Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Molest ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
MOL
MON
MOLEST, -ä’sst, m. sing. (lat. Moletlia)
Besvär. last, omak. Del gör mig mycken m.
MOLESTERA, molästéra, v. a. 1. Besvära,
vara till last, börda.
MOLJA, ma llja, f. 4. Ett fiskslägle i
Medel-hafvet. Slromateus.
MOLL.s. oböjl. I. (af lat. Mollis, vek)
Tonart» som går i någon mollskala. — Ss.
M-ackord, -ton.
MOLL, s. oböjl. II. En sort klädeslikt ylletyg.
MOLLA, f. 4. 4) Örtslägtet Atriplei. — 2)
Se Trädgårds molla.
MOLLAH, m. pl. — ahs. Prest och tillika
Öfverdomare i städer eller hela områden uti
Turkiet.
MOLLSKALA, f. 4. (i musik) Skala, hvari
tersen utgör endast fjerde tonen på kromaliska
skalan, d. v. s. är en liten ters.
MOLLTON, m. 3. Ton i moll, t. ex. lilla
tersen i st. f. den stora.
[MOLLUSK, mållüssk, m. 3. (lat. Molluscus)
Se Blötdjur.
MOLN, må’ln, n. 3. 4) Tät samling af
vattenångor i den högre luftkretsen. M. uppkomma
af dunster, som uppstiga (rån jorden och fällas
af kylan i den högre luften till ångor. Stort,
tjockt, lätt, litet, svart, mörkt, ljust m. — 2)
Se Sky, 2. — 3) a) Stor mängd af i luften farande
likartade föremål; äfv. tät massa af der samlade
partiklar utaf något fint fördeladt ämne. Eli m.
af pilar. Ell m. af rök, af dam, af mjöl, o.
s. v, — b) Oräknelig mängd af fåglar eller
insekter, som komma på en gång. Ell m. af
gräshoppor. — c) Säges i moralisk mening om de
svårigheter, som tvifvel, ovisshet åstadkomma i
vår själ, samt i fråga om sorg, förtret, elakt lynne,
missnöje. Sanningen skingrar villfarelsens m.
Ell m. af sorg är alltid lägradt på hans panna.
— Syn. (för alla bem.) Sky. — Ss.
M-be-slrödd, -beläckt, -fri, -full.
MOLNBUT, m. 2. Litet svart, enstaka moln.
MOLNBÄDD, m. 2. Samling af tjocka, mörka
moln vid synranden.
MOLNFLÄCK, m. 2. Helt litet tunt moln.
MOLNIG, a. 2. (föga brukl.) Se Mulen.
MOLNSKY, m. 2. Tunt, lätt moln.
MOLNSTOD, m. 3. Tjockt, svart moln, som
har formen af en stod eller kolonn.
MOLNTAPP, m. 2. Helt litet moln, ungefär
liknande en hötapp.
MOLNVÄGG, f. 2. Bredt, jemnljockt moln,
som ända ned ifrån synranden uppstiger högre
eller lägre på en sida af himmelen.
MOLOSS, molå ss, m. 3. (pros.) Ett versmått,
bestående af tre långa slafvclser (-).
MOLYBDEN, målybbdén, m. sing. En 4782
upptäckt metall med hvit, glänsande färg, och som
brukas till blå karminfärg.
MOMANG, -ånng, m. 3. (fr. Moment, af lat.
Momenlum) Ögonblick. I en m.
MOMENT, -ännt, n. 3. o. 3. (lat.
Momenlum) 4) Tidpunkt. Deraf Tidsmoment. — 2)
Punkt eller mindre afdelning, t. ex. af ett
lag-stadgande. — 3) Väsendtlig beståndsdel eller
omständighet. — 4) (mek.) Slaliskl m., eller blott
m., en krafts storlek, multiplicerad med dess
di-rektionsllnies vinkelräta afslånd ifrån en gifven
punkt.
MOMENTAL, - männtål, a. 2. (mek.) Som
sker blott ögonblickligt, ryckvis, stötvis. —
Momentalt, adv.
MOMENTAN, -männtån, a. 2. ögonblicklig.
MOMUS, mömuss, nom. prop. m. (rom. myt.)
Ätlöjets och tadlels gud.
MON, se Mån.
MONAD, månad, m. 3. (från grek.) 4) Se
Atom. — 2) Djur, hvilket genom mikroskop synes
litet som en punkt.
MONADELPHIA, månadällfTa, f. sing. (frin
grek.) Sextonde klassen i Linnés växtsystem,
innefattande de växter, som hafva ståndarnes strängar
hopväxta i en slam omkring pistillen. Samkulle.
MONANDRIA, månanndna, f. sing. Första
klassen i Linnés växtsystem, innefattande växter
med blott en ståndare i samma blomma som
pistillen. Enmänningar.
MONARK, -årrk, m. 3. (från grek.) 4) Regent
i en monarki. — 2) (i allm.) Kejsare, konung.
MONARKI, monarrki’, f. 3. 4) Det slags
regeringsform, då en enda person utöfvar högsta
makten. Oinskränkt m. kallas Envälde. — 2)
Stat med sådan slags regeringsform.
MONARK1SK, monårrkissk, a. 2. Som
tillhör eller har afseende på monarki. M-l
rege-ringssätl.
M0NARK1SKT, adv. På monarkiskt sätt. M.
styrd slat.
MONARKIST, - arrkfsst, m. 3. Anhängare
af det monarkiska regeringssättet.
MONDERA, MONDERING, se Munder a,
Mundering.
MONITÖR, - - ö’r, m. 3. (fr. Monileur, af
lat. Monitor) Så kallas i vexelundervisningsskolor
en lärjunge, som blifvit tillsatt alt undervisa ett
visst antal af de andra lärjungarna.
MONKE, må’nngke, m. sing. Ett- eller
tvåårig växt på torra sandfält och kullar. Jasione
montana.
MONN, MONNE, se Månn, Månne.
MONOECIA, månesfa, f. sing. (från grek.)
Tjuguförsta klassen af Linnés växtsystem,
innefattande växter med ståndare och pistiller i
särskilta blommor, men på samma stånd.
Sambyg-gare.
MONOGAMI, månågamf, f. sing. (från grek.)
4) Äktenskap emellan en man och en qvinna.
En-gifte. — Motsats: Polygami. — 2) (bot.) Ordning
i 49:de klassen af Linnés växtsystem, hvarlill höra
växter med endast en blomma på blomfästet,
knopparna hopsittande och fröhuset med flera frön.
Engifle.
MONOGRAFI, månågrafi’, f. 3. (från grek.)
Beskrifning af ett enda föremål, af en enda
naturkropp till alla dess egendomligheter, af en enda
historisk händelse.
MONOGRAM, månågråmm, n. 3. pl. —
gram-mer. (från grek.) De i elt drag hopbundna
be-gynnelseboksläfverna till ett namn.
MONOKORD, månåkå’rd, m. 3. (från grek.)
Musikaliskt instrument med blott en sträng,
hvarpå tonernas proportioner uträknas och bestämmas.
Psalmodikon är en m. [— chord.]
MONOKOTYLEDON, månåkåtyledön, f. 3. (fran
grek.; bot.) Växt med blott elt hjerlblad.
Enhjert-bladig växt. M-er utgöra andra under
afdelnin-gen af Hjerlbladsväxlerna, enligt del naturliga
växtsystemet.
MONOLOG, månålå g, m. 3. (från grek.) Tal,
som man håller för sig sjelf eller i ensamhet.
MONOMANI, månåmanf, f. 3. Vansinne, som
härrör af en fix idé.
MONOPOL, månåpa 1, n. 3. (från grek.)
Rättighet all ensam handla med en vara, idka en
näring; uteslutande handels- eller näringsidkande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
