Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Secant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
här har du, hvad du begärt. S. så nyttjas
äfv., för att anmana till skyndsamhet, enständigt
yrka, fordra något, t. ex.: S. så, skynda dig nu.
S. så, stäng nu dörren. S. så, kom nu. —
S. án, se Anse. S. bórt, vända bort ögonen. —
S. efter, vända ögonen åt person eller föremål,
som aflägsnar sig, t. ex.: S. efter en bortgående.
S. èfter: a) Undersöka, uppsöka. S. efter, om
det är nog. S. efter ett ställe i bibeln. — b)
Gifva akt. S. väl efter, huru det förhåller sig.
— c) Sköta om, laga om, vårda, vaka öfver. S.
efter mat, som kokar. S. efter en sjuk. S. efter
barn. S. efter, att allt går rätt till. — S.
framför sig ell. s. sig före, rikta sina blickar
framför sig. (Fig.) S. sig före, nyttja
försigtighet, taga sig till vara, akta sig, t. ex.: Han har
sett sig väl före. S. er före, hvad ni gör. —
S. igènom, se Genomse. — S. i´n, blicka in.
(Fig.) S. in i framtiden, förutse hvad i
framtiden skall hända. — S. néd, rikta sina blickar
nedåt. — S. óm: a) Ånyo efterse; b) Hafva
omsorg om, vårda, sköta, t. ex.: S. om barn, sjuka.
S. sig omkring ell. s. sig om (tonvigten på se),
blicka omkring sig. S. sig om betyder äfven:
vända hufvudet och blicka bakom sig. S. sig
óm, besöka många länder, orter, resa omkring;
äfv. besöka och bese hvad som kan vara värdt
att skåda, t. ex.: S. sig om litet i en stad, dit
man anländt. S. sig om i verlden, resa i
främmande länder, för nytta och nöje. (Fig.) S.
sig om, se sig före, taga sig till vara. S. sig
om efter, söka. — S. på´, bese, granska, t. ex.:
S. på en vara. — S. ti´ll: a) Se Se å´t. b)
Varseblifva. Jag har ej sett till honom på
länge. c) Besöka (för att vårda). Läkaren ser
till den sjuke en gång om dagen. d) Sköta,
vårda, vaka öfver, laga. S. till arbetet. S. till,
att det blir väl gjordt. Jfr. Tillse. e)
Försöka. Jag skall s. till, om det är möjligt. —
S. úpp, vända blicken uppåt, upplyfta ögonen;
äfv. (fig.) akta sig, taga sig till vara. — S. út,
v. a. Se Utse. — S. út, v. n. a) Blicka ut,
t. ex.: S. ut igenom fönstret. b) Hafva
utseende. S. ut som en björn. Det ser ut som
guld. S. dum ut, hafva utseende af att vara
dum. S. väl, bra, illa ut, hafva ett vackert,
fördelaktigt, fult utseende. (Fig.) S. väl, illa ut,
gifva anledning till godt hopp, oro, misströstan,
t. ex.: Det ser väl ut för oss; det ser illa ut
med hans process; det ser illa ut för dem;
det ser nu bättre ut för honom. Det ser så
ut, synes, tyckes så. Det ser ut att bli regn,
himmelens utseende tyckes bebåda regn. Han
ser ut att vara sjuk, tyckes vara s. S. frisk,
nöjd, glad ut, hafva utseende af att vara frisk
&c. Kors, hur (så) du ser ut! utrop, då man
finner någon illa tilltygad, blek, med förstördt
ansigte, o. s. v. Som det ser ut, efter hvad det
synes. Det ser ut, som skulle det lyckas, det
tyckes vilja lyckas. Han ser ut till allahanda,
synes vara i stånd till hvad som helst, har
utseende af en bof. — S. å´t, se efter, undersöka,
t. ex.: S. åt, om vinet är slut. — S. å´ter, se
Återse. S. ö´fver, se Öfverse. — Syn. Skåda,
Skönja, Blicka, Titta, Bese, Beskåda, Åskåda,
Betrakta, Bliga, Blänga, Glo, Glutta, Kika, Koxa,
Plira. — 2) Se brukas ofta med afseende på en
persons handling eller tillstånd, ett tings
verkning, tillstånd. S. någon komma, föras i
fängelse. S. någon i elände. Jag såg huset ramla.
Jag önskar s. dig lycklig. — 3) Brukas om
samtida händelser, hvartill man varit vittne eller
hvarom man hört talas. Denna reform skall
en gång gå igenom, men vi få icke se dess
fullbordan. — 4) Anmärka, finna vid läsning.
I hvilken bok har ni sett det? Jag har sett
det hos Livius. — Imperativen Se brukas vid
hänvisningar, t. ex.: S. föregående kapitel. S.
pag. 81. — 5) Uppmärksamt betrakta. S. denna
tafla; den förtjenar att ses. — 6) Besinna,
betänka, taga i betraktande, eftertänka, efterräkna.
Låt oss s., hvad som är att göra. Låt mig
s., huru gammal är hon nu? När man ser
de rikes slöseri, skulle man knappt tro, att
det ges någon fattigdom i verlden. — 7) Spörja,
erfara, finna, märka, inse, förstå. Jag ser af
hans bref, att ... S. något på ens ögon. Deraf
kan man s., att ... Jag ser nog, att man
bedrager mig. Jag ser deruti ingenting
omöjligt. Nu ser jag, att han vill mig väl. Vi
få väl s., huru det går till slut. S. och dock
icke s., se, men låtsa sig ej märka. (Hotelsevis)
Jag skall låta honom s., med hvem han har
att göra; jag skall låta honom s. på annat.
Få s., förkortadt af: vi få se, t. ex.: Få s., om
det lyckas. Låt oss s. eller, förkortadt, låt s.,
att du bättrar dig, låt oss spörja, att ... — 8)
Känna, hafva kunskap om. Gud ser allt. —
9) Döma, bedöma. Hvar och en har sitt sätt
att s. Jag ser det ur en annan synpunkt än
ni. — S. sig, v. r. 1) Betrakta sin egen bild.
S. sig i spegeln. — 2) (fig.) Finna sig försatt i
något visst tillstånd. S. sig i lyckliga
omständigheter. S. sig i armod. S. sig öfvergifven,
föraktad af alla.
SECANT, SECRET, SECT, m. fl., se Sekant,
&c.
SED, m. 3. Enskilt eller allmänt antagen
vana i det yttre förhållandet, grundad på
begreppet om rätt, sådant det hos enskilt person
eller en hel allmänhet gjort sig gällande. Brukas
mest i plural. Goda, dåliga, förderfvade s-er.
Han har inga s-er, är ohyfsad, rå, obildad, utan
sedliga grundsatser. Det är så hans s., hans
vana. S-ernas förbättring. Rätta sig efter
landets s.; i samma mening säges äfven: Taga s-en
dit man kommer. (Ordspr.) Hvart land har
sin s. — Ss. Sedeförbättrare,
-förbättring.
SEDAN, adv. (Isl. Sythan; Angl. S.
Siththan, af Sith, efter, och Than, då.) a)
Sedermera, derefter. Först kommer jag, s. min
broder. Först är det min tur, s. er. Allt s. har
han varit sjuk. S. blir det för sent. — b)
Tillbaka i tiden. Huru lång tid s. ell. huru
länge s. är det? För kort tid s. För ett år
s. Det är ej många år s. — Prep. (i frågan
om tid) Från, efter. S. kung Orres tid. S.
konungens afresa. Allt s. jag såg honom, allt
ifrån den tiden, den stunden, då jag såg honom.
S. när? s. hvilken tid? från hvilken tid? Allt
s. dess, allt ifrån den tiden. — Konj. S. jag
varit der. S. vi spisat middag. S. detta var
gjordt. — Syn. Då, När.
SEDEBILD, m. 3. Efterdöme för seder.
SEDEBUD, n. 5. Se Sederegel.
SEDEDOMARE, m. 5. En, som bedömer
andras seder. Sträng s.
SEDEFÖRDERF, n. 5. Rådande förderf i
seder, förskämda seder.
SEDEHISTORIA, f. 3. Berättelse om
utbildningen af enskilta personers eller hela folkslags
sedliga lif.
SEDEL, séd’l, m. 2. pl. sedlar. (t. Zettel, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
