Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sammanfoga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S. dikt med sanning. — Sammanflätande,
n. 4. o. Sammanflätning, f. 2.
SAMMANFOGA, v. a. 1. 1) Genom fogning
förena. — 2) (fig.) Förena, sammanbinda. S.
orden i en mening. — Sammanfogande, n. 4.
o. Sammanfogning, f. 2.
SAMMANFÄLLA, v. a. 2. Se Hopfälla.
SAMMANGADDA SIG, v. r. 1. Förena sig
till uppror, myteri, uppstudsighet eller till ens
skada. — Syn. Sammanrota sig, Sammansvärja
sig. — Sammangaddning, f. 2.
SAMMANGJUTA, v. a. 3. (böjes som Gjuta)
1) Förena genom gjutning. — 2) (fig.) Se Förena.
— Sammangjutning, f. 2.
SAMMANGYTTRA, v. a. 1. Se Hopgyttra.
SAMMANHANG, n. 5. 1) (fys.) Delarnes
förening och sammanhållning i en likartad kropp.
— 2) (fig.) a) Förbindelse, förening. Begge dessa
omständigheter ha s. med hvarandra. Det har
intet s. med denna fråga, är utan allt s.
dermed. I s. härmed. — Syn. Samband. — b) De
särskilta delarnes logiska förbindelse med
hvarandra i tal eller skrift. Hans tal var utan s.
En skrift, som saknar allt s. — c) Förloppet
af en händelse, rätta förhållandet med en sak.
Berätta s-et af en händelse. Framställa en
sak i dess rätta s.
SAMMANHANGS-FRÄNDSKAP, f. 3. eller
SAMMANHANGSKRAFT, f. 3. Se Kohesion.
SAMMANHOPA, v. a. 1. Samla i hop eller
hopar; samla. — Sammanhopande, n. 4. o.
Sammanhopning, f. 2.
SAMMANHÅLLA, v. a. 3. (böjes som Hålla)
1) Hålla tillsammans invid hvartannat. — 2) (fig.)
Jemföra. — Sammanhållande, n. 4. o.
Sammanhållning, f. 2.
SAMMANHÄMTA, v. a. 1. Se Samla. —
Sammanhämtande, n. 4. o.
Sammanhämtning, f. 2.
SAMMANHÄNGA, v. n. 2. Hänga ihop, hafva
sammanhang. Säges både fysiskt och andligt. Jfr.
Sammanhang. Denna fråga s-ger på det
närmaste med den andra. — S-nde, part. pres.
Brukas ofta adjektivt om det, hvars delar hafva
sammanhang. En s. berättelse. —
Sammanhängande, n. 4.
SAMMANJAGA, v. a. 1. Se Hopjaga.
SAMMANJEMKA, v. a. 1. Se Hopjemka.
SAMMANKALLA, v. a. 1. Kalla till
sammankomst, till sammanträde. S. rikets ständer.
— Sammankallande, n. 4. o.
Sammankallelse, f. 3.
SAMMANKLUDDA, v. a. 1. Se Hopkludda.
SAMMANKNIPPA, v. a. 1. 1) Hopbinda i
knippa eller knippor. — 2) (fig.) Se Förknippa.
— Sammanknippning, f. 2.
SAMMANKNYTA, v. a. 3. (böjes som Knyta)
1) Knyta ihop, tillsammans. — 2) (fig.) Förbinda.
— Sammanknytning, f. 2.
SAMMANKNÄPPA, v. a. 2. Se Hopknäppa.
SAMMANKOMMA, v. n. 3. (böjes som Komma)
Samlas till ett ställe i och för något gemensamt
förehafvande. S. till gudaktighetsöfningar, till
öfverläggning. — Syn. Sammanträda.
SAMMANKOMST, c. 3. 1) Händelsen,
tillfället, då personer sammankomma eller äro
sammankomne. Hålla en s. Vid, under s-en. —
Syn. Sammanträde. — 2) Se Konjunktion, 3.
SAMMANKRYMPA, v. n. 2. Se Hopkrympa.
SAMMANKÖRA, v. a. 2. Se Hopköra.
SAMMANLACKA, v. a. 1. Se Hoplacka.
SAMMANLEFNAD, m. sing. Lefnad
tillsammans i samma bostad och med samma
hushållning. S. som man och hustru. Äkta s., i
äktenskap. Oloflig s., som man och hustru, utom
äktenskapet. Efter tjugu års s.
SAMMANLEFVA, v. n. 1. (böjes som Lefva)
Lefva tillsammans med hvarandra. De ha i tjugu
år s-t med hvarandra.
SAMMANLETA, v. a. 1. Se Hopleta.
SAMMANLIGGA, v. n. 1. (böjes som Ligga)
Ligga, vara belägne tillsammans. Mest i part.
pres. S-nde.
SAMMANLIKNA, v. a. 1. Jemföra, förlikna.
— Sammanliknande, n. 4. o.
Sammanliknelse, f. 3.
SAMMANLJUGA, v. a. 3. Se Hopljuga.
SAMMANLOPP, n. 5. Sammanlöpande. S.
af folk.
SAMMANLUTA, v. a. o. n. 1. Luta ihop.
— Sammanlutning, f. 2.
SAMMANLYFTA, v. a. 1. o. 2. Se
Hoplyfta.
SAMMANLÅNA, v. a. 1. o. 2. Se Hoplåna.
SAMMANLÄGGA, v. a. 2. (böjes som Lägga)
1) Lägga ihop, tillsammans. — 2) (fig.) Förena,
förknippa, hopfoga, öfverväga det ena med det
andra. — S-lagd, part. pass. Allt s-t, allt
öfvervägadt, betraktadt. —
Sammanläggande, n. 4. o. Sammanläggning, f. 2.
SAMMANLÄKA, v. a. 2. Se Hopläka.
SAMMANLÄNKA, v. a. 1. 1) Förena länk i
länk, det ena med det andra. — 2) (fig.) Förena,
förknippa. — Sammanlänkning, f. 2.
SAMMANLÖDA, v. a. 2. Se Hoplöda. —
Sammanlödning, f. 2.
SAMMANLÖPA, v. n. 3. (böjes som Löpa) 1)
Springande samlas, löpa ihop till ett ställe. —
2) (fig.) Förenas i en punkt. Tvenne linier,
floder, som s. — Sammanlöpande, n. 4.
SAMMANMALA, v. a. 3. (böjes som Mala)
Låta undergå malning tillsammans. S. två slags
säd. — S-malen, part. pass. S-et mjöl. —
Sammanmalning, f. 2.
SAMMANPARA, v. a. 1. Se Hoppara. —
Sammanparning, f. 2.
SAMMANRAFSA, v. a. 1. Se Hoprafsa. —
Sammanrafsande, n. 4. o.
Sammanrafsning, f. 2.
SAMMANRINGNING, f. 2. Sista ringningen
till gudstjenst.
SAMMANROFFA, v. a. 1. Se Hoproffa.
SAMMANROPA, v. a. 1. o. 2. Genom rop
sammankalla.
SAMMANROTA SIG, v. r. 1. Se
Sammangadda sig. — Sammanrotande, n. 4. o.
Sammanrotning, f. 2.
SAMMANRÄKNA, v. a. 1. Räkna och lägga
ihop. — S-d, part. pass. Allt s-t, allt
öfvervägadt, det ena med det andra. —
Sammanräknande, n. 4. o. Sammanräkning, f. 2.
SAMMANRÖRA, v. a. 2. Se Hopröra.
SAMMANSKARFVA, v. a. 1. Se Hopskarfva.
SAMMANSKJUTA, v. a. 3. (böjes som Skjuta)
Se Hopskjuta. — Sammanskjutande, n. 4.
o. Sammanskjutning, f. 2.
SAMMANSKOTT, n. 5. 1) Samlande genom
tillskott af flera personer. Göra s. Bispringa
någon genom s. — 2) Hvad sålunda blifvit
samladt. Ett betydligt s.
SAMMANSKRAPA, v. a. 1. Se Hopskrapa.
— Sammanskrapande, n. 4.
SAMMANSKRIFVA, v. a. 3. Se Hopskrifva.
— Sammanskrifning, f. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
