Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tärfeber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TÄR
TÖC
593
— Syn. Fräta. — 2) (fig.) Småningom försvaga.
Tevallen lär kroppen. T-s af sorg. — V. n.
T. på: a) Småningom försvaga. Ulsväfningar
t. på krafterna, på lifvel. — b) Lefva af. T.
på kapitalel. Ha all l. på, au lefva af. —
T-s, v. d. ell. T. sig, v. r. Småningom
minskas i myckenhet eller storlek, genom något
frätande ämne eller beståndsdelars förflygtigande.
Kamfer tär sig. — Syn. Fräta sig. — T. sig,
v. r. T. sig Tn, ut, igenom, se Bila sig in,
Sila sig i n, ul, igenom, Äta sig ut. Neutralt
säges äfv. T. igénom. — T-nde, part. akt. o.
adj. 1. T. sorg. T. sjukdom, då kroppen
långsamt afmagrar och krafterna småningom aftaga.
T. feber, se Tär feber. T. lemmar i samhället,
som endast förbruka, utan alt producera.
TÄRFEBER, m. sing. Hektisk feber,
ivin-feber.
TÄRING, f. sing. Se Förtäring. Rätta l-en
efler näringen, säges i samma mening som:
Rätta munnen efler malsäcken.
TÄRNA, f. i. i) Betydde ursprungi.:
Jungfru, i tjenst hos en prinsessa eller förnäm darn.
Brukas nu i samrnn mening som Ung flicka,
jungfru, mö, mest i poesi och den högre stilen.
— 2) Elt slögle af Simfåglarna. Slerna. Se
Fisktärna, Lilllärna. [Terna.]
TÄRNA, v. a. i. T. en bössa, insätta en
tärning, eller en skruf, af platina eller guld i elt
fänghål, då det blifvit afbrändt eller för stort.
— Tärnan de, n. 4. o. Tärning, f. 2.
TÄRNING, m. 2. <) Litet stycke af horn i
form af en kub. rncd så kallade ögon på sidorna,
för hvarje nuinmerlal ifrån elt till sex, brukadt vid
tärningspel och äfven vid lotikasining. Spela ell.
kasla t., spela sådant spel. Kasta l-arna. (Fig.)
T-en är kastad, det är nu afgjordt. Lolla med
l-ar. — 2) Fyrkantigt skuren bil af köll, bröd
m. m.; inlagd ruta; fyrkantig, jpmntjock bit af
något hårdare ämne. Skära l-ar. En t. sill.
Insätta en l. af platina i fänghålel på en bössa.
— Ss. T-for mig, -kast. [Terning.]
TÄRNINGBEN, n. S. (anat.) Ell
lärningfor-migt ben i folvrisien.
TÄRNINGKAPPE, m. 2 pl. — kappar. Lilen
bägare, hvari lärningarne läggas, då man skall
kasta dem vid tärniiigspel.
TÄRNINGMALM, m. 3. Ell slags
lärning-formig blymalm.
TÄRNINGSPAT, m. 3. (mineral.)
Tärning-formig spal.
TÄRNINGSPEL. n. B. Sådanl slags spel,
hvar-vid tärningar användas, såsom vcrkchicn, raffel,
triclrac. m. fl.
TÄRNINGSPELARE, m. B. En, som spelar
tärning.
TÄRPENNTNG, m. 2. Kostpenningar under
resa. Se äfv. Drickspenningar.
TÄR SOT, rn. sing. (gam ) Se Tvinsot.
TÄT, a. 2. neulr. tält. 1) Säges om kroppar,
hvilkas minsta delar jemförelsevis ligga myckel
nära intill hvarandra, d. v. s. hafva ringa
mellanrum. — Motsals: Porös. Jernel är en t.
kropp, men sandsten är icke t., ännu mindre
svamp. Tält lyg, lär fl, kläde, T. korg. —
2) Ej gisten: uian springa, öppning. Tunnan
är ej l., läckor. Göra ell kärl tält, fönsler t-a.
Se sammansättningarna Lufttät, Vallenläl. — 3)
Säges om del, hvars särskilta delar befinnas nära
intill hvarandra. T. skog. T. häck. Rågen slår
t. Tält gräs. T. buske. T. borste, kam. T.
stil. Täll regn, då regndropparne falla nära
in
till hvarandra. — 4) (fam.) Fast i hullet. En l.
oxe. — B) (fig. fam.) Välmående, rik. Den
mannen, han är l. — 6) Som sker ofta, ofta upp*
repas. T-a slag. T-a besök. Göra l-a
på-helsningar. T-a ombyten, påminnelser.
TÄTA, v. a. 1. Göra tät (se bem. 2). T. kärl,
fönster.
TÄTGRÄS, n. B. Se Tätört.
TÄTHET, f. 3. Egenskapen alt vara tät.
Brukas för alla bem. af ordet Tät, utom 4 och 5.
En kropps l. Ell kärls t. Skogens, häckens l.
Besökens t.
TÄTMJÖLK, f. sing. Mjölk, som genom ilagda
blad af Tätgräs blifvit så seg, att den kan dragas
i trådar. Kallas äfv. Lång mjölk.
TÄTNA, v. n. 1. 1) Blifva tät (se bem. 2).
Tunnan har l-l. — 2) Blifva ijock. ijockare;
anlaga tjock konsistens. Mjölken har l-l. —
Tätnande, n. 4.
TÄTT, adv. i) Nära intill, nära, följa någon
l. i hälarna. Gå t. bakom, framför, före någon.
Husen slå t. bredvid, intill hvarandra. Följa
l. efler hvarandra. Skeppel gick t. förbi en
klippa. Träden slå t. ihop. T. innanför
porlen. T. inom muren. T. inpå kroppen. Skjula
l. inpå lifvel. T. nedanför, inunder berget.
T. omkring staden ligga en mängd luslställen.
T. på, strax eller näst efler. T. utanför släden,
porlen. T. utefter, utmed, invid stranden. T.
utmed, äfv. helt nära inlill, t. ex.: Han bor här
l. utmed. Hålla sig t. vid jorden. T. vid
ell. under land. T. vid marken. T. ål, helt
nära inlill, t. ex.: Klädningen sitter l. ål
kroppen. Fågeln flög t. öfver marken. — 2) Nära
inlill hvarandra, nära tillsammans. T. byggda
hus. Husen slå l. T. förenade,
sammanställda. Slå, ligga, silla l. ell. l. ihop. Ställa
sig, sälla sig l., l-are. T. be bo dl land, med
nära inlill hvarandra belägna släder, byar, gårdar.
Skrifva l., lät a rader. Växa t. T. sådd råg.
Del regnar täll. En t. flälad korg, hvars
vid-jor äro flätade täll intill hvarandni. — 3) Ulan
öppning, ulan lucka. Tunnan håller l., läcker
icke. Kärlcl håller icke I., läckor. Dörren sluler
ej l., lemnar öppning för luftdrag. (Fig. fam.)
Hålla l., hålla sill vallen; äfv. bevara en
hemlighet.
TÄTTA. f. 1. Röret på en blåsbclg.
TÄTTING, m. 2. Se Gråfink.
TÄTÖRT, f. 3. En ört. hvars bladsaft har
don egenskapen all förvandla surnande mjölk i
s. k. lång mjölk eller Täl mjölk. Pinguicula vulgaris.
TÖ, n. sing. Så blid luft vintertiden, all snön
smäller. Starkt l.
TÖA, v. n. o. impors. 1. Vara lö. Drl t-r
starkt. T. af, börl. borlsrnälia genom tö. Snön
har l-l ihop, minskats genom tö. — Töande,
n. 4
TÖAKTIG, a. 2. TI väder, mildt och
närmande sig till tö
TÖBLÅST, m. 3. Blid vind, som medför
töväder.
TÖCKEN, tÖ’ck’n, n. B. (i pl. äfv. stundom
löcknar, helst i poesi) Se Dimma. — Ss.
T-a kli g.
TÖCKENFLÄCK, m. 2. (aslr.) Töcknig
ljusfläck på himlahvalfvet, hvilken anses som ett helt
system af solar.
TÖCKENSTJERNA, f. 1. (aslr.) Sfjerna, som
synes orngifven af ell töckenakligt ljus.
TÖCKNIG, a. 2. Se Dimmig. T-t vädern
T. himmel, luft.
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
