Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Strykande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STR
STRYKANDE, n. 4. 4) Handlingen, då man
stryker. — 2) Sysslolöst kringströfvande.
STRYKARE. m. 5. En, som stryker. I
sammansättningar, såsom Plankstrykare, Landstrykare.
STRYKBOM, m. 2. pl. — bommar, (garf.)
Ett trä, hvaröfver hudar utstrykas, sedan de
blifvit renade i vatten.
STRYKBORD, n. 8. Bord att stryka linne på.
STRYKBRÄDE, n. 4. Se Slrykträ.
STRYKER. stry’k’r, m. sing. (fam.) En, som
stryker omkring.
STRYKFÅGEL, m. 2. pl. — fåglar. Se
Slröf-fågel.
STRYKJERN, n. S. Verktyg af jern eller
malm, hvarmed tvättadt linne utstrykes och jemnas.
STRYKLINA, f. i. Se Slrykrem, 4.
STRYKLINIE, f. 3. (befästn. k.) Linie, som
är dragen ifrån en flank till motsvarande bastion.
STRYKLÄDER, n. 6. Se Strigel.
STRYKMASKIN, –schfn, m. 3. Ettslags
kardmaskin för bomull.
STRYKMÅTT, n. 5. Ett slags verktyg,
hvar-medelst räta linier dragas parallelt med ett
ar-betsstycke.
STRYKNING, f. 2. 4) Se Strykande, 4. —
2) Rörelse baklänges, t. ex. af en häst. — 3)
Sträckning, riktning. — 4) (geol. o. gruft.) En
gångs riktning, bestämd af den vinkel, som den
gör emot middagslinien.
STRYKNÅL, f. 2. Se Probernål.
STRYKPENSEL, m. 2. pl. - penslar.
Verktyg, hos färgare, för anbringande af betningen.
STRYKREM, f. 2. pl. — remmar. 4) Rem
på seldon, som ger hästen stöd, då han skall
stryka. — 2) Se Strigel.
STRYKRÄDD, a. 4. (fam.) Rädd för stryk.
STRYKSTICKA, f. 4. Tändsticka, som
antändes genom strykning.
STRYKTRÄ, n. 4. Långt, smalt trä med jemn
kant, hvarmed rågen på målkärl afslrykes.
STRYKTÄCK, a. 2. (fam.) Se Slrykvärd.
STRYKVINKEL, m. 2. pl. — vinklar,
(befästn. k.) Vinkeln emellan flank- och stryklinien.
STRYKVÄRD, a. 2. (fam.) Som förtjenar stryk.
STRYPA, v. a. 2. (af Strupe) 4) Döda genom
luftrörets tilltäppning, med snöre o. s. v. — 2)
(fyrv.) Sammantrycka ändan af fyrverkerihylsor
och knyta om med segelgarn. — Strypande,
n. 4. o. Slrypning, f. 2.
STRYPLUNGSOT, m. sing. Dödlig sjukdom,
som har sin grund i phtisiskt lidande uti
strup-bufvudet.
STRYPSJÜKA, f. sing. Svår balssjukdom med
inflammation i svalget, och som fått sitt namn af
en hinna, hvilken funnits efter döden bildad i
luftslrupen.
STRYPSYSTEM, –st^m, n. 3. Det slags
banksystem, då rörelsekapitalet minskas, så att
det ej motsvarar den allmänna rörelsens
penning-behof.
STRÅ, n. 4. 4) Gräsens och sädesslagens stam
(Grässtrå, Halmstrå). S. för s., strå efter strå.
Draga s. om en ting, draga lott med olika långa
strån. (Fig. fam.) Draga s. för, bedraga, lura.
Uttrycket är hämtadt ifrån barns lek. då de locka
kattungar genom att draga halmstrån o. d.
framför dem. Deraf äfv. ordspråket: Det är svårt alt
draga s. för gamla kattor, att lura den, som är
gammal och erfaren. Ell s. hvassare, litet bättre
upp, för mer, öfverträffande. — 2) Säges äfv. om
örtstånd, när de likna ett strå; äfv. om hvarje
särskilt växande rör af bår (Hårstrå). Jfr Hår.
STR 467
STRÅFIOL, - - 6), m. 3. Ett slags
trähar-monika.
STRÅGUL, a. 2. Gul som halm.
STRÅHATT, m. 2. Se Halmhatt.
STRÅK, n. 5. 4) Strykning. S. på ell
instrument. — 2) (i sing.) Stråkande af folk. Gata,
väg, der myckel s. dr. Hans gård ligger i s-el.
STRÅKA, v. n. o. impers. I. (af Stryka)
Färdas i stor mängd fram och åter (på väg, gata).
Der s-r alltid folk. Det s-r af folk på gatan.
STRÅKA, f. 4. II. Se Linkam.
STRÅKA. v. a. 4. III. (af Slryka) Med
linkam befria topparna af linplantan ifrån fröbusen.
STRÅKARDA, f. 4. Verktyg, som begagnas
till klädes ruggning, bestående af kardtistlar, i
flera rader fästade bredvid hvarandra i ett
trähandtag.
STRÅKE, m. 2. pl. stråkar, (af Slryka) 4)
Långsträckt, smal och lätt träbåge, med inunder
fästadt tagel, hvarmed strängarne t. ex. på en
violin strykas vid spelning. — 2) Se Drillbåge.
STRÅKFISK, m. 2. Benämning på fiskar med
större hufvud, smalare kropp samt magrare och
segare kött, än andra af deras slägte.
STRÅKHARTS, n. 3. Ett slags harts, som
begagnas att dermed stryka violinstråkar. Jfr
Kolofonium
STRÅKREGN, n. 3. Regn, som faller med
vissa mellanskof eller blott går fram i vissa streck.
STRÅKTAG, n. 8. Drag med en stråke.
STRÅKVIS, adv. I vissa skof eller streck.
STRÅKVÄG, m. 2. Mycket besökt väg.
STRÅKÖL, m. 2. Se Lösköl.
STRÅLA, v. n. 4. Åt alla håll ifrån sig
utsända strålar. Solen s-r blank och Irind. (Fig.)
5. af glädje, visa i sitt ansigle tecken till en
liflig glädje. — S-nde, part. pres. (Fig.) S. af
glädje. I samma mening säges stundom endast
S-nde. — Strålande, n. 4.
STRÅLBLOMMIG, a. 2. (bot.) Så kallas en
sammansatt blomflock, när kantblommorna eller
de yttre kronbladen äro större än de inre.
STRÅLBLOMSTER. n. 8. (bot.)
Slrålblom-slrig blomkorg.
STRÅLBLOMSTRIG, a. 2. (bot.) Så kallas
en blomkorg, när blommorna i midten äro
rör-formiga, men kantblommorna horisontelt utdragna
och lunglika.
STRÅLBRYTANDE, a. 4. (fys.) Som bryter
ljusstrålarna.
STRÅLBRYTNING, f. 2. (fys.) Ljusstrålars
brytning.
STRÄLDJUR, n. 8. (nat. hist.) Benämning på
de djur, hos hvilka rörelsens och sinnenas organer
befinnas satta såsom strålar omkring en medelpunkt,
eller på hvilka, då dessa saknas, kroppen nästan
alltid är lika på alla sidor. S-en utgöra fjerde
afdelningen af djuren, efter Cuviers syslem.
STRÅLE, m. 2. pl. strålar. Ursprungligen:
Pil. 4) Hvad som rör sig framåt i rak linie med
mycken hastighet (pilsnabbt), t. ex. Sol-, Ljus-,
Blixt- ell. Åsk-, Vattenstråle. (Fig.) S. af hopp,
skymt af, litet tecken till hopp. — 2) Säges om
vissa ting, hvilka likt strålar åt spridda håll utgå
från en gemensam medelpunkt. S-r på en
stjer-na. S-larne på en snökrislall. S-larne på en
parasollblomma. S-lar omkring helgons
huf-vuden. Se Fenstråle. — 3) S. i en häslhof,
den del deraf, som är vekare och högre, än det
inre af foten, och ändas vid hälen. — 4) (bot.)
a) Skaft på en allmän blomflock. — b) I kanten
sittande tungblomma på en blomkorg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
