Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Simbälte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anses tjena fisken att höja eller sänka sig i
vattnet. [Simm —.]
SIMBÄLTE, n. 4. Se Simgördel. [Simm —.]
SIMFENA, f. 1. Se Fena.
SIMFOT, m. 3. pl. — fötter. Hvarje af
vattenfåglarnes med en hud förenade fötter.
SIMFÅGEL, m. 2. pl. — fåglar. Fågel med
simfötter, d. v. s. vattenfågel.
SIMGÖRDEL, m. 2. pl. — gördlar. Gördel,
hvarvid uppblåsta påsar af hundskinn äro fästade,
af hvilka den person, som är iklädd gördeln,
uppbäres på vattnet.
SIMHINNA, f. 1. o. SIMHUD, f. 2. Hinna,
hud, som förenar tårna på simfåglars fötter.
SIMILOR, - - lå´r, n. sing. indef. (af fr. Semi
l’or, halfguld) Ett slags metallblandning af
koppar och zink.
SIMINRÄTTNING, f. 2. Se Simskola.
SIMKLÄDER, 3. pl. Enkom gjorda kläder,
så inrättade, att man i dem uppbäres på vattnet.
SIMKONST, f. sing. Konsten att simma.
SIMLA, se Semla.
SIMLÄRARE, m. 5. Lärare i simkonsten.
SIMMA, v. n. 3. Impf. Sam; pl. Summo.
Sup. Summit. (I Göta mål säges Simmade,
Simmat.) 1) Genom ändamålsenlig rörelse med
händer och fötter hålla sig uppe på vattnet, eller
förflytta sig i vattnet antingen på eller under
dess yta. S. väl, fort. S. under vattnet. S.
på rygg. S. på ett bräde. — 2) Se Flyta, 2.
En timmerflotte kom s-nde. S. i luften, sväfva
deruti. (Fig.) S. i nöjen, i öfverflöd, njuta nöjen
i öfverflöd, hafva öfverflöd af alla slags
lefnadsbehof. S. i tårar, gråta bittert. —
Simmande, n. 4.
SIMMAGISTER, si`mmaji´st’r, m. 2. pl. —
gistrar. Hederstitel, som med vissa högtidligheter
tilldelas de lärjungar vid en simskola, hvilka
aflagt prof på förvärfvad utmärkt skicklighet i
simkonsten.
SIMMARE, m. 5. En, som simmer eller kan
simma.
SIMMIG, a. 2. Inkokad till viss tjockhet. —
Simmighet, f. 3.
SIMNING, f. 2. Kroppens uppehållande öfver
vattnet eller förflyttande på eller i detsamma
genom rörelse med armar och ben.
SIMONI, - - ni´, f. 3. Handel med andeliga
sysslor. Benämningen är bildad efter den i bibeln
omtalte magern Simon.
SIMPA, f. 1. Ett slägte af de Taggfeniga
fiskarna, med platt hufvud, bredare än kroppen,
och två hvassa taggar på gällocken. Cottus.
SIMPEL, si´mmp’l, a. 2. (fr. Simple, lat.
Simplex) 1) Enkel. S. utväg, Ett helt s-t
medel. Ingenting är simplare. Det är helt s-t.
— 2) Rät och slät, oprydd. Simpla kläder. —
3) Ringa, menig. S. bonde, soldat. S.
adelsman, ej grefve eller friherre. — 4) Passande
endast för menige man, för folk af lägre stånd; äfv.
låg, föraktlig (i moralisk mening).
SIMPELT, adv. 1) Enkelt. S. tillagad föda.
Helt s., utan alla omständigheter. Enkelt och s.,
se Enkelt. — 2) Rätt och slätt, utan prydnad.
S. klädd. — 3) Dåligt, föraktligt. Bära sig
s. åt.
SIMPLATS, m. 3. Ställe, der man kan simma.
SIMPLICITET, simmplisitét, f. 3. (lat.
Simplicitas) Enkelhet.
SIMPROMOTION, si`mmpromotschón, f. 3.
Offentlig högtidlighet vid en simskola, då prof i
simkonsten afläggas och simmagister-diplomer utdelas.
SIMS, si´mms, m. 3. (t. Gesims) Utstående
sten på en dörrpost m. m., hvarpå dynstenen till
hvalfbågen hvilar.
SIMSHYFVEL, si`mmshy´v’l, m. 2. pl. —
hyflar. Särskilt slags hyfvel, som begagnas för
simser.
SIMSKOLA, f. 1. Undervisningsanstalt för
dem, som vilja lära att simma.
SIMSLIST, f. 3. Se Karnis.
SIMSNÄPPA, f. 1. Ett slägte af Simfåglarna.
Phalaropus.
SIMSTEGEL, n. 5. Sådant slags tegel, som
begagnas till listverk.
SIMSTÄLLE, n. 4. Se Simplats.
SIMULAKER, - - láck’r, m. 3. pl. — akrer.
(fr. Simulacre, af lat. Simulacrum, bild, sken,
liknelse) 1) För öfning tillställd, låtsad drabbning
emellan särskilta afdelningar af en sammandragen
truppstyrka. — 2) (fig.) Låtsad strid. [— lacker.]
SIN (i kort), m. o. f., SITT, n. sing. (plur.
Sine ell. Sina, m. Sina, f. o. n.) Pronomen poss.
o. refl., hvilket hänför sig tillbaka på meningens
subjekt och brukas endast i böjd kasus. Han,
hon, de ligga i sin säng. Han har förlorat
sin möda, sitt arbete, sina penningar. Han
har sina 50 år på nacken, är 50 år gammal.
Hvar sin, se Hvar. Sin egen herre, sin egen,
se Egen. I sinom (gammal böjd kasus) tid, när
tiden är inne, när så behöfs, när tillfället så
fordrar. — Neutr. sing. Sitt brukas ofta substantivt
och betyder: a) Det sig, honom tillhöriga. Hvar
och en tar sitt. Ge hvarjom och enom sitt,
det honom tillhör. — b) Sin boning. Gå hvar
hem till sitt. — c) Göra sitt till, allt sitt till,
bidraga hvad man kan till något. — Substantivt
säges äfven: De sina, sina anhöriga, sin familj;
äfv. sina landsmän, anhängare, vänner, kamrater.
Man är skyldig att hjelpa de sina.
SIN (i långt), s. oböjl. Stå, vara i s., (om
kor) ej gifva mjölk.
SINA, v. n. 1. 1) (om kor) S. ell. s. áf,
upphöra att gifva mjölk. Säges äfv. om qvinnobröst.
— 2) (fig.) Uttorka, uttömmas, afstanna, upphöra.
— Sinande, n. 4.
SINDAL, si´nndall, n. sing. indef. Ett slags
fordom brukligt tjockt taft.
SINDER, si´nnd’r, n. sing. Glödspån, som vid
jernets smidning affaller i form af stora fjäll.
SINEKUR, - - ky´r, m. 3. (fr. Sinécure, af
lat. Sine, utan, och Cura, möda) Tjenst med lön
utan arbete. Latmanssyssla.
SIMFONI, se Symfoni.
SINGLA, v. n. 1. (pop.) Uppkasta en slant
o. s. v. i luften på det sätt, att han hastigt och
många hvarf svänger omkring sig sjelf, tills han
åter faller ned. Egentl. en barnlek, äfv. ett slags
spel med slantar. — Singlande, n. 4. o.
Singling, f. 2.
SINGULAR, sinngulár, m. 3. (lat. Singularis;
gram.) Numerus, som utmärker ett enda föremål.
Ental. — Motsats: Plural.
SINGULARITET, sinngularitét, f. 3.
Besynnerlighet.
SINGULIER, sinngulljä´r ell. sännggylljä´r, a. 2.
(lat. Singularis) 1) Synnerlig. — 2) Sällsynt,
utmärkt. — 3) Besynnerlig, egen.
SINING, f. 2. 1) Mjölkningens afstannande
hos kor och andra djurhonor; upphörande att
gifva mjölk. Kan äfven sägas om qvinnor. — 2)
(fig.) Uttorkande, afstannande.
SINK, si´nngk, n. sing. (fam.) Sinkande (af
Sinka, I).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
