Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sarge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
köttet på menniskor eller djur. — V. n. Se
Kälta. — Sargande, n. 4. o. Sargning,
f. 2.
SARGE, sárrsch, m. 3. (franskt ord) Den del
af stammen på en violin, som förbinder
resonansbottnen med baksidan.
SARKASM, sarrkássm, m. 3. (grek.
Sarkasmós, af Sarkazein, sönderslita) Stickord.
SARKASTISK, sarrkástissk, a. 2. Bitande,
bittert hånande.
SARKOFAG, sarrkåfág, m. 3. (grek.
Sarkophagos, egentl. köttätande) 1) (hos Greker och
Romare) Likkista af ett slags kalksten, som snart
förtärde de deri lagda liken. — 2) (nu) Praktfull
likkista af sten. [Sarkophag.]
SARONSBLOMSTER, sàrånnsblå´mmst’r, n. 5.
En art af Neglika med röda blommor. Dianthus
Armeria.
SARS, sárrs, n. sing. (fr. Serge) Ett slags
tunt kypradt, icke valkadt ylletyg. — Ss.
S-fabrik, -väfvare.
SASSAFRAS, sàssafrass, m. sing. Den
välluktande roten af Sassafrasträdet, hvilken
begagnas som läkemedel.
SASSAFRASTRÄD, n. 5. En nordamerikansk
art af Lagerträdet. Laurus Sassafras.
SASSAPARILL, - - - i´ll, m. 3. En
sydamerikansk växt, hvars rot nyttjas som
läkemedel. Smilax Sassaparilla. — Skrifves äfv.
Sarsaparill.
SATAN, sàtann, nom. prop. m. Hebreiskt ord,
som egentl. betyder: fiende. 1) Se Djefvul, 2.
Genitiven Satans brukas med andra substantiver
i samma mening som: djefvulsk, förbannad, t. ex.:
En s-s menniska, ett s-s lefverne. — 2) Se
Djefvul, 3.
SATANISK, a. 2. Se Djefvulsk. —
Sataniskt, adv.
SATANSTYG, n. 5. Se Djefvulstyg.
SATE, m. 2. pl. satar. (pop. o. fam.) Se
Satan, 2.
SATELLIT, satälli´t, m. 3. (lat. Satelles) 1)
Lifvakt; trogen, skyddande ledsagare; blindt
verktyg för en annans vilja, handtlangare. — 2)
Biplanet, drabant.
SATIN, - i´n, n. sing. Ett slags fint, slätt och
glänsande sidentyg.
SATINAD, - - ád, m. 3. En sort
halfsidenväfnad af silke och bomull.
SATINETT, - - nä´tt, n. 3. En sort skuren
bomullsväfnad, äfven kallad Engelskt skinn.
SATIR, - i´r, m. 3. (enligt somliga af
Satyrus, Satyr; rättare af lat. Satira ell. Satura
(poësis), af Satur, åtskillig) 1) Skaldedikt, som
på ett qvickt och bitande sätt förlöjligar
menniskornas laster och dårskaper. Horatii s-er. —
2) Bitande tal eller skrift.
SATIRIKUS, sati`rikuss, m. pl. satirici, eller
SATIRIKER, sati`rick’r, m. 5. 1) Författare af
satirer. — 2) Satirisk person. — Skrifves äfv.
Satiricus.
SATIRISERA, v. a. 1. På ett qvickt och
bitande sätt förlöjliga.
SATIRISK, a. 2. Som på ett qvickt och
bitande sätt förlöjligar menniskornas laster och
dårskaper. — Syn. Bitande, Hvass, Försmädlig. —
Satiriskt, adv.
SATISFAKTION, sàtissfacktschón, f. 3. (lat.
Satisfactio) 1) Tillfredsställelse. — 2) Upprättelse,
godtgörelse. [— faction.]
SATRAP, satrápp, m. 3. (grek. Satrapäs)
Ståthållare eller höfding i det fordna Persien.
SATRAPI, - - pi´, f. 3. En satraps
höfdingdöme.
SATS, sátts, m. 3. (af Sätta) 1) a) Så mycket
som på en gång fordras, tages eller tillsättes till
en blandning. — b) Hvarje i
lustfyrverkerikonsten använd brännbar blandning. — 2) Insats i
spel, hvad som utsättes på ett kort, o. s. v. —
3) Hopp, språng, t. ex. af en häst med sin
ryttare öfver en graf. Göra en s. — 4) Påstående,
mening, lära. Det har alltid varit min s.,
att ... — 5) (log. o. gram.) Ett genom ord
uttryckt omdöme. — 6) (i musik) Hvarje grupp af
toner, hvilka i sin sammansättning utgöra ett större
eller mindre helt.
SATT, a. 1. (egentl. part. pass. af Sätta) Se
Undersätsig.
SATTYG, sàt-ty´g, n. 5. Se Satanstyg.
SATUNGE, sàtúnnge, m. 2. pl. — ungar. Se
Djefvulsunge.
SATURNUS, satúrnuss, nom. prop. m. 1)
Romarnes benämning på Tidens gud. — 2) Den
största af planeterna i vårt solsystem.
SATYR, saty´r, m. 3. (grek. Satyros; mytol.)
Bacchi följeslagare, föreställd med långspetsade
öron, bocksvans och bockfötter.
SATYRIASIS, - - ri`asiss, f. sing. (grek.) Se
Priapism.
SATYRÖRT, saty`rö´rrt, f. 3. Örtslägtet
Satyrium.
SAVANNER, savánn’r, f. 3. pl. Stora,
sumpiga med vass och högt gräs beväxta landsträckor
i norra Amerika.
SAVOJKÅL, savå`jkå´l, m. sing. En finare
och tidigare kålsort än hvitkålen, med skrynkliga,
till en del krusiga blad.
SAX, f. 2. 1) (i fornspråket) Kort, krokigt
svärd. — 2) Ett skärande, till klippning
begagnadt verktyg, bestående af tvenne sammannitade
stycken (Skalmar) med på inre sidan hvass egg.
Sådana äro af flera slag, såsom: Ull-, Klädes-,
Bleck-, Ljus-, Fruntimmers-, Papperssax, m. fl.
En s. består egentligen af två häfstänger, som
röra sig omkring en gemensam punkt. — 3)
(jäg.) Ett redskap att fånga vilda djur, såsom
räfvar, vargar, björnar. — 4) (skepp.) Tvenne spiror
eller trädstammar, som uppställas i kryss och
faststagas vid däcket å ett fartyg, för att
begagnas i stället för mastkran. — 5) Ett slags gaffel
med två saxlika armar, hvarmed brandvakter i
vissa städer äro beväpnade. — 6) (vid myntverk)
Ett af jern förfärdigadt verktyg, hvarmed
myntplattar af silfver eller koppar uttryckas till
bestämd storlek. — Ss. S-fodral.
SAXVERK, n. 5. Se Tenalj.
SAYETTGARN, sajä`ttgárn, n. sing. indef. Ett
af flera sorter tvinnadt kamullgarn.
SBIRR, m. 3. (ital. Sbirro) Polisbetjent uti
Italien.
SCAMMONIUM, skamóniumm, n. sing. Ett
häftigt laxermedel, som fås af den österländska
växten Convolvulus Scammonia.
SCEN, sén, m. 3. 1) Skådeplats, skådebana,
teater. Benämningen härledd deraf, att de första
skådespel gåfvos i tält (gr. Skänä). Uppträda
på s-en, utföra en teaterroll; (fig.) på ett
väsendtligt sätt, såsom hufvudperson, deltaga i vigtiga
händelser. — 2) Hvarje särskilt afdelning af en
akt i ett skådespel. En akt, som består af tolf
scener. Femte s-en i första akten. — Syn.
Uppträde. — 3) Land eller ort, der handlingen i
en pjes föreställes äga rum. S-en är i Paris.
— 4) (fig.) a) Skådespel, tafla. En landtlig s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
