- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
592

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tändmaskin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

592 TÄN

TÄNDMASKIN, –schi’n, m. 3. Elektrisk
lampa för tändning.

TÄNDNING, f. 2. Handlingen, då man tänder.

TÄNDSTICKA, f. 4. Sticka, gjord att lända
med, t. ex. svafvelslicka. strykslicka.

TÄNJA, tä nja ell. lä’nnja, v. a. 2. T. ell. t.
ut, se Uttänja. — Tänjande, n. 4.

TÄNJBAR, a. 2. Som låter tänja sig.

TÄNJBARHET, f. 3. Egenskapen att låta
täöja sig.

TÄNKA, tä’nngka, v. a. o. n. 2. 4) Säges om
förståndets verksamhet, hvarigenom vi bilda och
sammanbinda begrepp till föreställningar,
omdömen och förnuftsslut. Jag l-ker, derföre är
jag till. Man bör t. först och tala se’n. T.
djupt, högt, ädelt, dygdigl, hafva djupa, höga
<5ec. tankar. T. väl och rätt, T. hit och dil,
rikta sina tankar åt flera håll. T. vid sig sjelf,
inom sig, länka något, utan att meddela det ål
andra. T. éfler, se Eflersinna. T. för sig
(tonen på länka), tänka på hvad man ämnar göra.
T. sig om, rikta sina tankar på olika föremål,
göra betraktelser. T. sig om, tänka på att skaffa,
bereda sig något, t. ex.: T. sjg om efler hjclp.
T. på, göra något till föremål för sina tankar.
Han l-ker blott på sin tjenst. T. blott på sig
sjelf, på sin egen fördel. Tänk väl på hvad
du gör. T, på ingenting, vara utan tankar;
äfv. v<ara sorglös. Han har så litet all l. på,
så få omsorger, bekymmer, göromål. Hafva myckel
all l. på, många omsorger, göromål, uträttningar.
T. på någon Ull del bästa, vårda sig om ens
fördel, söka främja dess bästa. (Fam.) Ge en
något all t. på, skaffa en bekymmer, bryderi,
försätta en i svår ställning, för att tukta,
hämnas, o. s. v. Tänk på mig, haf mig i minne. T.
på något ondl, att göra något ondt. (Fam.)
Hvad l-ker du (ni, han o. s. v.) på? säges, då
man tycker, att någon tänker eller handlar högst
oförståndigt, l. ex.: Hvad l-ker ni på, som
föreslår mig del? Tänk ej mera derpå, slå det
ur hågen, bry er ej mer derom. T. på någon
med en Ung, ihågkomma någon med en gåfva,
ynnest, o. s. v. Tänk på den fattige med en
skärf. T. på alt, rikta tankarna på att göra
något, t. ex.:. Han t-ker blott på all göra
förtret. Tänk på att ge oss middag, laga, att vi
få middag. T. pa, upp, ut, ö fver, se Påtänka,
Upplänka, &c. — 2) T. eller T. sig,
föreställa sig. Man kan ej l. sig något vackrare.
Man kan väl t., huru rik han är, när Sec.
Tänk er en rik man. Del kan man läll t.,
föreställa sig, inse, förslå. — 3) Äsyfta, mena.
Han l-ker intet ondt dermed. Tala
annorlunda, än man t-ker. — 4) Tro, mena, hålla
före, anse. Hvad l-ker ni derom? Jag l-ker
om den saken som ni Jag t-ker, ail man
borde sluta. Jag vet ej hvad jag skall t. om
honom. Jag l-kle, alt han var bortrest. T.
godt, illa om någon, hafva goda, dåliga tankar
om honom. Jag l-kle väl del, jag kunde väl
tro det. Del hade jag aldrigl l-kt, aldrig kunnat
tro. — 3) Ämna. Hvad t-ker ni göra? Jag
t-ker resa bort. Jag har aldrig l-kt att göra
er något ondl. Han t-ker föreskrifva oss lagar.
Han l-ker hädanefter lefva i tysthet. — I
samma mening säges äfv. stundom T. sig, t. ex.:
Han l-ker sig Ull all göra en resa Ull
Stockholm. Hvari l-ker du dig? Jag l-ker mig
hem. — 6) Göra räkning på, hoppas. Jag l-ker
vara der i morgon. Han l-ker förljcna glupskt
på den affären. — 7) Tänka brukas äfven i

TÄR

vissa till hvardagsspråket hörande talesätt, ofta
med ironisk eller sarkastisk mening. Tänk, om..,
säges om något oförväntadt, som kunde inträffa,
t. ex.: Tänk, om han går och gifter sig. Tänk,
hvad han gör sig Ull! han gör sig bra mycket
till. Tänk, det vär just bra gjordl! säges
spefullt om något illa eller dumt gjordt, o. s. v.
Tänk, hvad ni gör er bekymmer! bekymra er
ej så myckel. Tänk alt, ell. blott länk, man
måste tillstå, medgifva, t. ex.: Tänk, all hon är
verkligen vacker! Tänk, all han skrifver rätt
snällt! Säges äfven, då man vill yllra förundran
öfver något, t. ex.: Tänk, all det lyckades ändå
Ull sluts. Tänk, all del är rikligt
besynnerligt. Tänk, all han ej vill! Kan länka säges
spefullt, försmädligt om person eller sak, som
röjer högmod, fåfänga, inbilskhet, om onödigt
fjesk, o. s. v. Kan l. sådan karl han är! Kan
l. herrn! Del går inle i honom, kan l.! Det
skall vara slorl och bredl, kan t.! Kan t.,
hon kan inle vara klädd, hon, som annal folk!
Gubevars, nu är del så väl emellan dem,
kan t.! Kan l.! del är så brådt om! det är
icke så brådt. Kan l., han har intet råd!
liksom han ej skulle ha råd. Kan t., hvad det
är farligt! hvad är det för fara med det? —
T-n de, part. pres. Sägcs adjektivt om den.
som tänker mycket eller djupsinnigt. En t. man.
Elt t. hufvud. — Tänkande, n. 4.

TÄNKARE, tänngkare m. 3. En. som tänker
mycket och djupsinnigt.

TÄNKBAR. tä’nngkbår, a. 2. Som låter tänka
sig, möjlig. Eli sådant förhållande är ej l-l.
Det är ej t-t, all... — T än k barh e l, f. 3.

TÄNKESPRÄK, tä’nngkesprå’k, n. 5.
Minnes-värdt yttrande, ämnadt att i minnet bevara någon
vigtig sanning.

TÄNKESÄTT, tä’nngkesä’tl, n. 5. Sätt att
tänka; beskaffenheten af ens tankar i afseende
på grundsatser, åsigter eller sinnesstämning emot
personer. Ädla, hederliga t. Jag känner ej
hans l. i den frågan. Sök all utforska hans
l. i afseende på mig.

TÄNKVÄRDIG, lä’nngkvä’rdigg, a. 2. Som
förljenar att betänkas, alt tagas i öfvervägande.
En l. skrift. — Tänkvärdi g het, f. 3. —
Tänk värdigt, adv.

TÄNLIKA, se Tenlika.

TÄPPA, v. a. 2. (af Tapp; således egenll.:
Med tapp tillsluta) 4) Tillstoppa, tillsluta. T. etl
hål, en springa. T. fönster med kill. Snufva
l-per näsan. (Fig.) T. munnen på någon, tysta,
förmå en alt tiga. — I samma mening som Täppa
säges äfv.: T. igèn, Ull. — 2) Kringstänga ;
spärra, stänga. T. ell gärde. T. med gärdsel.
T. gärdesgård. uppsätta gärdesgård. T. en väg,
en gala. T. vägen för någon. — Täppt, part,
pass. T. rör. T. rum, ulan luftvexling. T. i
näsan, då andedrägten ej kan gå derigenom. —
Täppande, n. 4.

TÄPPA, f. 4. Litet kringtäppt åker- eller
kryddland. — Deraf Åker-, Krydd-, Polatestäppa,
m. fl.

TÄPPEROT, f. 3. pl. — roller. Vprov.) örten
Heracleum Sphondylium.

TAPPNING, f. 2. Handlingen, verkningen,
arbetet, då något läppes.

TÄRA, v. a. 2. (Betyder ursprungi.:
Genomtränga droppvis, hvilken bemärkelse ännu
bibehåller sig i verbets reflexiva form.) 4) Småningom
borttaga något af ett ämne, småningom minska,
försvaga. Rosten tär jernel. Maskar l. inelfvorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free