Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skadlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 SKA
SKADLIG, a. 2. Som orsakar, vållar,
medför skada. S-a vätskor, läror. — Syn. Menlig,
Förderflig, Olycksbringande.
SKADLIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
skadlig. — Syn. Menlighet, Förderflighel.
SKADLIGT, adv. På ett skadligt sätt. Verka
s. — Syn. Menligt, Förderfligl.
SKADSKJUTEN, a. 2. neutr. — el. (jäg.) Som
genom skott blifvit skadad.
SKAF, n. sing. 1) Skafning. Det har sketl
genom s. — 2) Skafvet ställe. S. på benet. —
3) Hvad som blifvit afskafvet. — Syn. Afskaf.
SKAFBETE. n. 4. (fam.) Dåligt bele.
SKAFBOCK, m. 2. ell. SKAFBOM, m. 2.
pl. — bommar, (garf.) Trä, hvarpå hudar skafvas.
SKAFBRÄDE, n. 4. Bräde, hvarpå hudar
ska fvas.
SKAFFA, v. n. 4. I. (sjöt.) Spisa, äta.
SKAFFA, v. a. 4. II. Sörja för, anstalla, laga,
alt något erhålles, bekommes; bereda. S. någon
penningar. S. någon förtret, ledsamhel. S.
sig kläder, ved, för vintern. S. sig ro, hvila.
S. råd. S. sig sjelf rätt. S. sig arbete. S.
sig all göra. — Kan äfv. hafva person till objekt,
t. ex.: S. hil honom, laga, att han kommer hit.
— S. rätt på, s. lill rätta, sc Tillrällaskaffa.
S. ur vägen, undanskaffa, undanrödja. — S. af,
bort, fråm, Tn, se Afska/fa, &c. S. fört, se
Forlskaffa. S. igènom, néd, undan, upp. ül.
Öfver, laga, att person eller sak kommer igenom,
éec. S. igén, se Återskaffa. — Syn. Anskaffa,
Förskaffa. — V. n. Brukas i samma mening
som Göra (bem. 7). Hafva myckel all s. Gifva
en myckel all s. Hafva all s. med någon.
Jag vill för ingen del ha all s. med honom.
Dermed har jag ingenting all s. —
Skaffande, n. 4.
SKAFFARE, m. 3. -ERSKA, f. 4. (gam.; af
Skaffa, äta) Person, som anskaffar lifsmedel för
hushåll eller samfund. S. i kloster. — Syn.
Inköpare.
SKAFFERI, n. 3. (af Skaffa, äta) Rum,
kontor, skåp, der matvaror, isynn. tillagade, förvaras.
SKAFFNING, f. 2. (sjöt.) Älande, spisning,
måltid. Ringa lill s.
SKAFFÖTTES, adv. Säges om personer,
som ligga med fötterna vid hvarandras hufvuden.
Ligga s.
SKAFGODS, n. sing. Se Afskaf.
SKAFGRÄS, n. 3. So Skäfte.
SKAFHOSTA, f. sing. Se Torrhosta.
SKAFJERN, n. 3. Eggjern, som i åtskilliga
konster och yrken brukas lill skafning.
SKAFKNTF, m. 2. pl. — kni/var. Knif med
inböjd egg, som brukas til) hudars skafning.
SKAFNING, f. 2. Förrättningen, göromålel,
då något skafves.
SKAFSPÅN, n. 3. Se Afskaf.
SKAFSTEN, m. 2. Hvass slen, som
begagnas ntt skafva med.
SKAFSÅR, n. 3. Sår, uppkommet genom
skafning.
SKAFT, skåfft, n. 3. 4) Den långa, smala,
vanligen af trä förfärdigade delen af elt redskap,
verktyg o. s. v., i hvilken man vid deltas
begagnande håller. S-el på en qvast, en yxa, en
spade, en knif, en lans. S-el lill en
lobaks-pipa. Sätta s. på en qvast. Taga lös af s-et.
Gå af s-et, lossna fran s-el. (Fig.) Hålla i
s-et, verksamt bidraga till, verka för något. —
S. på slö/lar, strumpor, se Slöfvelskaft,
Slrump-skafl. — 2) S. på en väfstol, de käppar, på
SKA
hvilka solfvcn äro uppträdda. S. på en
musik-not, det fina streck, som utgår ifrån dess hufvud.
S-et på en penna, den del deraf, hvarvid fanet
är fäst. Se äfv. Bladskaft. — Ss. S-lös.
SKAFTA, v. a. 4. Förse med skaft, sälta
skaft på. — S-d, part. pass. S-dl blad, med
bladskaft.
SKAFTSLUNGA, f. 4. Se Slafslunga.
SKAFTSPJUT, n. 5. Se Snarspjul.
SKAFTTIONDE, n. 4. Tionde af sädeskärfvar
från skaltskyldig jord.
SKAFTVILLA, f. 4. Fel vid väfning, då en
tråd blifvit trädd genom orätt solf.
SKAFULL, skåvüll, f. sing. Ull, som vid
skinnberedning med skafknifven afskafves af
fårskinn.
SKAFVA. v. a. o. n. 2. Impf. Skafde. Sup.
Skafvil o. Skaft. Part. pass; Skafven o. Skafd.
4) Med ett hvasst verktyg ifrån ylan af en kropp
afskilja helt små delar, för att glätta, bearbeta,
helt och hållet bortskaffa eller söndersmula den.
S. hudar. S. barken af trä. S. köttet af en hud.
S. af, bort, sönder, se Afskafva, &?c. S. undan,
se Borlskafva. — 2) Säges äfv. i fråga om
hvarje-handa skarpa, bårda föremål, som nöta emol en
kropp eller kroppsdel, så att hål, smärta, skada
o. s. v. deraf uppkomma. Skon har skafvil hål
på hälen. Boken har blifvit lilel skafd i
ryggen emol koffertlåset. — Brukas äfv. om den,
som råkar alt tillfälligtvis få någon kroppsdel
skafd, t. ex.: Han stötte emot och skafde hål
på benel. Man säger i samma mening S. sig,
t. ex.: Han föll och skafde sig på benet. —
2) (Fig.) a) Skinna, preja. Skinna och s. S. en
in på benen, lill det yttersta. — b) (neutralt)
Gnida, vara snål. — Skafvande, n. 4.
SKAFVANK, skavånngk, n. 3. (fam.; af Skafva
och Vank) 4) (egentl.) Vank, sår, skada, lyte,
genom skafning. — 2) (i allm.) Vank, lyte, fel,
brisirällighet. [Skavank.]
SKAFVARE, m. 3. 4) En, som skafver. —
2) Skarpt stålverklyg, hvarmed metallytor skafvas,
för alt polera dem.
SKAK, n. 3. 4) Se Skakande. — 2)
Forsel-vagn med stegar på sidorna, såsom t. ex. en
hövagn (Höskak).
SKAKA, v. a. o. n. 4. Häftigt och flera
gånger efter hvarandra röra något fram och
tillbaka, så att alla dess delar deraf komma i rörelse.
S. fruktträden. Taga någon i kragen och s.
honom. Vagnen s-de mig. Kanondundret s-de
husen. S. frukt af träden, skaka iräden, så att
deras frukt affaller. S. på hufvudet. S. på sig,
häftigt röra alla kroppens delar fram och tillbaka.
Fara ul all s. på sig. (Fig.) S. ur ärmarna,
med lätthet åstadkomma. Olyckan har icke s-t
hans mod, icke betagit honom model. — S. df,
bort, öm, sönder, ül, se Afskaka, <5cc. S. lös,
néd, omküll, skaka så, att något lossnar, faller
ned, omkull. — Syn. Rista. — V. n. 4) Häftigt
fara fram och åler, så all stötar deraf uppkomma.
Vagnen s-r. — 2) Skälfva, darra, bäfva.
Marken s-de. — S. sig, v. r. Häftigt röra sig fram
och åter. — S-s, v. d. Blifva skakad, skälfva,
darra. Huscl s-des af jordstöten.
SKAKANDE, n. 4. Handlingen, verkningen,
då något skakas.
SKAKEL, m. 2. pl. skaklar. Hvarje af
stängerna på en vagnslistel. (Fig. fam.) Hoppa ur,
skena öfver skaklarna, öfverskrida alla gränser,
blifva tygellös. Vända skaklarna i vädret, vända
benen i vädret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
