Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Reverberugn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lampa. — 4) Lampa eller lykta med sådan plåt.
— Ss. R-lampa, -lykta.
REyERBERUGN,revärrbä’*riinngn, m. 2.
Dragugn, så ställd, att endast lågan af de inlagda
brännmaterialerna kan träffa de ämnen, som deri
skola upphettas.
REVERENS, –rä’nns, f. 3. (lat. Revercnlia)
i) Vördnadsbetygelse; helsning, bugning, nigning.
Göra sin r. [Ör någon. — 2) Vördighel. Titel
för personer af del lägre prestcrskapet, i Sverige
obruklig. Hans r. Ers r.
REVERS, revä’rrs, m. 3. (fr. Revers, af lal.
Rever sus) 4) Baksidan af elt mynt. — Motsats:
Avers. — 2) Skuldförbindelse, skuldsedel,
för-skrifning.
REVERSAL, revärrsél, n. 3. (fr.) 4) Handling,
akt, skrift, som tjenar till stöd för en föregående.
— 2) Se Revers. — 3) (kameral.) Skriftlig
uppsats, innehållande, för hvad slags räntor och
af-gifler en leverering sker, summan, för hvilket år,
ocb af hvem medlen lemnas.
REVERSALIER, revärrsaliärr, 3. pl. 4)
Uttrycklig försäkran af den, som emollager något,
alt detta ej tillkommer honom såsom en
rättighet, ulan alt han fått det af blott gunst och
nåd. — 2) Försäkran af en domare, som begär
en förbrytares nileverering, att han ej gör del
på grund af rättighet, ulan att han anhåller derom
såsom elt prof af välvilja, och all han i slikt fall
skulle handla lika så.
REVERSERA SIG, revärrsèra, v. r. 4. Genom
revers förbinda sig.
REVERSI ell. REVERSIS, rcvärrsi’, n. sing.
Ett slags kortspel på fyra man hand.
REVETERA, v. a. 4. (fr. Revétir, af lal.
Reveslire} Bekläda, öfverkläda med gips,
marmor, murbruk, tegel, bräder o. d. [Revilera.j
REVETERING, f. 2. Beklädning. Jfr.
Revelera. [Revilering.]
REVETERINGSMUR, m. 2. Murad
revete-ring.
REVIDERA, v. a. 4. 4) Åler öfverse; genomse
och granska. — 2) (boktr.) Åler genomse och
rätia ett ark, sedan del blifvit inlaget i press. —
Reviderande, n. 4. o. Revidering, f. 2.
REVIDERARK, –èrårrk, n. 6. (boktr.) Ark,
som skall revideras eller blifvit revideradt.
REVIER, reviä r, n. 3. (fr. Riviére) Viss del
af en segelbar Ilod eller ström, der man kan ligga
till ankar.
REVINDICERA, v. a. 4. (fr. Revendiquer, af
lat. Re och Vindicare) Återfordra något såsom
sig tillhörigt; återvinna något, som blifvit en
af-bändt.
REVISION, - - scbön, f. 3. 4) Genomseende
och granskning. — 2) Granskning vid
öfverdom-stol af handlingarna i ett rättegångsmål, hvari
ändring blifvit sökt. — 3) Domstol eller
embels-verk, hvilket sådan granskning tillhörer.
REVISIONSKONTOR, - - schönskånntör, n. 3.
Åfdelning af Tullverket, dit alla jurnaler ifrån
samtliga tullkamrarna ocb inspektionerna ingå,
för alt der granskas.
REVISIONSSEKRETERARE,–schöns..............,
m. 3. Embelsman, som till föredragning i högsta
domstolen bereder dit dragna rättegångsmål.
REVISIONSSKILLING,–schönsschi’lling. m.2.
Viss summa, som måste deponeras, för att draga
en sak ifrån hofrätlen under högsta domstolens
pröfning.
REVISOR, revfsårr, m. 3. (uttal, i pl. —örärr)
<) En, som genomser och granskar något efler
en annan, isynn. räkenskaper. — 2)
Tjensle-man i embetsverken, hvars åliggande det är all
granska andras räkenskaper.
REVOLT, revå’lll, m. 3. (fr. Révolle) Uppror,
uppresning.
REVOLTERA, revålllcra, v. a. 4. (fr.
Révol-ter, af lat. Revolvere) 4) Förmå till uppror. —
2) (fig.) Uppröra. Del r-r känslan. — V. n.
Göra uppror, resa sig.
REVOLUTION, - –tschön, f. 3. 4) (i allm.)
Omhvälfning, plötslig förändring. — 2) (fig.)
Slats-hvälfning.
REVOLUTIONERA,––––––-tschonèra, v. a. 4.
(fr. Révolulionner) Åstadkomma statsbvälfning i
ett land.
REVOLUTIONÄR, - - - tschonä’r, a. 2. Som
tillhör eller har afseende på, åsyftar slaisbvälfning.
R-a planer, sy/len, slräfvanden, rörelser. —
S. c. 3. En, som önskar, söker åstadkomma eller
deltar i en statshvälfning.
REVY, -y’, m. 3. (fr. Revue) Besigtning,
öf-versigt, granskning, mönstring.
RHABARBER, RHAPSOD, RHETOR, m. fl.,
se Rabarber, &c.
RHACH1TIS, se Rakitis.
RHENGREFVE, m. 2. pl. — grefvar. Titel,
som ursprungligen de tyska småfurstar förde,
hvilka innehade slottet Rheingrafenstein och
trakten deromkring, och som nu tillkommer grefven
af Ober-Salm.
RHENLAX, rènlax, m. 2. En art af
Lax-slägtel, 3 fot lång; förekommer egentligen i Rhen
och Schweizer-sjöarna. Salmo lacustris.
RHENLÄNDERNA, pl. def. Länderna vid
floden Rhen.
RHENSK, a. 2. Kommen ifrån eller växt i
Rhenländerna. R-t vin.
RHEUMATISK, RHEUMATISM, se
Röjma-lisk, Röjmalism.
RH1NOCEROS, rinöceråss, m. sing. Se
Noshörning.
RHODIUM, rödiumm, n. sing. En år 4804 i
platinasanden upptäckt metall.
RIA, f. 4. (af finska ordet Rijhi) Torkhus för
säd. — Man säger äfv. Sädesria, Torkria, hvilka
ord dock egentligen äro att betrakta som
pleo-nasmcr.
RIA, v. a. 4. Torka säd i ria.
RIBBA, f. 4. (diminutiv af gamla ordet Ri,
bjelke) Långt, smalt och tunt, jemntjockt och
jemnbredt stycke af ell bräde. Påspika en r.
RIBS, ribbs, m. sing. Buskslägte, hvartill
krusbärs- och vinbärsarlerna höra. Ribes.
RICAMBIO, rikémmbio. (ilal.) Se Relurvexel.
RICIN, - i n, f. 3. En i Ostindien inhemsk
växt, ända till tio alnar hög, med stora frön,
hvaraf pressas:
RICINOLJA, rici’nä’llja, f. 4. Elt slags
pur-gerande olja.
RICINÖRT, rici’nö’rrt, f. 3. Se Ricin.
R1COCHETTERA, se Rikochellera.
RIDA, v. n. o. a. 3. Impf. Red. (Betyder
ursprungligen äfv.: åka, af Reid, vagn.) 4) Sittande
på häsl, åsna o. s. v., förflyttas ifrån ell ställe
till ett annat. R. på en häsl ell. r. en häsl.
R. en häsl för hårdt. R. en häst varm,
för-derfvad. R. sig troll. R. sig lill bråck, ådraga
sig bråck genom ridning. R. Ho mil om dagen.
Den vägen duger ej all r. R. lill staden.
(Fig. fam.) R. en postilla, hämta mycket ur en
postilla, lill en predikan. Fan, maran r-der
honom, han är alldeles befängd. R. på ord,
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
