, ett lidande eller tillstånd.
MOGEN, mögänn, a. 2. neutr. — et. 4) Säges
om jordens frukter, då de hunnit den grad af
växtlighet, att de äro tjenliga till föda. M. säd,
frukt. — 2) Brukas i vissa figurliga uttryck,
såsom: M. ålder, mannaåldern. M. man, som
kommit till förstånd och erfarenhet. M-et vett,
förstånd, omdöme, bepröfvadt, säkert, pålitligt. M.
eftertänka, öfverläggning, som noga öfverväger
allt. Svullnaden är m., är färdig att gå hål.
Saken är m., har blifvit tillräckligt beredd. Han
dr m.» hans syndamått är fullt.
MOGENHET, f. sing. Se Mognad»
MOGET, adv. Med mogen efterlanka,
Öfverläggning. M. öfverväga någol.
MOGNA, v. n. 4. Blifva mogen (både egentl.
o. fig.) Frukten m-r sent i år. (Fig.) Sent m.
vettet och behagen. — V. a. Göra mogen. —
Mognande, n. 4.
MOGNAD, m. sing. Moget tillstånd» Säges
både i egentl. o. fig. mening. Hinna, komma,
bringa till m. Frukten har ännu ej hunnit
sin m. (Fig.) Förståndets m.
MOHAMMEDAN,–––––-an, m. 3. Bekännare
af Mohammeds lära. — Skrifves äfven
Mahome-dan och Mohamedan.
MOHAMMEDANISM,–––––––i’ssm, m. sing.
Mohammedanska läran eller den af Araben
Mo-hammed omkr. år 622 stiftade religion. — Äfy.
Mahomedanism och Mohamcdanism.
MOHAMMEDANSK, a. 2. Som tillhör eller
har afseende på Mohammeds lära. — Äfv.
Ma-homedansk, Mohamedansk.
MOHARE, möhåre, m. 2. pl. — harar. En
art af Harslägtet.
MOIRERA, måarèra, v. a. 4. (fr. Moirer)
Vatlra.
MO JA SIG, v. r. 4. (fam.) Se Gona sig.
MOJNA UR, må’jna ür, v. n. 4. (sjöt., om
vinden) Sakta sig.
MOJORD, f. sing. Sandig och ofruktbar jord.
MOL (l uttalas hårdt, nästan som r), adv. (pop.
o. fam.) 4) Helt och hållet. M. allena. — 2)
Ganska, öfvermåtlan. M. rik, svart, gtrig
(skrifves äfv.: Molrik, o. s. v.). — 3) Bildar några
sammansättningar med verber, såsom Molsvärja,
•skrika, -läsa, -skrifva, m. fl»
MOLA, v. n. 4. (pop. o. fam.) Arbeta starkt.
MOLEKUL, måleky’l, m. 3. Se Atom.
MOLERA, möléra, f. sing. Med mojord
blandad lera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
