Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mutter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUT
MYN
118
börande myndighet utfärdad tillåtelse att upptaga
och bearbeta en ny grufva eller malmgång.
MUTTER, se Skrufmutter.
MUTTRA, v. n. 4. (fam.) Se Grumsa.
MYCKEN, a. 2. neutr. — et. (i best, form:
den, del myckna; har för plural: många) Stor
till antal, mått, värde, o. s. v. M-el folk. M-n
tid. M-et regn. M-n säd, spannmål. M-n
egendom. M-n möda, kostnad. Säges äfven i
andlig mening, t. ex.: M-et förstånd. M-n
fåfänga, lärdom, skicklighet, håg, lust. —
Neu-Irum Myckel brukas ofta substantivt. t. ex.:
Der m-el är, kommer mera till. (Ordspr.) M-et
blir allt och litet räcker Ull, ett stort förråd
blir snart slut, om man misshusbållar, hvaremot
litet räcker länge, om man hushållar dermed.
Hafva m-el all säga, hafva mycket anseende.
Det är m-el, del vill m-el säga, är betydande,
ansenligt. Del är m-el sagdl, låter nog
öfver-drifvet. Del koslar så och så m-et. Ej hälften
så m-et. Så m-el jag vet, efter allt hvad jag
vet. Så m-el du vcl del, en annan gång
smäller det, på det du må veta det, vill jag säga dig
förut, alt... Han gjorde så m-et, alt del blef
ingenting af, han ställde så till, lagade så, att...
Taga lika m-el af hvardera. Lika m-el, lika
godt, se Lika.
MYCKENHET, f. 5. 4) Säges i fråga om det
större eller mindre af en sak, som kan mätas
eller räknas, som kan ökas eller minskas.
Sam-manställes endast med sådana adjektiver, som
antyda något mycket, t. ex.: En stor, betydande,
ofantlig m. säd, folk, hvaremot man ej kan säga:
En liten, ringa, medelmåttig m. — 2) Stort
antal, stor mängd. En m. folk, gräshoppor.
Gifva vika för m-en. / m., i stor mängd. —
Syn. Mängd.
Anm. Skilnaden emellan Myckenhet och Mängd
är den, alt Myckenhet säges både om det, som
kan räknas och mätas, men Mängd egentligen
icke om annat än del, som kan räknas, ehuru
denna skilnad sällan strängt iakltages.
MYCKET, adv. 4) Utmärker, i förening med
substantiver, betydlig myckenhet, mängd. M.
penningar. M. nöjen. — 2) I hög grad, ganska.
M. lärd. M. lyckligare. M. vackerl väder.
Tåla m. Dricka m. Han snusar m. starkt.
Jag fägnar mig m. der åt. Äta för m. M. för
stor, för liten. M. mer, mindre. Så m. bättre,
värre, mindre, mer, dess bällre o. s. v. Så m.
mer som .. ., desto mer som ... — Syn. I hög
grad. Betydligt, Ansenligt, Dugligt, Mäkta,
Väldeliga, Svåra, öfvermåttan, Grofl, Hederligt, Högt,
Långt, Fast, Hundskt, Oskäligt, Obcskrifligt,
Ocr-hördi, Ofantligt, Ofalt,Ogement, Ogrundligt,
Obarm-hertigt. Okristligt, Onaturligt, Skamlöst. Se äfv.
Ganska.
MYGG ell. MYGGA, f. 1. Ett slägte af
två-vingade insekter med lång, rak sugmun, hvarmed
de kunna slicka, för att sedan suga blod. Culex.
(Ordstäfve) Sila m. och svälja kameler, fästa
sig vid småsaker, men låta de vigligare passera;
äfv. spara i smått och slösa i stort. — Ss.
Myggbett, -bilen, -sting, -stungen, -svärm.
MYGGDANS, m. 2. Svärm af mygg i luften,
på ett ställe.
MYGGNÄT. ell. MYGGTJÄLL, n. B. 4) Nät till
afbållande af mygg. — 2) Ett svampsläglc. Cribraria.
MYIOLOGI, myjålåji’, f. 3. (från grek.) Läran
om flugorna.
MYLADY, milä’di, f. pl. — ladies. (eng.) Säges
i tilltal till en Lady, och betyder egentl.: min fru!
MYLLA, f. sing. Den öfversta, nästan
allmänt utbredda betäckningen på vår jord,
utgörande en lösare blandning af upplösta ämnen ur
alla tre naturens riken. — Syn. Åkerjord,
Matjord.
MYLLA, v. a. 4. M. jorden, göra den
luc-ker. M. ned, se Nedmylla. — M. sig, v. r.
Sönderfalla, förvandlas till mylla; blifva lucker.
MYLLIG, a. 2. M. jord, lös, lucker. —
Myllighet, f. 3.
MYLORD, mHård, pl. mylords. Engelskt ord,
som betyder: min herre, och säges i tilllal till
Lorder.
MYND, m. 3. (gam.) Figur, skapnad. Säges
numera endast i fråga om runor. Deraf
sammansättningen Runmynd.
MYNDIG, a. 2. (af gamla ordet Mund,
för-mynderskap) 4) Som enligt lag äger att sjelf sköta
sin egendom. M. är den man, som fyllt
tjugu-ell år, och hvarje qvinna, som blifvit enka.
Han är ännu icke m. Blifva m. Förklara
någon för m. — Man säger äfven: M. ålder,
m-a år, l. ex.: Komma till m. ålder, blifva
myndig. — Syn. Majorenn. — 2) Som bar
mycket anseende, mycken betydenhet, mycket att säga.
En m. man. — Brukas någon gång äfv.
substantivt, l. ex.: De m-e i landet. — Syn. Mäktig,
Ansedd, Inflytelserik, Slor. — 3) Säges om den,
som gör anspråk på, att allt skall gå efter dess
vilja, och som på ett stolt och befallande sätt
bemöter andra. En m. och befallande man. —
Bildar sammansättningen Grötmyndig. — 4) Som
uttrycker, röjer en dylik sinnesart, vana. Tala
i m. lon.
MYNDIGHET, f. 3. i) a) Laga rättighet att
sjelf få sköta sin egendom. — b) Myndig ålder.
Komma Ull m. — Syn. Majorcnnilet. — 2)
Makt. Visa sin m. Göra någol af egen m.,
egenmäktigt. Taga sig för stor m., tillvälla sig
för mycken makt. Full m., full rättighet att göra
och låta. Gifva full m., se Befullmäkliga. —
Syn. Auktoritet. — 3) Myndigt sätt, skick,
väsende; myndig lon. Med m. befalla. Hans m.
är odräglig. — Ss. M-stillslånd.
MYNDIGT, adv. Med myndighet, i myndig
ton. Tala m.
MYNDLING, m. 2. En, som står under
någons förmynderskap. — Syn. Pupill.
MYNNA, v. n. 4. (af Mun) Hafva tippning,
utgång åt ett visst håll. Säges om vattendrag,
ådror, galor, o. s. v.
MYNNING, f. 2. (af Mun) Öppning, utlopp.
M-cn af en flod, på en kanon, ell
biåsinstrument, af ell eldsprutande berg.
MYNT, n. S. (lat. Moneta) 4) (med plural)
Med stämpel försedt metallstycke af bestämd
storlek och halt, tjenande till bytesmedel emot varor.
Klingande m., af ädel metall. Se äfv.
Räkne-mynt. Ell klippt m. (Kollektivt i sing.) Smått
m., se Skiljemynt. — Bildar sammansättningarna
Guld-, Silfver-, Kopparmynt, m. fl. — Syn.
Myntstycke. — 2) (i sing. kollektivt) Allt hvad som
är bestämdt all tjena till bytesmedel emot varor.
Hos vissa negerfolk nyttjas musslor som m.
Fingeradt m., se Räknemynl. Godt, dåligt m.
Falskl m. Gångbart m. Hafva godt om m.,
god tillgång på penningar. Se Betala. — Ingår
i sammansättningen Pappersmynl. — Syn.
Penningar. — 3) Se Myntverk. M-el, staten
tillhörigt hus eller inrättning, der mynt slås. — Ss.
M-beskrifning, -för falskare,
-förfalskning, -förändring, -samlare, -sorl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
