Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Qvaf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 QVA
QVAF, a. S. (af Qvifva) Qväfvande, qvalmig.
Q. luft.
QVAF, n. sing. oböjl. (ursprungi.: Qväfning)
Bottnen af haf, sjö, flod. I uttrycket: Gå i q.,
gå till bollen, sjunka; (fig. farn.) blifva lill intet,
misslyckas.
QVAF1S, m. 2. Tjock is, under hvilken
fiskarne qväfvas af brist på luft.
QVAGGA, f. 4. En art af Häslslägtel,
framtill brun med svarta ränder, baktill rödgrå med
hvita; har ett skällande läte; vild i södra Afrika.
Equus Quagga.
QVAK! int. Ord, hvarmed grodornas läte
härmas.
QVAL, n. 8. (isl. Quöll) 1) (ursprungi.) Dct
tillslånd, då man känner qväljning i magen. Brukas
numera icke i denna mening. — 2) (fig.) Smärta,
plåga. Säges både i fysisk och andlig mening,
mest i den sednare. Lida svåra q. Kärlekens
q. (Ordspr.) Den, som kommer i valet,
kommer i q-et, det är ofta ganska svårt att välja.
QVAL1FICERA, v. a. 4. (fr. Qualifier, af lat.
Qualis, sådan som, och Facere, göra) Bestämma
något till art och beskaffenhet; gifva rubrik, titel
af, benämna; gifva de egenskaper, som äro
nödiga i något visst afseende. — Q-d, part. pass.
Brukas äfv. som adjektiv i betydelsen af:
Beskaffad. Q-dl brott, straff, af, svårare
beskaffenhet.
QVALIFIKATION,––––––-tschön, f. 3.
Bestämmande af art, egenskap, titel, rubrik. [— [-ca-tion.]-] {+ca-
tion.]+}
QVALIFIKATIV, ––––––-i v, a. 2. Som
bestämmer art, egenskap, titel, rubrik. [— catif.]
QVAL1TATIV,––––––i’v, a. 2. Som har
afseende på en saks beskaffenhet. [— if.]
QVALITET, –ét, f. 3. (lal. Qualilas) 1)
Beskaffenhet. — 2) (filos.) Bestämning, hurudanl
ett ting är.
QVALM, n. sing. 4) Den qvafva, heta imme,
som uppstiger ifrån kokande vallen i täppt rum.
— 2) Het, qvaf och osund luft. — 3) Q. i magen,
någol som qväljer.
QVALMA, v. n. 4. Vara qvalmig. — V. a.
Se Qvälja.
QVALMIG, a. 2. 4) Het, qväfvande och osund.
Q. luft. — 2) Som förorsakar qväljningar.
QVALMIGHET, f. 3. Egenskapen alt vara
qvalmig.
QVALSTER, qvållsfr, n. 8. Benämning på
dem af Spindelkräken, som tillhöra 4:de
Ordningen, och hafva hufvud, bröst och buk
omedelbart sammanhängande. Acarus. Till Qvalslren
höra: iMott, Or, Fäsling, m. fl.
QVALSÖFD, a. 2. Som har en qvald, orolig
sömn.
QVANT, m. 2. (pop.) Ung gosse.
QVANTITATIV,–––––-fv, a. 2. Som har
afseende på qvaniileten.
QVANTITET, qvanniitét, f. 3. (lat. Quanlilas)
4) Myckenhet, mängd, storhet. — 2) (fil.) Det
hos ell ting, hvarigenom bestämmes, buru många
gånger enhelen måste läggas till sig sjelf, för all
uigöra tinget, eller den tingets beskaffenhet, i
följd hvaraf del genom delars tilläggning eller
fräntagning kan ökas eller minskas.
QVANTUM, qvånntumm, n. sing. (lat.
Quantum, huru mycket) 4) Myckenhet. — 2) (fil.)
Ting, som har en viss qvanlilel. Storhet in
concreto.
QVAPP, m. 2. Tagghudigt Stråldjur, långt
och ijockt som elt finger; lefver under sanden
QVA
vid kusterna, hvarest det gräfver horisontella
gångar. Thalassema Echiurum.
QVAR, adv. (Var ursprungi. adjektiv, och
betydde: stilla.) 4) Betecknar ett förblifvande på
samma ställe som förut. Vara. blifva, sitta,
ligga, slå q. på ell ställe. Blifva, ligga q.
öfver natten. Lemna någon q. Han glömde
halten q. — 2) Ulmärker äfven, hvad som blifver
eller blifvit öfrigt af något. Ännu är titel
penningar q. i kassan. Jag har bara hell litet
säd q. Del blef inlel q. Huru mycket fick
du q.? — Syn. (för Hafva qvar) Hafva öfrig,
öfver, i behåll; (för: Vara qvar) se Återstå.
QVARANTÄN, se Karantän.
QVARBJUDA, v. a. 5. (böjes som Bjuda)
Bjuda alt qvarblifva. — Äfv. Bjuda qvar.
QVARBLIFVA, v. n. 3. (böjes som Blifva)
Förblifva på samma ställe. Jag qvarblef i
staden tre dagar. — Äfv. Blifva qvar. —
Qvar-bl i [van de, n. 4.
QVARDRÖJA, v. n. 2. Dröja på samma ställe,
der man är. — Äfv. Dröja qvår. — Syn. Blifva,
Förblifva, Dröja, Qvarblifva, Qvarslanna, Slanna,
Bida, Förbida. — Qvardröj ande, n. 4.
QVARHÅLLA, v. a. 3. (böjes som Hålla) 4)
Hålla på samma ställe, nödga atl qvarblifva, att
qvarstanna. Q. någon emol dess vilja. — Äfv.
Hålla qvar. — 2) Ej lemna ifrån sig. Q.
någol, som man lånat. Q. anförlrodl gods. —
Qvar hållande.
QVARKA, f. 4. (ursprungligen: strupe, svalg)
Hosia hos hästar.
QVARLEFVA, v. n. 4. (böjes som Lefva)
Lefva qvar efter någon. Hustru med tvenne
barn qvarlefde efler honom. — Brukas mest i
part. pres. Qvarlefvande.
QVARLEFVA, f. 4. Egentl.: lemning efler
en lefvande varelse; äfv. (i allm.) lemning.
Helgonens q-vor, reliker.
QVARLEMNA, v. a. 4. 4) Låta förblifva qvar.
Han q-de der sin hustru. — 2) Lemna öfrig.
Han q-de ingenting af malen. — Äfv. (för
begge bem.) Lemna qvår. — Qvarlemnande,
n. 4.
QVARLIGGA, v. n. 4. (böjes som Ligga)
Förblifva liggande på samma ställe; förblifva qvar.
— Äfv. Ligga qvår. — Q-nde, part. pres.
QVARLATA, v. a. 3. (utan impf.) Se
Qvar-lemna. — Q-len, part. pass. Qvarlefvande;
öfrig.
QVARLÅTENSKAP, f. 3. Hvad afiiden
person lemnat efter sig i fast och löst. — Syn. Se
Arf.
QVARLÄGGA, v. a. 3. (böjes som Lägga)
Låta förblifva qvarliggande. — Äfv. Lägga qvår.
QVARN, f. 2. 4) Maskin, som tjenar till att
fint sönderkrossa vissa ämnen, isynn. då det sker
genom en kringvridande rörelse. Dit höra
Sädes-ell. Mjöl-, Gröp-, Tobaks- ell. Snus-, Färg-,
Gips-, Kaffeqvarn, m. fl. — 2) Maskin,
hvarigenom med besparing af lid och kraft ett föremål
bringas i annat tillslånd och hvarvid en
kringvridande rörelse äger rum. Sådana äro: Olje-,
Valk-, Pappers-, Sågqvarn, m. fl. — Begge dessa
slag af qvarnar kunna efter rörelsekraftens
be-skaffenhcl vara antingen Vatten-, Väder-, Ång-,
Häst- eller Handqvarn. — 3) I allmänhet menas
med Qvarn d. s. s. Mjölqvarn. Q. med tre par
stenar. (Fig. fam.) Del är vallen på hans q.,
det är slöd för, bekräftelse på hans påstående,
främjar hans afsigler, förehafvanden. 1 samma
mening säges äfv. Få vallen på sin g. Se äfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
